Det internationella samarbetet stärktes vid de finländska högskolorna med Erasmus+-programmets projektfinansiering 2014–2020

Erasmus+-programmet möjliggör internationellt utbildningssamarbete mellan läroanstalter och organisationer. Genom Erasmus+-projekten tillhandahåller programmet finansiering för samarbete med högskolorna och utveckling av utbildningen. Denna finansiering har avsevärt främjat internationaliseringen av högskolorna och kvalitetsutvecklingen av utbildningen i Europa.

Under programperioden 2014–2020 omfattade Erasmus+-programmet sex projektformer som tillhandahöll stöd för utvecklingsprojekt av olika slag och storlekar inom utbildningen.

Projektfinansieringen har gjort det möjligt för de finländska högskolorna att utveckla sin utbildning tillsammans med europeiska och internationella partner. Detta kan till exempel innebära att man vid den egna högskolan tillämpar undervisningspraxis som på annat håll konstaterats vara god, att man utvecklar nya webbaserade lärmiljöer eller att man skapar gemensamma studieavsnitt. 

Genom partnerskap för samarbete har också de anställda kunnat utveckla sin kompetens och utvidga sina yrkesnätverk. 

25 finländska högskolor ledde internationella projekt

Under Erasmus+-programperioden 2014–2020 deltog de finländska högskolorna i sammanlagt 430 projekt där man utvecklade den högre utbildningen i europeiskt och internationellt samarbete. 

De finländska organisationerna deltog i Erasmus+-projekten i varierande roller, både som partner och som koordinatorer. 

Det internationella samarbetet kräver noggranna förberedelser och kontinuerlig kommunikation, och koordinatororganisationen har en nyckelroll för att det ska lyckas. Projektkoordinatorn ansvarar för projektets administration, tidtabeller och samarbetets smidighet samt säkerställer att målen uppnås.

Det faktum att sammanlagt 25 finländska högskolor har koordinerat ett eller flera projekt inom den högre utbildningen 2014–2020 vittnar om finländarnas initiativförmåga. Av dessa 25 finländska högskolor deltog tio som koordinatorer för både centraliserade och strategiska partnerskapsprojekt.

Samarbetspartnerskap stöder internationellt samarbete och innovationer 

Strategiska partnerskapsprojekt inom Erasmus+ administreras via nationella programkontor och i Finland är det Utbildningsstyrelsen som fungerar som nationellt programkontor för Erasmus+. De strategiska partnerskapsprojekten fokuserar på att stöda högskoleutbildningens internationalisering och kvalitet. Genom samarbetspartnerskapen kan högskoleundervisningen förnyas och innovativa resultat utvecklas. 

Under programperioden 2014–2020 ordnades sammanlagt åtta ansökningsomgångar, varav en extra ansökningsomgång genomfördes inom ramen för åtgärder som stöder återhämtningen från coronakrisen och fokus låg på innovativ praxis i den digitala tidsåldern. Under dessa ansökningsomgångar finansierades sammanlagt 41 projekt inom den högre utbildningen i Finland, där 19 olika högskolor fungerade som koordinatorer. Den totala beviljade finansieringen uppgick till 12,4 miljoner euro.

De finländska högskolorna deltar också i projekt inom den högre utbildningen som finansieras från andra länder och de finländska högskolorna har deltagit i sammanlagt 290 projekt. Dessutom deltar högskolorna aktivt i partnerskapsprojekt inom andra utbildningssektorer och ungdomssektorn både i Finland och i andra länder.

Utöver högskolorna har även andra organisationer, såsom förbund, företag, offentliga organisationer, forskningsinstitut och stiftelser deltagit i strategiska samarbetspartnerskap. Projekten som koordinerats i Finland har haft flest partner från Spanien, Tyskland och Storbritannien. Man har genomfört omfattande projekt inom allt från social- och hälsoområdet och det tekniska området till det humanistiska området och turism. 

I de strategiska partnerskapsprojekten har man bland annat utvecklat olika verktyg, lärområden och läroplaner, som ofta har varit sektorsövergripande och svarat på aktuella kompetensbehov såväl i arbetslivet som i samhället. Genom partnerskapsprojekten främjas också det europeiska högskoleområdets funktionalitet och enhetlighet. De finansierade projekten har uppnått sina mål väl och producerat högklassiga resultat som kan utnyttjas på bred front.

Under programperioden har antalet projekt ökat betydligt, från de två projekt som finansierades 2014 till de 21 projekt som finansierades 2020. Detta återspeglar det starka intresset för att utveckla den högre utbildningen och det internationella samarbetet samt projektformens flexibilitet, som gjorde det möjligt att fortsätta och inleda projektarbete även under coronapandemin.

De finländska högskolorna ansökte aktivt om projektfinansiering från Bryssel

De centraliserade insatserna, vars benämning hänvisar till det centraliserade förvaltningssättet, är utvecklingsprojekt för utbildningen. Insatserna administreras av Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (EACEA). Utbildningsstyrelsen fungerar som Finlands nationella Erasmus+-programkontor och erbjuder finländska organisationer stöd, rådgivning och möjligheter att skapa nätverk. 

De centraliserade insatserna gör det möjligt att bilda omfattande, multinationella konsortier där högskolor, företag och andra organisationer arbetar tillsammans för att uppnå utbildnings- och innovationsmålen.

Under Erasmus+-programperioden 2014–2020 tillhandahölls finansiering för fem centraliserade insatser:

• Erasmus Mundus magisterprogram, där högskolekonsortiet ordnar gemensamma examensprogram, inklusive studier i flera olika länder.
• Kunskapsallianserna, där högskolor och företag samarbetar för att utveckla den högre utbildningen och stöda uppkomsten av nya innovationer.
• Kapacitetsuppbyggnadsprojekt, som stöder reformen av högskoleutbildningen i partnerländer utanför EU.
• Europeiska universitet, som stärker den europeiska högskoleutbildningens kvalitet och konkurrenskraft samt främjar europeiska värderingar och den europeiska identiteten.
• Jean Monnet-finansiering, som främjar undervisning och forskning om Europeiska unionen på global nivå.

De finländska högskolornas kunskap och kompetens gällande de centraliserade projekten ökade i takt med att programperioden 2014–2020 framskred. Resultaten syntes som ökade finländska framgångar och ett ökat antal projekt.

Under de sju åren deltog de finländska organisationerna i sammanlagt 190 centraliserade projekt för högre utbildning. I 51 av dessa projekt fungerade den finländska organisationen som koordinator. I projekten deltog sammanlagt 29 högskolor, 23 företag och 9 andra aktörer, såsom organisationer, stiftelser eller forskningsinstitut. 

Åren 2014–2020 deltog de finländska organisationerna mest i de kapacitetsuppbyggnadsprojekt, som blev den mest framgångsrika centraliserade verksamhetsformen under programperioden. I kapacitetsuppbyggnadsprojekten syns också kontinuiteten och beröringspunkterna mellan programperioderna. De finländska högskolornas aktiva deltagande under programperioden 2014–2020 har bidragit till att stärka deras roll som koordinatorer för kapacitetsuppbyggnadsprojekt under den pågående perioden 2021–2027.

De näst populäraste centraliserade insatserna under programperioden 2014–2020 var kunskapsallianserna och Erasmus Mundus magisterprogrammen. Mot slutet av programperioden kunde man skönja en topp i fråga om deltagandet i dessa. 

Samtidigt utnyttjades Jean Monnet-finansieringen jämnare under hela programperioden. Deltagare från Finland fanns med nästan varje år, men antalet var anspråkslöst.

Under programperioden sågs också nya initiativ. Från och med 2019 ordnades en pilotansökan till Europeiska kommissionens flaggskeppsprojekt, insatsen Europeiska universitet. Ansökan väckte stort intresse, och de finländska högskolorna deltog och klarade sig bra i de europeiska konsortierna. I slutet av perioden deltog elva finländska högskolor i nätverket Europeiska universitet.

Lärdomar från den gångna perioden på väg mot en ny

Kontinuiteten i Erasmus+-programmet gör det möjligt för högskolorna att utveckla och stärka utbildningens kvalitet och internationalisering på lång sikt. Programmet och dess insatser utvecklas i enlighet med EU:s mål för högre utbildning och konkurrenskraft. 

Den nya Erasmus+-programperioden förde med sig ett prioriteringstänkande som betonar digitalisering, delaktighet, miljöteman samt gemensamma värden, samhällsengagemang och deltagande i samhällslivet. Dessa prioriteringar har en central roll vid inriktningen av kommande projekt och samarbeten.