Den regionala jämlikheten när det kommer till internationalisering behöver fortsättningsvis förbättras

Utbildningsstyrelsen genomförande år 2022 en utredning av förverkligandet av regional jämlikhet inom internationalisering tillsammans med konsultbyrån MDI, som är specialiserad på regional utveckling.
– Jag gläder mig åt att vi tack vare utredningen har fått en uppfattning om den vida spridningen för stödformer för internationaliseringen i Finland. Samtidigt framgår det dock att kommunernas aktivitet när det kommer till att genomföra internationaliseringsprojekt varierar betydligt. En utmaning för oss på Utbildningsstyrelsen är i synnerhet de områden som hamnar helt utanför stödformer och nätverk som främjar internationalisering, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä.
Runt om i landet finns det såväl aktiva som mindre aktiva kommuner. I områden med en mer passiv inställning till internationalisering är internationalisering vanligtvis inte en del av strategin för eller ledningen och utvecklingen av organisationer. I synnerhet i små kommuner på landsbygden är deltagandet i internationell verksamhet lägre än genomsnittet.
– Det är en oroväckande tanke att olika regionala områden hamnar i ojämlik ställning när det gäller möjligheterna till internationaliseringskompetens och internationalisering inom småbarnspedagogik och utbildning. Vi vill erbjuda stöd för att förändra den här utvecklingsriktningen, konstaterar Mika Saarinen, direktör för det nationella programkontoret för Erasmus+ vid Utbildningsstyrelsen.
I majoriteten av kommunerna där man inte har deltagit i internationell projektverksamhet är befolkningsutvecklingen negativ. I dessa kommuner är även andelen invånare med ett främmande språk som modersmål mindre än för befolkningen på nationell nivå. Dessutom är den demografiska försörjningskvoten högre i dessa kommuner än på nationell nivå. Utmaningar i anslutning till den demografiska utvecklingen i kombination med kommunens storlek och läge verkar ha ett samband med kommunens deltagande i internationaliseringsprojekt. Detta bidrar även i sig till försvagad internationaliseringskompetens i kommunen.
Ansvaret för internationalisering hamnar lätt hos ett fåtal engagerade individer
I utredningen konstateras att ansvaret för den internationella verksamheten vid läroanstalter och andra organisationer ofta ligger hos enskilda aktiva individer med ett intresse för internationalisering. Stöd från organisationen är dock en förutsättning för att internationellt samarbete och stöd för internationaliseringskompetens ska kunna etableras som en del av verksamheten. Organisationens stöd innebär i praktiken framför allt att ledningen förbinder sig till att främja internationalisering och att internationell verksamhet görs till en del av organisationernas strategier och arbetsplaner.
I områden med stor aktivitet inom internationell verksamhet är internationalisering en del av strategin inom kommunen eller på organisationsnivå. Internationalisering har valts som arbetssätt och utvecklingsmetod.
Samarbete över kommungränser eller mellan organisationer i samma kommun kan göra det lättare att delta i internationell verksamhet. På detta vis ligger ansvaret för att delta i internationella projekt inte hos en enskild läroanstalt eller organisation.
Regionalt jämlik internationalisering är möjlig
Läroanstalter och organisationer med vitt skilda utgångspunkter kan redan idag delta i internationell verksamhet. Enligt utredningen finns det aktiva aktörer i såväl små som stora kommuner och vid skolor och läroanstalter av väldigt olika slag. Utbildningsstyrelsens olika finansieringsprogram stöder detta för sin egen del. Programmen erbjuder även specialinsatser för nya eller oerfarna organisationer samt ett stort utbud av stödåtgärder för individer i behov av dessa. Förutsättningarna för jämlikhet inom internationalisering existerar alltså.
– Alla elever och studerande ska ha möjlighet att utveckla sina färdigheter inom internationalisering, oberoende av boendeortens storlek eller läge. På Utbildningsstyrelsen vill vi hjälpa läroanstalterna både med att utveckla internationell verksamhet och med att hitta ett lämpligt sätt att genomföra den internationella verksamheten och tillägna sig sådana färdigheter inför framtiden som exempelvis internationellt samarbete möjliggör, konstaterar Minna Kelhä.
I utredningen som genomfördes av Utbildningsstyrelsen tillsammans med konsultbyrån MDI (idag en del av FCG Finnish Consulting Group Oy) år 2022 granskades hur jämlikheten inom internationalisering förverkligats med tanke på internationell verksamhet som finansierats och understötts av Utbildningsstyrelsen år 2018–2021 inom allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och ungdomssektorn. I utredningen granskades deltagande i följande program och insatser: Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, eTwinning, Nordplus och statsunderstöd för internationalisering. |