Rapport om utmaningarna med finskundervisningen i de svenska gymnasierna

Den nya publikationen Ge finskan en chans! kompletterar helhetsbilden av lärstigen i finska från småbarnspedagogiken till studier på andra stadiet och vidare till fortsatta studier. Publikationen, som baserar sig på enkätsvar från rektorer och samtal med studiehandledare, ger en fördjupad bild av undervisningen, utmaningarna och utvecklingsbehoven i finska. Det här är första gången Utbildningsstyrelsen gör en utredning specifikt om finskan i den svenskspråkiga gymnasieutbildningen.

Utbildningsstyrelsens rapport från år 2020 fokuserade på elevernas språkstig samt utmaningarna och utvecklingsbehoven i årskurserna 1–9 i de svenskspråkiga grundskolorna. Bristande kunskaper i finska har konstaterats redan i utvärderingar av lärresultat inom den grundläggande utbildningen och det här präglar också undervisningen i gymnasierna. Utmaningar, som språklig heterogenitet och bristande resurser i undervisningen, förekommer både inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.

Publikationen Ge finskan en chans! visar att det i de svenska gymnasierna vanligtvis finns ett behov av tre olika lärokurser i finska; traditionell A-lärokurs i finska (nybörjarfinskan), modersmålsinriktad finska (mofi) och B1-finska. Vilka lärokurser som kan erbjudas i finska är i flera avseenden kopplat till resurser och i nuläget är det ofta inte möjligt att ordna undervisning enligt tre lärokurser i finska i samma gymnasium. Det här innebär att man ofta måste välja mellan att erbjuda antingen B1-finska eller mofi, utöver den vanliga A-finskan. Språkprogrammen i de svenska och de finska gymnasierna skiljer sig från varandra. Som jämförelse kan man konstatera att det i de finska gymnasierna ofta erbjuds endast lärokursen i B1-svenska.  

Den stora variationen i de studerandes språkbakgrund samt utbudet av olika lärokurser i finska leder till en stor rörlighet mellan de olika lärokurserna i finska. Att de studerande relativt ofta byter lärokurser i finska under studiernas gång är ett särdrag för den svenskspråkiga utbildningen. Inom den svenskspråkiga utbildningen anser de flesta elever och studerande att de har stor nytta av goda färdigheter i finska, vilket bidrar till en ökad motivation att lära sig språket. Enligt resultat i tidigare rapporter och kartläggningar kan man konstatera att utmaningarna med att lära sig finska i allmänhet alltså inte kan förklaras med de ungas uppfattning om huruvida de kommer att ha nytta av kunskaperna i finska. Nationella, regionala eller lokala utmaningar och förväntningar i omgivningen eller samhället samt strukturella brister påverkar på olika sätt den svenskspråkiga utbildningen i grunden.

Stor variation gällande hur studerande avlägger prov i finska i studentexamen

Det finns stora variationer i de studerandes val av prov i finska i studentexamen, och många väljer att inte avlägga något prov alls. Publikationen omfattar en statistisk bakgrund om studier i finska och om hur de studerande avlägger provet i finska i studentexamen. Förutom en förändring över tid så visar statistiken och rektorernas svar dels på regionala skillnader, dels på skillnader mellan gymnasierna. Trots att majoriteten av gymnasiestuderandena fortfarande inleder med att läsa lång lärokurs i finska, så väljer allt fler att avlägga det medellånga provet, eller både det långa och det medellånga provet i studentexamen. Eftersom provet i det andra inhemska språket inte är obligatoriskt är också andelen som inte avlägger provet i finska relativt stor.

Kartläggningen visar att det i dagsläget finns många stora utmaningar med undervisningen i finska i gymnasierna. Enligt utvärderingar, proven i finska i studentexamen och kartläggningen utvecklas kunskaperna i finska i en icke önskvärd riktning av många olika orsaker. För att åstadkomma konkreta förändringar krävs fortsättningsvis ett långsiktigt utvecklingsarbete, målbaserade satsningar samt systematisk uppföljning som omfattar alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till tredje stadiet. Avgörande utgångspunkter för utvecklingsarbetet och satsningarna på undervisningen i finska är principen om kontinuerligt lärande och de behov av och krav på kunskaper i finska som finns i arbetslivet, men också i vardagen och i hela samhället.

För att kunna dra mera allmängiltiga slutsatser om undervisningen och lärstigen i finska inom den svenskspråkiga utbildningen är aktuell information om finskundervisningen inom gymnasieutbildningen nödvändig.

Mer information

Undervisningsråd Yvonne Nummela, tfn 029 5331523
Specialsakkunnig Annika Westerholm, tf 029 5331221