Vikten av en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar livsstil ska beaktas i all verksamhet inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Hurdan pedagogik stödjer verksamhet som är förenlig med hållbar utveckling och dess effekter inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen? Eller barnen förhållningssätt gentemot och egenmakt inför en hållbar framtid?
Kestävää kehitystä tukeva pedagogiikka
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Skribenter: expert på naturverksamhet för barn Mari Parikka-Nihti, Finlands Latu & universitetslektor i miljöfostran Markus Hilander, Helsingfors universitet

Grunderna för planen för småbarnspedagogik från 2018 innehåller en tungt vägande mening om hållbar utveckling: ”Vikten av en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar livsstil ska beaktas i all verksamhet.”

Ekologisk hållbarhet är till exempel

  • sortering och återvinning
  • användning av el och vatten
  • kontroll av mängden plast.

Social hållbarhet är

  • vänlig växelverkan
  • beaktande av barnens styrkor och känslor
  • tryggande av barnens delaktighet och påverkansmöjligheter.

Ekonomisk hållbarhet är

  • kloka val
  • att göra inköp på till exempel loppmarknader och återvinningscentraler.

Kulturell hållbarhet omfattar

  • såväl traditionella lekar som kulturell mångfald
  • acceptans av olika värderingar och åsikter.

Allemansrätten som en nordisk specialitet är också en del av den kulturella hållbarheten, likaså iakttagande av byggnaders arkitektur, till exempel att man beundrar den symmetriska kompositionen av färger, former och dekorationer. 

Vihreäsävyinen pikkutyttö pitkillä leteillä

I grunderna för planen för småbarnspedagogik nämns också FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. I anslutning till detta har Pääkaupunkiseudun Kierrätyskeskus Oy skapat webbplatsen Palloässät med konkreta praktiska idéer för genomförandet av Barnens Agenda 2030. År 2020 fanns på webbplatsen material om målen 12–17, inklusive klimatmålen. På webbplatsen finns lekinstruktioner, berättelser, videor och musik. Palloässät finns också som mobilapp, i vilken barnen kan spela spel och utföra uppgifter på egen hand.

Tillbaka upp

Inom småbarnspedagogiken förs många diskussioner om huruvida det går att genomföra klimatfostran tillsammans med barnen. Detta beror delvis på att klimatfostran inte nämns i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Däremot nämns i grunderna för planen för småbarnspedagogik hållbar utveckling och ekosocial bildning, vilka för närvarande kan definieras som innehållet i målen enligt Agenda 2030. Eftersom mål 13 behandlar klimatgärningar, får och kan miljöfostran ingå i klimatfostran inom småbarnspedagogiken.

Vihreä piirros neljästä linnunpoikasesta pesässään huutamassa ruokaa

I klimatfostran för små barn är det viktigt att lyssna på barnen. Vi bör skapa en trygg atmosfär för barnen, där de kan dela med sig av sina egna tankar och känslor om klimatförändringen. Till exempel var det säker många som undrade över den snölösa vintern i södra Finland i fjol. Det är viktigt att barnet upplever att hens känslor accepteras, att det inte är fel att oroa sig över sin närmaste omgivning och jordklotet. Vi vuxna är rollmodeller som visar hur vi tar hand om vår planet!

Det hände en gång på bussen att en lärare frågade barnen vilken dag det är idag. Svaret lydde: ”Klimatstrejkdagen!” Detta innebär inte att man bör delta i klimatstrejker med små barn. Man kan dock ha det aktiva handlingssättet som förebild. Man kan fråga barnen vad de vill göra för sin närmaste omgivning och jordklotet. På ett daghem till exempel grundade barnen på egen hand en klimatkommitté som vuxna inte fick vara med i. När barnen upptäckte att de behövde en skrivkunnig medlem som sekreterare för kommittén, accepterades en vuxen medlem. På detta sätt växer barnen redan från unga år till aktiva medborgare som är intresserade av sin omgivning och samhällsfrågor och tar ställning till dem.

I fostran som främjar ekosocial bildning ges barnen möjligheter att påverka miljöfrågor, den ekologiska hållbarheten och sociala jämlikheten. Traditionellt har värdegrunden för småbarnspedagogiken inkluderat bland annat övande av etiska, empatiska, emotionella och sociala färdigheter. Dessa beprövade metoder, lekar och uppgifter som bidrar till bättre sammanhållning i gruppen främjar också den ekosociala bildningen. Små barn övar på olika saker i en verksamhetsmiljö, vars storlek motsvarar deras ålder. När fostran som främjar den ekosociala bildningen bildar ett kontinuum, kan vi nå målet: ansvarstagande medborgare som arbetar för klimatet och en hållbar framtid.

Tillbaka upp

Hurdan är din relation till naturen? Är naturen för dig en plats där du hittar lugn och ro, lär dig eller rör på dig? Eller känner du att den finländska naturen är en utmaning eller till och med skrämmande?

Genom våra personliga naturupplevelser och vår naturrelation lär vi oss att förstå betydelsen av den biologiska mångfalden och människans ansvar för dess bevarande. Naturupplevelserna är en viktig faktor i miljöansvaret och förståelsen av hållbar utveckling.  Den ledande tanken i miljö- och hållbarhetsfostran torde kunna anses vara Baba Dioums tanke: Det jag lärde mig att älska som barn, vill jag skydda som vuxen.

Sininen susi

Var och en av oss är en del av naturen och var och en av oss har en personlig relation till naturen. På den inverkar våra egna erfarenheter och iakttagelser i och om naturen. Relationen till naturen byggs av flera skikt. Berättelser, föreställningar och erfarenheter som överförs mellan generationerna kan påverka den. Ett exempel på detta kan vara vårt sätt att överföra vår åsikt om vargens existensberättigande till dagens barn.

Fundamentet för en god naturrelation är positiva erfarenheter och upplevelser av naturen. Med barnen behövs till en början trygg och trivsam verksamhet och vistelse i naturen. Det är viktigt att se till att barnen har lämpliga kläder, en välsmakande matsäck och att de känner sig fysiskt och psykiskt trygga under naturutflykter. Efter de första kontakterna med naturen utökas verksamheten med mångsidiga upplevelser och med att instifta bekantskap med den biologiska mångfalden. När intresset för naturen och dess underverk växer, utökas informationen om olika arter och förbindelsen till vår egen verksamhet, vårt välbefinnande och jordens överlevnad. Så småningom förstår barnen (och de vuxna) vilka beroendeförhållanden vi har till naturens mångfald, en hållbar livsstil och bland annat naturens kretslopp. På så sätt fostrar vi från den tidiga barndomen aktörer vars värderingar, attityder, kompetens och kunskaper främjar bevarandet av jordklotet och hållbar utveckling.

Bilden visar en pyramid som beskriver naturrelationens uppbyggnad: Pyramiden växer uppåt från trygghet och trivsel, naturens mångfald, arterna och förbindelsen, via människans roll upp till attityder till inflytande.

Kuvassa on pyramidikuvio luontosuhteen rakentumisesta: alimmasta kerroksesta lähtien pyramidi rakentuu turvallisuudesta ja viihtyvyydestä, luonnon monimuotoisuudesta, lajeista ja yhteydestä, ihmisen osuuden kautta aina vaikutusasennoitumiseen asti.
Foto: Suomen Latu 2019: Metsämörri esiopetuksessa -opas
Handboken Metsämörri esiopetuksessa (”Skogsmulle i förskoleundervisningen”)
Tillbaka upp

Sininen pihlajanoksa

Med små barn består miljö- och hållbarhetsfostran av konkreta aktiviteter. Det handlar om att

    • ta hand om den egna omgivningens välbefinnande
    • lära sig genom att undersöka
    • göra iakttagelser
    • förundras
    • utöva inflytande på ett sätt som passar barnets ålder.

Verksamheten ska genomföras i positiv anda, alltid genom glädje och egna aktiviteter. I all verksamhet ska den främsta känslan vara att vår verksamhet har betydelse. På så sätt främjas aktörskap, delaktighet, sociala relationer, interaktionsfärdigheter, ekosocial bildning och en hållbar livsstil.

Tillbaka upp

Tips

Här nedan har vi samlat några verksamhetssätt som konkret hjälper barnen att delta i och inspireras av hållbar verksamhet och även i övrigt stärker den hållbara utvecklingen.

    • Textilhanddukar i stället för pappershanddukar
    • Matens väg/näringsfostran/insekter som mat
    • Enkla odlingstest och förmultningsprov
    • Odlingslådor/åretruntodling (permakultur)
    • Besök till återvinningscentraler och samarbete med olika instanser (i Helsingfors Miljöskolan Polku)
    • Kultursamarbete med till exempel museer
    • Plogging, skräpplockning under promenader
    • Tillverkning av insektshotell, ett vinterbo för igelkotten, fågel- och fladdermusholkar i samarbete med föräldrar, mor- och farföräldrar, faddrar osv.

Länkar

Via länkarna nedan kan du gå direkt till annat användbart material där du kan hämta idéer, inspiration och tillvägagångssätt till ditt eget daghem och din verksamhet. Obs! Länkarna leder till sidor på finska (förutom HRM:s webbplats).

Tillbaka upp