Skolornas entreprenörskapsfostran stärker färdigheter som behövs i framtiden

Europeiska unionen ser entreprenörskap i bred bemärkelse: det handlar inte bara om företagsverksamhet, utan också om individens förmåga att ta vara på möjligheter samt om förmågan att utveckla idéer och omsätta dem i handling som skapar ekonomiskt, socialt och kulturellt värde.

Enligt rapporten Entrepreneurship Education at School in Europe 2025 är entreprenörskap en uppsättning av kunskaper, färdigheter och attityder som kan läras in, övas och utvecklas och som behövs inom alla områden i livet och arbetet, inte bara i företagsvärlden. Skolornas entreprenörskapsfostran spelar en central roll när det gäller att främja sådana färdigheter och attityder som behövs i framtiden och att stärka ungas beredskap.

I de flesta europeiska länder främjas undervisningen i ämnet genom olika styrdokument och strategier på nationell nivå. Entreprenörskapsfostran ingår också i läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i samtliga 36 länder som omfattas av rapporten. 

Vanligast är att entreprenörskapsfostran erbjuds både som breda helheter och integrerat i andra läroämnen. Läroämnena anknyter ofta till ekonomi eller affärsverksamhet, men i många länder finns innehåll med koppling till entreprenörskapsfostran också i matematik och naturvetenskaper samt i samhällslära. I några få länder undervisas entreprenörskapsfostran också som ett separat eget läroämne, främst inom gymnasieutbildningen.

– Arbetslivskompetens och entreprenörskap utgör ett av delområdena inom mångsidig kompetens i den finländska grundläggande utbildningen. Mål och innehåll som gäller entreprenörskapskompetens ingår också i olika läroämnen, såsom samhällslära, huslig ekonomi och elevhandledning, säger undervisningsrådet Nina Penttinen vid Utbildningsstyrelsen.

Utbildningsstyrelsen har inlett arbetet med att utveckla ett gymnasiediplom i entreprenörskap tillsammans med lärare och forskare inom området. Den studerande kan från och med hösten 2027 visa sitt kunnande och sitt intresse för entreprenörskap genom gymnasiediplomet, om gymnasiediplomet i entreprenörskap ingår i den lokala läroplanen. 

I Finland bygger entreprenörskapsfostran inte enbart på ekonomi eller affärsverksamhet  

Entreprenörskap är en av de nyckelkompetenser för livslångt lärande som definierats av Europeiska unionen och som utbildningen ska främja.  Referensramarna för nyckelkompetenser beskriver de kunskaper, färdigheter och kompetenser som ingår i respektive nyckelkompetens. Enligt referensramen bör entreprenörskapsfostran inte begränsas till enbart ekonomisk kompetens, utan utgöra ett mer helhetsbetonat förhållningssätt som stöder ungas utveckling till aktiva, kreativa och ansvarstagande aktörer i samhället. 

I rapporten granskades hur vissa kompetenser med anknytning till entreprenörskap syns i ländernas läroplaner, såsom kreativitet, innovationsförmåga, riskhantering och ansvarstagande, förmåga att planera, ställa upp mål och leda verksamhet för att nå målen samt finansiell och ekonomisk läskunnighet. 

I Finland – liksom i sex andra europeiska länder – ingår alla de kompetenser som granskas i rapporten både i läroplanerna för den grundläggande utbildningen och i läroplanerna för gymnasiet. I dessa länder är innehållet i entreprenörskapsfostran mer omfattande än i de länder där innehållet är kopplat till en snävare entreprenörskapskompetens med tonvikt på ekonomi och affärsverksamhet.

Vilken roll spelar då skolornas entreprenörskapsfostran när det gäller att främja sådana färdigheter som behövs i framtiden och att stärka ungas beredskap? Nina Penttinen hänvisar till forskning vid LUT-universitetet. I studien Ysimittari (2022) har man till exempel undersökt hur elever i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen uppfattar sina egna entreprenörskapsfärdigheter. Enligt resultaten är skolan en central del av de ungas vardag och en naturlig miljö för att lära sig bland annat att samarbeta, planera och genomföra projekt samt att hantera frågor som gäller den egna ekonomin. Allt detta har också koppling till entreprenörskapskompetens. 

Åtminstone när det gäller kreativitet tycks den finländska grundskolan överlag ge goda resultat: i den del av PISA 2022-undersökningen som gällde kreativt tänkande var finländarnas kunnande på en hög nivå, och särskilt flickornas kreativa tänkande låg på toppnivå. Av de 15-åriga finländarna nådde 39 procent toppnivån, medan motsvarande andel i OECD-länderna i genomsnitt var 27 procent. 

I en gemensam studie av LUT-universitetet och 4H-organisationen framkom det i sin tur att entreprenörskap också lärs på fritiden. En central iakttagelse i forskningen var att ungdomars företag inte bara är en sommaraktivitet, utan också påverkar kommunernas livskraft genom att komplettera serviceutbudet, stärka gemenskapen och bidra till att människor stannar kvar på orten. 

Mer information om rapporten: 

• Ledande sakkunnig Hanna Laakso, tfn 029 533 1117, hanna.laakso [at] oph.fi