De finländska Erasmus+-projekten som tilldelas årets EITA-pris fokuserade på hållbar utveckling och aktivt medborgarskap ur flera olika synvinklar

Syftet med priset är att lyfta fram de bästa undervisningsmetoderna inom programmet Erasmus+. I Finland tilldelas priset Antinkankaan koulu i Brahestad, Hangö gymnasium, Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä Riveria och Opintokeskus Sivis i Helsingfors. I hela Europa tilldelas priset totalt 117 Erasmus-projekt.

Eleverna stärkte sina medborgarfärdigheter och sociala färdigheter

Målet för Antinkankaan koulus projekt ”SPEAK UP - Actively participating learner” var att uppmuntra eleverna att delta i det gemensamma beslutsfattandet och genom detta stärka deras medborgarfärdigheter och sociala färdigheter. Inom projektet kunde man att konstatera att eleverna är ivriga att delta och påverka i beslutsfattandet och att de är de främsta erfarenhetsexperterna i skolans vardag.

-    Utgångspunkten var elevfokus och att lära sig av andra samt att kombinera projektets tema med olika läroämnen, konstaterar Maarit Pietilä. – Studier i medborgarfärdigheter och sociala färdigheter kan på ett förtjänstfullt sätt inkluderas i alla läroämnen.  

Eleverna fick öva medborgarfärdigheter bland annat genom att hålla tal, rösta i presidentvalet och skriva initiativ i syfte att utveckla skolans vardag. Alla elever fick delta i projektet. Detta stärkte deras upplevelse av delaktighet och jämlikhet i skolgemenskapen. 

-    Eleverna är nu mer intresserade än tidigare av att delta i skolans beslutsfattande och har också lärt sig att ge och få respons på ett mer konstruktivt sätt. 

Även lärarnas kunskaper utvecklades under projektet, liksom intresset för internationellt samarbete. 

-    Lärarna har nu många nya idéer och verktyg för att lära ut sociala färdigheter och inspirera eleverna att delta i det gemensamma beslutsfattandet.  

Stärkt språkmedvetenhet och kulturell kompetens 

Inom Hangö gymnasiums Erasmus+-projekt ”Cultural Identity and Cooperation in Europe (CICE)” fördjupade sig de studerande i hur man kan utveckla sin förmåga att kommunicera i vår mångkulturella värld. Samtidigt stärkte de studerande sina språkkunskaper och tröskeln för att kommunicera på ett främmande språk blev lägre. Projektet kombinerade språkmedvetenhet och språkinlärning med aktivt medborgarskap och europeisk kulturidentitet. 

-    De studerande arbetade i grupper där deltagarna hade olika kulturell bakgrund. Uppgifterna var ofta inte direkt relaterade till språkkunskaper, utan språket användes som ett sätt att lösa den aktuella uppgiften, säger Joanna Young. 

Genom praktiska övningar skapades en miljö som främjade lärande. Gymnasiets alla lokaler, såsom områden på gården och skolans aula, utnyttjades som lärmiljöer. Projektets genomförande var språkmedvetet insiktsfullt och studerandecentrerat, betonade de studerandes styrkor och var pedagogiskt väl underbyggt.
-    Eleverna lärde sig i grupparbete av varandra – det är mer inspirerande än att bara lyssna på läraren. 

Under projektet upptäckte de studerande att samspelet mellan kulturer kräver mer än bara språkkunskaper: det innebär bland annat att man förstår kulturella skillnader och vid behov kan använda olika kommunikationsmetoder, till exempel kroppsspråk. Som ett resultat av projektet sänktes även de studerandes tröskel för att använda främmande språk. 

Principerna för hållbar utveckling blev bekanta genom praktisk verksamhet

Inom Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä Riverias Erasmus+-projekt för yrkesutbildning “Multidisciplinary Sustainable Development in VET” fick de studerande lära sig hur principerna för hållbar utveckling förverkligas i praktiken. De arbetade med hållbarhetsworkshoppar och besökte företag som presenterade sina egna hållbarhetsrutiner för de studerande. 

-    Inom projektet kombinerades olika inlärningsmetoder och klassrumsundervisning med praktiskt arbete i verkliga situationer, säger Ara Hayrabedian. – Samarbetet med många olika intressegrupper, bland annat företag, ökade deltagarnas engagemang i arbetet och utvecklade deras förmåga att samarbeta. Delaktighet var även en viktig del av projektet, eftersom även studerande med större behov av stöd ingick i grupperna av studerande.  

Materialet som producerats inom projektet har fått omfattande spridning bland annat bland lärare och olika läroanstalter. Dessutom fick de studerande i slutet av projektet besöka Europaparlamentet i Bryssel, där de fick delta i ett rollspel som åskådliggör EU:s beslutsfattande.   

-    Inom projektet kunde de studerande fördjupa sin förståelse av hållbar utveckling. Effekterna av projektet sträcker sig i själva verket ännu längre, eftersom både de studerande och lärarna har delat med sig av sina erfarenheter med sina egna kamrater och familjer och i sina egna lokalsamhällen. 

Projektet hade stor inverkan på de studerande. 

-    Många reflekterade för första gången över aktivt medborgarskap och vad det kan innebära i praktiken. De förstod att de var en del av någonting större – en europeisk gemenskap där alla är viktiga. 

Dialogfärdigheter är grundläggande färdigheter för vuxna

Fokus för Opintokeskus Sivis vuxenutbildningsprojekt ”Dialogue In Adult Learning (DIAL)” var att utveckla vuxnas dialogfärdigheter. Målet var att främja delaktighet och förebygga polarisering. Ungefär en tredjedel av deltagarna tillhörde någon minoritet. 

Betydelsen av dialog som en grundläggande färdighet för vuxna betonades och dialogbaserade metoder introducerades i vardagliga situationer där det sociala samspelet ofta är besvärligt.

-    Vi uppmuntrade personer som tillhör en minoritet att delta och utveckla sina dialogfärdigheter, säger Marion Fields. – De som kommit längre i sina dialogfärdigheter vägledde och stöttade andra. Vem som helst kan vara en dialogambassadör! 

Förmågan till dialog är en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. Att bli hörd och sedd är också en stärkande upplevelse för personer som tillhör en minoritet.

-    Dialogerna som vi arrangerade fick mycket positiv respons från deltagarna: alla som deltog hoppades att få vara med igen. 

Projektpartnerna fortsätter att utbilda dialogambassadörer för att sprida konceptet. Dessutom fick projektet en inbjudan att presentera resultaten för ministerier i tre länder.