Nyheter

Tvåspråkiga familjer väljer svenskspråkig skola för sina barn

Aktuellt Grundläggande utbildning Lärmiljö Statistik
Antalet elever som börjar sin skolgång i en svenskspråkig grundskola är ungefär 10 procent högre än andelen 7-åringar som har svenska som registrerat modersmål. Tvåspråkiga familjer väljer ofta en svenskspråkig skola för sina barn. Intresset för den svenskspråkiga utbildningen har länge legat på samma nivå och det är vanligt att man fortsätter studera på samma språk hela utbildningsstigen igenom. Dessa uppgifter grundar sig på Utbildningsstyrelsens nya publikation Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Finland, där den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och dess nuläge presenteras i ljuset av statistik.
Illustrationsbild,  studerande skriver vid pulpeten

De 2 279 skolor som ger grundläggande utbildning i Finland hade sammanlagt över en halv miljon elever år 2019. Av dessa skolor ger 227 grundläggande utbildning på svenska. De svenskspråkiga skolorna hade totalt knappa 35 000 elever, vilket är 6 procent av alla grundskoleelever. Regionalt sett finns det flest svenskspråkiga skolor på de områden där det också finns mest svenskspråkig befolkning: I Nyland finns det 90 skolor och i Österbotten 80 skolor. 

År 2020 ordnades grundläggande utbildning på svenska i 61 kommuner, vilket är en femtedel av alla kommuner i Finland. I 19 kommuner ordnades grundläggande utbildning på enbart svenska, medan 42 kommuner ordnade grundläggande utbildning på både finska och svenska. En kommun som har både finsk- och svenskspråkiga elever har skyldighet att ordna grundläggande utbildning på båda språken.

I dag växer allt fler barn och unga upp i två- och flerspråkiga hemmiljöer. Det ständigt växande antalet invånare som talar något annat språk än svenska, finska eller samiska som modersmål har ökat antalet två- och flerspråkiga familjer. År 2019 utgjorde andelen elever med ett främmande språk som modersmål knappa 8 procent av alla elever, och 4 procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna. 

De svenskspråkiga skolorna och undervisningsgrupperna är mindre än de finskspråkiga

Nästan 90 procent av de svenskspråkiga skolorna är små eller medelstora skolor med färre än 300 elever. Fler än 60 procent av de svenskspråkiga eleverna studerar vid sådana här skolor. Av eleverna i finskspråkiga skolor går nästan 70 procent i en skola med fler än 300 elever.

Under de senaste åren har det byggts stora skolbyggnader på olika håll i landet. År 2019 fanns det sammanlagt 109 skolor med fler än 700 elever och av dem var 3 skolor svenskspråkiga. Alla dessa skolor finns i Nyland.

I de svenskspråkiga skolorna har även undervisningsgrupperna redan länge varit mindre än i de finskspråkiga skolorna. Till exempel har undervisningsgrupperna i de lägre årskurserna i svenskspråkiga skolor i genomsnitt 15 elever och i de finskspråkiga skolorna i genomsnitt 19 elever. 

Elever i svenskspråkiga skolor lever i mer varierande språkmiljöer än de finskspråkiga eleverna

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna lever i praktiken i mycket olika språkliga miljöer. En del elever bor på ett helt svenskspråkigt område där man sällan hör finska, medan andra lever i finskspråkiga miljöer där svenskan i praktiken endast är ett språk som eleven använder i skolan. Eleverna i de svenskspråkiga skolorna talar ofta ett annat språk på fritiden än undervisningsspråket, medan eleverna i finskspråkiga skolor för det mesta lever i helt enspråkiga språkmiljöer. Det förekommer stora regionala skillnader. 

Av eleverna i svenskspråkiga skolor som deltog i PISA-undersökningen 2018 uppgav 76 procent att de i huvudsak talar svenska utanför skolan. Finska talades utanför skolan av 19 procent och 5 procent talade något annat språk. Bland eleverna i de finskspråkiga skolorna uppgav 94 procent att de talar enbart finska också utanför skolan.

I publikationen Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Finland finns information om hur den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ser ut idag. Informationen har sammanställts från olika källor och statistiska uppgifter. Plock ur publikationen:    

Eleverna i svenskspråkiga skolor upplevde mindre mobbning och deltog mer sällan i mobbning än de finskspråkiga eleverna i samma ålder. Enligt enkäten Hälsa i skolan hade 75 procent av eleverna i de lägre årskurserna i svenskspråkiga skolor inte alls upplevt skolmobbning under det senaste skolåret. Motsvarande andel bland de finskspråkiga eleverna var 65 procent.

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna studerar fler språk; 30 procent av dem studerade tre språk medan motsvarande andel bland de finskspråkiga eleverna var 17 procent. De finskspråkiga skolorna erbjuder ett mångsidigt språkutbud, vilket innebär att eleverna vid dessa skolor i högre grad än i de svenskspråkiga skolorna studerar mer sällsynta språk. I synnerhet i de svenskspråkiga skolorna har de regionala skillnaderna som gäller studier i valbara språk ökat ytterligare.

En aning större andel av lärarna och rektorerna i finskspråkiga skolor har formell behörighet. Lärarna i de finskspråkiga skolorna deltar oftare i fortbildning. Årligen antas 25–35 procent av de sökande till den svenskspråkiga klasslärarutbildningen. Till den finskspråkiga utbildningen antas i genomsnitt 15 procent.

Kunnandet hos eleverna i svensk- och finskspråkiga skolor är på samma nivå i matematik och konst- och färdighetsämnen. Enligt utredningar som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har gjort är kunnandet i de flesta ämnen bättre i de finskspråkiga skolorna: det här var fallet i biologi, geografi, fysik, kemi, historia, samhällslära och hälsokunskap. Kunskaperna i främmande språk har däremot varit bättre i de svenskspråkiga skolorna. 

De finskspråkiga skolornas elever har i genomsnitt haft bättre resultat i PISA-undersökningen än eleverna i de svenskspråkiga skolorna. Skillnaderna mellan språkgrupperna har med tiden jämnats ut då de finskspråkiga skolornas resultat har försämrats i snabbare takt än de svenskspråkiga skolornas. I den senaste PISA-undersökningen 2018 hade i synnerhet flickorna i de svenskspråkiga skolorna internationellt sett utmärkta resultat i matematik.
 

Ytterligare information:


Hanna Laakso, specialsakkunnig, tfn 029 533 1117, hanna.laakso [at] oph.fi
Annika Westerholm, specialsakkunnig, tfn 029 533 1221, annika.westerholm [at] oph.fi