Mediekunskapsveckan äger rum 7–13.2 – medieläskunnigheten utvecklas även i vardagens små lässtunder

Medieläskunnigheten syns på många olika sätt i pedagogiken och undervisningen i olika läroämnen. Mediekunskapsveckan som går av stapeln den 7–13 februari 2022 uppmärksammar betydelsen av medieläskunnighet hos personer i alla åldrar. Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen och utvecklingsprogrammet Nylitteracitet har i publikationen Mediataitolehti samlat exempel på olika steg på vägen inom mediefostran.

Utbildningsstyrelsen uppmuntrar till att mångsidigt utveckla mediekunskapen i den småbarnspedagogiska verksamheten och i undervisningen i olika läroämnen. Mångvetenskapliga lärområden ger bra möjligheter att granska till exempel texter, tillförlitlighet, värderingar och val utgående från olika läroämnen. Medieläskunnigheten hos barn, unga och vuxna utvecklas även genom vardagens små lässtunder, men läskunnigheten kan också äventyras om man inte får stöd och handledning.

Syftet med mediefostran i småbarnspedagogiken är att stödja barnens möjligheter att vara aktiva och uttrycka sig själva i gemenskapen

Inom småbarnspedagogiken får barnet bekanta sig med olika medier, och med små steg får barnet också lära sig att själv producera innehåll. En trygg miljö där leken betonas garanterar möjligheter för barnet att utvecklas till en ansvarsfull användare av medier.

Tillsammans med barnen reflekterar man också över medieinnehåll som berör det egna livet och sanningsenligheten i dem. Så här lär sig barnet medie- och källkritik.

En skolelev fördjupar sig i olika texter och stärker sin förmåga att läsa medietext

I den grundläggande utbildningen är målet för mediefostran att eleven lär sig tolka och producera medieinnehåll, och att hen förstår mediernas betydelse som ett kulturellt fenomen. Eleverna handleds att utifrån sin ålder iaktta och tolka språk, media och kultur som hen kommer i kontakt med utanför skolan. På det här sättet utvecklas elevens färdigheter att bemöta olika fenomen i samhället.

Ju längre fram på skolstigen man kommer, desto mångsidigare blir mediekunskapen. Frågor om media och kultur i undervisningen börjar också omfatta frågor som gäller etiska principer, yttrandefrihet, möjligheter att påverka och vardagsfärdigheter.

Nationella läskunnighetsstrategin 2030, Läsrörelsen och utvecklingsprogrammet Nylitteracitet stöder på många olika sätt även medieläskunnighet som en del av multilitteracitet.

Ta del av nya material

Pedagogiskt högklassig digital miljö

Syftet med definitionen av en högklassig digital lärmiljö är att stödja lärarna och de personer som gör upphandlingar i kommunerna i valet av digitala tjänster. Definitionen baserar sig på läroplansgrunderna och grunderna för planen för småbarnspedagogik samt på definitionen av god digital kompetens hos elever. Definitionen innehåller konkreta frågor, med vilka man kan studera och jämföra alternativa tjänster. Utbildningsstyrelsen har publicerat materialet i samarbete med Education Alliance Finland. Materialet publiceras på svenska i februari 2022.

Jag lyssnar – alltså läser jag

Materialet "Jag lyssnar – alltså läser jag" beskriver möjligheterna att använda inlästa böcker i undervisningen. I materialet presenteras hur i synnerhet lärare i årskurs fyra kan använda inlästa böcker i undervisningen, men materialet kan tillämpas brett. Materialet baserar sig på det vidgade textbegreppet. Utbildningsstyrelsen har producerat materialet i samarbete med ILT Education (tidigare ILT Oppiminen). När läraren använder materialet får hen också avgiftsfritt tillgång till ljudböckerna i tjänsten Lukulumo i två månaders tid. Materialet publiceras på svenska i februari 2022.

Mediekunskapsveckan äger rum 7–13.2.2022

Mediekunskapsveckan är en återkommande temavecka för mediefostran som syftar till att utveckla barns och ungas mediekunskap och att främja vuxnas färdigheter för mediefostran. Under Mediekunskapsveckan behandlar tusentals organisationer varje år olika teman och frågor kring medierelaterade fenomen tillsammans med barn, unga och vuxna.

Mediekunskapsveckan planeras och genomförs tillsammans med tiotals nationella organisationer och den koordineras av Nationella audiovisuella institutet KAVI.