Den internationella mobiliteten bland högskolestudenter fortsatte att öka 2025

Redan 4 970 av alla utlandsperioder är kortvariga, vilket är 24 procent fler än 2024. 6 780 högskolestudenter åkte på en långvarig utlandsperiod på över tre månader. Antalet har legat ungefär på samma nivå som 2024.   

År 2025 kom 12 180 utbytesstudenter eller praktikanter från utlandet till finska högskolor. Även antalet perioder från utlandet till Finland har ökat något jämfört med året innan, vilket kan förklaras av att de kortvariga perioderna har ökat.  

Den internationella mobiliteten bland studenter ökade 2025 även proportionellt sett. I förhållande till antalet nya studenter åker 12 % av yrkeshögskolestudenter och 21 % av universitetsstudenter på en utlandsperiod under sina studier.  

När det gäller kortvariga utlandsperioder har man redan överskridit nivån från tiden före coronapandemin, medan man för långvariga perioder fortfarande ligger långt ifrån toppåren före pandemin.   

Från universiteten åker man på långvariga utlandsperioder, medan tyngdpunkten vid yrkeshögskolorna ligger på kortvariga perioder

Av de utlandsperioder som universitetsstudenter genomför är 79 % längre än tre månader. Populariteten för långvariga utlandsperioder fortsätter att öka. Vid yrkeshögskolorna är 66 % av alla utlandsperioder som studenterna genomför kortvariga, och antalet ökar varje år.  

Vid yrkeshögskolorna är den internationella studentmobiliteten koncentrerad till tre stora utbildningsområden. Mest utbytesstudier och praktik genomförs inom handel och administration, följt av hälso- och välfärdsområdet samt de tekniska områdena. 68 % av utlandsperioderna från Finland och 76 % av utlandsperioderna till Finland genomförs inom dessa områden. Studenter inom hälso- och välfärdsområdena åker nästan uteslutande på kortvariga utlandsperioder.  

Vid universiteten fördelar sig studentmobiliteten på flera olika områden: flest utbytesperioder genomförs av studenter inom handel och administration, samhällsvetenskap samt teknik. I förhållande till antalet studenter är studenter inom konst- och kulturområdena de mest aktiva när det gäller att skaffa sig studiererfarenhet utomlands både vid yrkeshögskolor och universitet.  

Utbytesstudier utomlands är främst inriktade på europeiska länder 

Av finska studenters utbytesperioder sker 73 % av de långvariga perioderna och 89 % av de kortvariga perioderna i något europeiskt land. Den näst vanligaste världsdelen är Asien, dit 17 % av de långvariga utlandsperioderna går. Nordamerika är det tredje mest populära resmålet för långvarig mobilitet (5 %), och Afrika för kortvarig mobilitet (3 %). 

Tyskland, Spanien, Nederländerna och Frankrike är både de vanligaste destinationsländerna för utbytesstudier och de vanligaste ursprungsländerna för inkommande studenter. Tyskland och Nederländerna har ökat i popularitet, särskilt som destinations- och ursprungsländer för kortvariga mobilitetsperioder.   

Erasmus+-finansieringen förklarar populariteten för kortvariga perioder 

Cirka två tredjedelar av utlandsperioderna från Finland finansieras av EU:s Erasmus+-program: 70 % av utlandsperioderna vid yrkeshögskolor och 63 % vid universitet finansieras genom programmet. Universitetsstudenter åker oftare utomlands genom det nordiska Nordplus-programmet, högskolans egna avtal och arrangemang som studenten själv ordnar. 

Erasmus+-finansieringen förklarar till stor del populariteten för kortvariga utlandsperioder. Den gör det möjligt att genomföra korta perioder av flerformsmobilitet där utlandsperioden ofta är endast en vecka lång. 

Under Erasmus+-programperioden 2021–2027 kan all kort- och långvarig mobilitet för studier och praktik genomföras som flerformsmobilitet, det vill säga att studentens mobilitetsperiod utöver en fysisk period också innehåller en virtuell del. 17 % av alla mobilitetsperioder från Finland till utlandet och 14 % av mobilitetsperioderna från utlandet till Finland genomförs som flerformsmobilitet. Av de kortvariga utlandsperioderna innehåller 41 % också virtuell mobilitet. Perioder av flerformsmobilitet är vanligare vid yrkeshögskolor än vid universitet.  

Internationell kompetens är en nödvändighet i dagens arbetsliv

Alla som utexamineras från en högskola borde ha möjlighet att skaffa sig internationell kompetens under sina studier. Utbildningsstyrelsen stöder främjandet av internationell mobilitet särskilt genom finansieringsprogram för mobilitet samt informations- och rådgivningsverksamhet.  

Utbildningsstyrelsen har beställt en utredning av Åbo universitet som på ett mångsidigt sätt granskar omfattningen av kortvarig mobilitet och flerformsmobilitet bland studenter, de upplevda fördelarna samt den kompetens och de effekter som mobiliteten ger upphov till. Resultaten av utredningen publiceras i maj 2026.  

De finska högskolorna har tillsammans med intressenter utarbetat rekommendationer år 2025 för att öka den internationella mobiliteten. Rekommendationerna gäller särskilt utlandsperioder som ingår i högskoleexamen.  

Mer information:

Anni Kallio
ledande sakkunnig (Internationellt högskolesamarbete)
tfn 0295 338 696
anni.kallio [at] oph.fi (anni[dot]kallio[at]oph[dot]fi)

Irma Garam
specialsakkunnig (statistik)
puh. 029 5338549
irma.garam [at] oph.fi (irma[dot]garam[at]oph[dot]fi)

Läs mer: