Hållbarhet en synlig del av Utbildningsstyrelsens verksamhet
– Vi utgår från klimatansvar och en hållbar livsstil i all vår verksamhet. Detta gäller både utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet och ämbetsverkets egen verksamhet, konstaterar Mikael Mantila som leder arbetsgruppen för Agenda 2030 vid Utvecklingsstyrelsen.
Arbetsgruppen samordnar arbetet med att uppnå målen för hållbar utveckling inom Utbildningsstyrelsens egna processer, vilket utgör ämbetsverkets ekologiska fotavtryck. Utbildningsstyrelsens ekologiska handavtryck utgörs för sin del av hur ämbetsverket stärker hållbarheten inom småbarnspedagogik, utbildning och internationalisering. Detta arbete samordnas som en del av ämbetsverkets resultatmål.
Målen för hållbar utveckling enligt FN:s Agenda 2030 och Utbildningsstyrelsens egna mål som utgår från dessa tar sig uttryck i hur ämbetsverket strävar efter att påverka inom sitt verksamhetsområde och i samhället genom styrning i form av normer och information och genom utvecklingsarbete.
Ett av målen för FN:s Agenda 2030 är God utbildning för alla. Arbetet med att utveckla utbildningen är en del av Utbildningsstyrelsens kärnverksamhet. Utbildningsstyrelsen har som mål att stärka lärandet och kompetensen i hållbar utveckling inom småbarnspedagogiken, på alla utbildningsstadier och inom det kontinuerliga lärandet.
– Genom att utfärda styrande normer strävar vi efter att säkerställa att hållbar utveckling är en del av utbildningsvägen från småbarnspedagogiken till andra stadiet. I grunderna för planen för småbarnspedagogik, läroplanen för grundläggande utbildning och gymnasiets läroplan samt examensgrunderna inom yrkesutbildningen granskas hållbar utveckling i enlighet med barnets, elevens eller den studerandes ålder och förutsättningar. Förändringarna i samhället och miljön kräver att grunderna ständigt revideras så att de svarar på aktuella hållbarhetsfrågor, säger undervisningsrådet Anne Liimatainen, medlem i arbetsgruppen för Agenda 2030 vid Utbildningsstyrelsen.
Stödet för hållbar utveckling som tema syns även i de statsunderstöd som Utbildningsstyrelsen beviljar anordnare av undervisning och utbildning och i anordnarnas projekt. Finansiering beviljas för teman som är viktiga och aktuella för samhället och utbildningen.
– Genom att rikta in finansieringen kan vi även stödja förändrade tillvägagångssätt. Stärkande av kompetens som förutsätts för hållbar utveckling och den gröna övergången har ingått i flera ansökningsomgångar. Till exempel inom det omfattande utvecklingsprojektet för klimatfostran och hållbarhetsfostran har drygt 4 miljoner euro i statligt specialunderstöd beviljats projekt vid läroanstalter inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet i olika delar av Finland. Dessutom understöddes den gröna övergången och hållbar utveckling inom yrkesutbildningen med 3,5 miljoner euro, säger Liimatainen.
De senaste årens utmaningar för samhället som helhet har framhävt det starka sambandet mellan välbefinnande och lärande. År 2022 utökades utmaningarna ytterligare på grund av det fortsatta pandemiläget och Rysslands attack mot Ukraina. Utbildningsstyrelsen stödde anordnandet av småbarnspedagogik och utbildning för barn och unga som flytt från Ukraina med bland annat anvisningar och stödmaterial. Situationen för personer som flytt från Ukraina beaktades även i finansieringsprogrammen och projekten vid ämbetsverkets internationaliseringsinsatser.
Den ökade betydelsen av miljöansvar kunde även ses på flera sätt inom Utbildningsstyrelsens internationaliseringsinsatser. Till exempel inom EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren erbjöds stöd för kunskap, färdigheter och attityder i anslutning till klimatförändringen och hållbar utveckling.
De främsta orsakerna till miljöeffekter vid Utbildningsstyrelsen informationsteknik, lokaler och tjänsteresor
Utbildningsstyrelsen fotavtryck utgörs av bland annat miljöeffekter och ekonomiskt ansvar. I hållbarhetsrapporten ingår även en genomgång av åtgärderna för att minska ämbetsverkets fotavtryck.
De största miljöeffekterna förorsakas av användningen av informations- och kommunikationsteknik, ämbetsverkets lokaler och personalens tjänsteresor. Ämbetsverket har haft tillgång till tre hela våningar i Senatfastigheters ämbetshus i Hagnäs i Helsingfors. År 2022 fortsatte hybridarbetet delvis på kontoret och delvis på distans, vilket innebar att ämbetsverkets lokaleffektivitet inte nådde upp till den eftersträvade nivån enligt statens verksamhetsstrategi. Lokalernas användningsgrad har förblivit låg efter pandemin och med anledning av detta fattade Utbildningsstyrelsen beslut om att avstå från en våning i slutet av 2023.
Antalet tjänsteresor för personalen och utsläppen från dessa ökade jämfört med 2021. Utsläppen är dock betydligt lägre än tiden före coronapandemin: år 2022 var utsläppen drygt hälften av utsläppen år 2019. Bland annat har den ökade förekomsten av möten på distans lett till ett minskat behov av resor. I statens resestrategi och Utbildningsstyrelsens resereglemente uppmuntras till resor med låga utsläpp.
Även anskaffningar ger upphov till miljöeffekter. I syfte att främja ekologiskt hållbara anskaffningar inledde arbetsgruppen för Agenda 2030 och upphandlingsteamet vid Utbildningsstyrelsen ett samarbete år 2022. Den centrala tanken är att det är möjligt att försöka välja det mest ekologiska alternativet vid varje upphandling.