Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen - Yrkesutbildningen

Årsklassen med 16-åringar inom den svenskspråkiga utbildningen var över 4 000 mellan åren 2005 och 2010, men minskade från och med år 2010 fram till år 2017 när en vändning igen skedde. Årsklassen med 16-åringar var knappt 3 500 år 2017, omkring 3 750 år 2023 och ökar ännu enligt prognosen de kommande åren till drygt 4 000 runt år 2025. Från och med 2025 och framåt minskar årsklassen med 16-åringar enligt en prognos som görs med utgångspunkt i antalet elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Årsklassen för den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet och yrkesutbildningen är inte den samma som årsklassen med barn och unga som har svenska som modersmål, utan utgår ifrån den svenskspråkiga skol- och studiestigen. 

I medeltal söker omkring 35 procent av alla sökande i första hand till yrkesutbildning och 62 procent till gymnasieutbildning från de svenskspråkiga grundskolorna. Det finns stora skillnader i hur stor andel av eleverna som söker sig till yrkesutbildning efter den grundläggande utbildningen i de svensk- och tvåspråkiga regionerna – en större andel av de unga i Österbotten söker sig till en yrkesutbildning än av de unga i Södra Finland. Medan omkring hälften av alla sökande i första hand söker till en yrkesutbildning i Österbotten i gemensam ansökan, är andelen bara omkring 25 procent av alla sökande till utbildning i Nyland.

Uppgifterna som är är hämtade från informationstjänsten Koski, baserar sig på vad utbildningsanordnarna själva har uppgett och uppdateras regelbundet till Vipunen. Den statistik som används i tabellerna nedan har rapporterats i december 2024 och statistiken kan ännu korrigeras och kompletteras speciellt när det gäller statistiken för år 2024. Statistiken om antal nya studerande och studerande omfattar de studerande som har som målsättning att avlägga hela examen om inget annat nämns. I statistiken från Koski ingår inte Ålands yrkesgymnasium som totalt har omkring 650–750 studerande årligen. 

Antal nya studerande

Antalet nya studerande som siktade på en yrkesinriktad grundexamen på svenska var 2 145 år 2024 enligt situationen i december 2024. Yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som läroavtalsstudier och antalet nya studerande inom läroavtalsutbildningen på svenska uppgick till 99 samma år, vilket motsvarar 5 procent av alla nya studerande. 

Överlägset flest nya studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska finns i Nyland och i Österbotten och i de här två regionerna tillsammans inleder 98 procent av alla studerande för grundexamina sina studier – i yrkesläroanstalterna i Nyland fanns knappt 1 100 nya studerande och i Österbotten nästan lika många år 2024. I Egentliga Finland inledde ca 25 nya studerande sina studier för en yrkesinriktad grundexamen. 

I hela landet var det totala antalet nya studerande för en yrkesinriktad grundexamen drygt 64 600 år 2024, vilket är på ungefär samma nivå som de två föregående åren. Andelen nya studerande med läroavtal har varit något större i hela landet än inom den svenskspråkiga utbildningen de senaste åren och var 9 procent år 2024.

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina enligt läroanstaltens region och i hela landet åren 2022–2024. 

Flest nya studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska om man ser till de olika utbildningsområdena har de tekniska områdena samt hälsovård och välfärd, med 550–600 nya studerande årligen vardera. Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen minskade antalet nya studerande inom alla utbildningsområden förutom inom de tekniska områdena under perioden 2022–2024. Störst var den procentuella minskningen inom databehandling och kommunikation – eftersom det är ett litet utbildningsområde var minskningen till och med över 20 procent. 

Förändringen från år 2023 till år 2024 visar på till och med en liten ökning i antal nya studerande. Störst är ökningen både i antal och andelar inom tjänstebranschen, medan det i övrigt handlar om ganska måttliga ökningar. Uppgifterna om nya studerande inom tjänstebranschen varierar relativt kraftigt från år till år och det är därför bättre att se på uppgifterna under en längre tidsperiod.  

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina åren 2022–2024 och förändringen under perioden enligt utbildningsområde. 

År 2024 inledde 82 procent av alla nya studerande sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, 16 procent för en yrkesexamen och omkring 2 procent för en specialyrkesexamen på svenska. Hälsovård och välfärd samt handel, administration och juridik samt tjänstebranschen är utbildningsområden som det är något populärare att avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina inom. Knappt hälften av alla nya studerande för en yrkesinriktad grundexamen var kvinnor år 2024 och inom yrkesexamina och specialyrkesexamina var kvinnorna i majoritet. Könsskillnaderna är stora enligt utbildningsområde. Exempelvis inom de tekniska områdena var omkring 90 procent av alla nya studerande män, medan andelen kvinnor var 85 procent av alla nya studerande inom hälsovård och välfärd. Av alla nya studerande för yrkesexamina var 58 procent kvinnor och bland nya studerande för specialyrkesexamina var andelen kvinnor 55 procent. 

I hela landet var antalet nya studerande för yrkesinriktade grundexamina 64 611, för yrkesexamina 19 220 och för specialyrkesexamina 8 230 år 2024 (totalt ca 92 000 nya studerande). Den procentuell fördelningen enligt typen av examina i hela landet skiljer sig från fördelningen för dem som studerar på svenska. År 2024 inledde 70 procent av alla nya studerande i hela landet sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, 21 procent för en yrkesexamen och omkring 9 procent för en specialyrkesexamen. En större andel av dem som studerar på svenska studerar för yrkesinriktade grundexamina, medan det inte är lika vanligt att studera för yrkesexamina och specialyrkesexamina på svenska.

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska inom yrkesutbildningen, enligt typ av examen, kön och utbildningsområde år 2024. 

Antalet nya studerande på svenska för yrkesinriktade grundexamina var 2 535 år 2024 om man tar i beaktande alla nya studerande oberoende av om de siktade på att avlägga en hel, en del eller delar av examen. Inom studierna för yrkesexamina var antalet nya studerande 474 och inom specialyrkesexamina omkring 72. Därtill inledde drygt 200 studerande sina studier på svenska inom TELMA eller Hux. 

Antal studerande

Antalet studerande som studerade för en yrkesinriktad grundexamen på svenska var omkring 7 280 år 2024. Överlägset flest studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska finns i yrkesläroanstalterna i Österbotten och i Nyland – i Nyland 3 492 studerande och i Österbotten till och med ännu flera, 3 657 studerande år 2024. I Egentliga Finland studerade 110 studerande för en yrkesinriktad grundexamen. Eftersom statistiken utgår ifrån det som rapporterats av utbildningsanordnarna i december 2024 kan den ännu komma att korrigeras och kompletteras.

Yrkesinriktade grundexamina kan också avläggas som läroavtalsstudier och antalet studerande inom läroavtalsutbildningen på svenska uppgick till 1 180 studerande samma år, vilket betyder att 16 procent av alla studerande hade läroavtal. Läroavtalsstudier var något vanligare i Österbotten (19 %) än i Nyland (13 %).

I hela landet var det totala antalet studerande för en yrkesinriktad grundexamen drygt 221 600 år 2024. Andelen studerande med läroavtal var på samma nivå i hela landet som inom yrkesutbildningen på svenska det vill säga 15 procent av alla studerande år 2024.

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina enligt läroanstaltens region och i hela landet åren 2022–2024. 

År 2024 studerade till och med 28 procent av de studerade på svenska inom de tekniska områdena, som är det överlägset största utbildningsområdet. Det näststörsta utbildningsområdet hälsovård och välfärd hade 24 procent av alla studerande. De studerande var år 2024 totalt omkring 110 studerande färre än år 2022 – en minskning med 2 procent. Den största procentuella minskningen var inom databehandling och kommunikation (- 12 %) som sett till antalet studerande tillhör de mindre utbildningsområdena. Antalet studerande inom de naturvetenskapliga områdena har minskat år för år, men det är ett så litet utbildningsområde på svenska att den procentuella minskningen inte är jämförbar med de andra. De enda egentliga procentuella ökningen, som dessutom var mycket små, var inom de tekniska områdena (+ 2 %) och inom hälsovård och välfärd (+ 1 %).

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina åren 2022–2024 och förändringen under perioden enligt utbildningsområde.   

Totalt fanns det 8 565 studerande för hela examina inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen år 2024. Hälsovård och välfärd men framför allt handel, administration och juridik är utbildningsområden som det är något populärare att avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina inom. De naturvetenskapliga områdena och lant- och skogsbruk är exempel på utbildningsområden med inga studerande på svenska för specialyrkesexamina år 2024, trots att det är relativt populärt med yrkesexamina inom de här områdena. År 2024 studerade 85 procent av alla studerande för en yrkesinriktad grundexamen, 13 procent för en yrkesexamen och omkring 2 procent för en specialyrkesexamen på svenska. 

I hela landet var det totala antalet studerande inom yrkesutbildningen omkring 270 640. Den procentuell fördelningen enligt typen av examina skiljer sig från fördelningen för dem som studerade på svenska. År 2024 studerade 76 procent av alla studerande i hela landet för en yrkesinriktad grundexamen, 16 procent för en yrkesexamen och omkring 8 procent för en specialyrkesexamen. En större andel av dem som studerar på svenska studerar för yrkesinriktade grundexamina, medan det inte är lika vanligt att studera för yrkesexamina och specialyrkesexamina på svenska. 

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska inom yrkesutbildningen, enligt typ av examen och utbildningsområde år 2024. 

Antal studerande på svenska för en hel examen eller för en del eller delar av examen var totalt 9 820 år 2024. Av dessa studerade 82 procent för en yrkesinriktad grundexamen, 13 procent för en yrkesexamen och 2 procent för en specialyrkesexamen. Därtill studerade 4 procent på svenska inom TELMA eller Hux (sammantaget drygt 400 studerande). I hela landet studerade 335 800  för en hel examen eller för en del eller delar av examen år 2024. Det var något vanligare att avlägga yrkesexamen (17 % av alla studerande) och specialyrkesexamen (7 % av alla studerande) i hela landet än inom yrkesutbildningen på svenska.

Främjandet av välbefinnande och hälsa

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenterade våren 2023 resultaten från den gemensamma datainsamlingen som riktades till läroanstalterna på andra stadiet hösten 2022. Samarbetet för att utveckla en regelbunden datainsamling på andra stadiet inleddes år 2006 och situationen i läroanstalterna kartläggs vartannat år. I enkäten kartläggs hälsan och välbefinnandet ur många olika synvinklar och i fokus är till exempel ledning, uppföljning av hälsotillståndet, resurser, gemensam praxis och delaktighet. Med hjälp av datainsamlingen kartläggs bland annat hur lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) verkställs.

Lag om elev- och studerandevård (1287/2013)      

Den publicerade statistiken gäller läsåret 2021–2022. Sammanlagt svarade 319 verksamhetsenheter vid läroanstalter som ordnar yrkesinriktad grundexamen på enkäten, vilket ger en svarsprocent på 88 procent. Vid de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna svarade 21 verksamhetsenheter av totalt 26 tillfrågade, vilket motsvarar 81 procent.

Gemensam praxis

Gemensamt överenskomna rutiner och verksamhetsmodeller till stöd för välbefinnande och hälsa har blivit vanligare inom yrkesutbildningen i hela landet, vilket stödjer den positiva utvecklingen av verksamhetskulturen vid yrkesläroanstalterna. I hela landet var det läsåret 2021–2022 vanligast med en gemensam skriftlig praxis vid övervakningen av framsteg i studierna (93 %), vid förebyggandet av användningen av alkohol och droger (93 %), i frågor om när och på vilket sätt man ingriper vid frånvaro (93 %) och vid identifiering och ingripande mot sexuella trakasserier (88 %). Betydligt ovanligare med gemensam skriftlig praxis var det för att minska ensamhet (28 %) och för att utöka den fysiska aktiviteten (15 %) bland studerande. 

Av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen som svarade på enkäten var det 71 procent som hade en gemensam, skriftlig verksamhetsmodell för att följa upp framsteg i studierna och 90 procent hade skriftlig praxis för hur man ska förebygga användningen av alkohol och droger. En verksamhetsmodell för att känna igen och ingripa i sexuella trakasserier hade gjorts upp skriftligt vid 84 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna, medan 10 procent hade gemensam skriftlig praxis för att minska ensamhet och 24 procent för att utöka den fysiska aktiviteten bland studerande. 

Under läsåret 2021–2022 följde man med studerandes frånvaro i 33 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna och i 67 procent av verksamhetsenheterna registrerades dessutom frånvaron i antal timmar (i hela landet: 24 % och 73 %). I en del av verksamhetsenheterna (67 % av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) hade man också en gemensamt överenskommen och skriftlig praxis för hur och i vilket skede man tar tag i eventuell frånvaro. I de övriga verksamhetsenheterna hade man visserligen en gemensam överenskommelse om förfarandet, men inte en skriftlig modell som tillämpades.

Delaktighet

De studerandes delaktighet i planeringen och utvecklingen av verksamheten i de olika enheterna är på i stort sett samma nivå som i insamlingen två år tidigare och det ser ut som om den positiva utvecklingen har avstannat. Av enkäten framkom bland annat att de studerandes delaktighet förverkligades ganska varierande och skillnaderna var stora mellan verksamhetsenheterna och beroende på delområde. Delaktigheten var ändå ganska stor när det gällde att utvärdera verksamheten (81 % nationellt jämfört med 85 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och åtminstone nationellt när det gällde att planera hur olika gruppindelningar gjordes inom yrkesutbildningen (79 % nationellt jämfört med endast 25 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och att planera och utveckla tillvägagångssätt som ökar samhörigheten (91 % nationellt jämfört med endast 72 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna).

Inom andra områden deltog de studerande ganska lite och stora möjligheter till förbättringar finns till exempel när det gäller de studerandes inflytande på ordningsreglerna och disciplinära frågor (37 % jämfört med 35 % i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och planeringen, förverkligandet och utvärderingen av arrangemangen kring måltiderna (61 % jfr. med 50 %) samt uppgörandet och uppdateringen av en genomförandeplan för examen (17 % jfr. med 15 %). I 53 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna och i 65 procent av alla enheter i landet deltog de studerande i arbetet med att främja rök- och drogfriheten och i arbetet med att förebygga mobbning och våld deltog 58 procent i de svenskspråkiga enheterna respektive 68 procent nationellt.

En stor del av svaren visar till och med på en minskad delaktighet från de studerandes sida om man jämför med svaren för läsåret 2017–2018. I endast 43 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna förekom regelbunden tutorverksamhet eller annan motsvarande verksamhet för att stödja de studerandes delaktighet (62 % nationellt). I enkäten frågades också om många andra metoder som främjar de studerandes delaktighet och av svaren från de svenskspråkiga verksamhetsenheterna kan man se att det är vanligast med studerandekår eller liknande (regelbundet i 52 % av enheterna) samt att man samlar feedback med olika enkäter och liknande (regelbundet i 57 % av enheterna).

Resurser och tillgång på tjänster

I lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) föreskrivs om tillgången till studerandevårdstjänster. Insamlingen för läsåret 2021–2022 visar på stora variationer i tillgången på studerandevårdstjänster mellan de olika verksamhetsenheterna. Ur nationellt perspektiv hade nästan alla, eller omkring 95 procent av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen, liksom tidigare tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster läsåret 2021–2022. Läkartjänster erbjöds vid 71 procent av verksamhetsenheterna och psykologtjänster vid 79 procent av verksamhetsenheterna i hela landet. Det här betyder att tillgången på läkar- och psykologtjänsterna var mer eller mindre oförändrad eller till och med försämrades sedan den föregående insamlingen 2019–2020, medan tillgången på kurators- och hälsovårdstjänster förbättrades en aning. En jämförelse med äldre insamlingar är svår att göra, eftersom uppgifterna tidigare har samlats in enligt läroanstalt – uppgifterna samlades för första gången in enligt verksamhetsenhet år 2016. Läsåret 2021–2022 var tillgången till studerandevårstjänster över lag sämre inom yrkesutbildningen än inom gymnasieutbildningen.

Läsåret 2021–2022 hade en relativt stor andel av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster, men det finns ännu ett utrymme till förbättring så att dessa tjänster finns tillgängliga i alla verksamhetsenheter. Speciellt tydligt är det också att det enligt insamlingen inte finns lika bra och självklar tillgång på de här tjänsterna i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna – en skillnad på omkring 10 procentenheter beroende på undervisningsspråk. I de svenskspråkiga verksamhetsenheterna uppgav 85 procent att de hade tillgång till hälsovårdstjänster och lika stor andel att de hade tillgång till kuratorstjänster, vilket är en tydlig försämring sedan den förra insamlingen för läsåret 2019–2020 då andelen var 94 procent för båda tjänsteformerna. I sina svar uppgav 14 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna ändå inte att de helt saknade tjänsterna läsåret 2021–2022, men de har inte kunnat svara på om tjänsten fanns eller inte.    

Också tillgången till psykologtjänster var sämre i verksamhetsenheter med svenskspråkig yrkesutbildning läsåret 2021–2022. Tillgång till psykologtjänster hade 71 procent av de verksamhetsställen som hade svenska som undervisningsspråk och som svarade på enkäten – skillnaden enligt undervisningsspråk är nästan 10 procentenheter. I sina svar uppgav 29 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna ändå inte att de helt saknade psykologtjänster läsåret 2021–2022, men de har inte kunnat svara på om tjänsten fanns eller inte. I den förra insamlingen för läsåret 2019–2020 hade 53 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna tillgång till psykologtjänster. 

Diagram: Andel av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen som hade tillgång till hälsovårdare, läkare, psykolog och kurator läsåret 2021–2022, enligt undervisningsspråk. 

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen

Tillgången på psykologtjänster, men framför allt läkartjänster är fortfarande speciellt utmanande. Tillgång till läkartjänster hade endast 48 procent av de verksamhetsställen som hade svenska som undervisningsspråk – skillnaden enligt undervisningsspråk är 25 procentenheter. I sina svar uppgav 38 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna att de inte svara på om läkartjänster fanns eller inte och 14 procent uppgav att sådana tjänster inte fanns att tillgå. I förra insamlingen för läsåret 2019–2020 hade 53 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna tillgång till läkartjänster.

Diagram: Hade verksamhetsenheten tillgång till läkartjänster läsåret 2021–2022?

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Tillgången till studerandevårdstjänster varierar stort mellan olika verksamhetsenheter och speciellt tillgången på psykolog- och läkartjänster är utmanande, samtidigt som det också verkar finnas en stor osäkerhet i om tjänsterna finns att tillgå eller inte. Det här inverkar också naturligtvis på arbetsbördan speciellt för de anställda psykologerna och läkarna under läsåret 2021–2022 och resulterar i en större variation mellan de olika enheterna. I de svenskspråkiga verksamhetsenheterna som har tillgång till läkartjänster hade varje läkare i medeltal hand om till och med 5 160 studerande och inom de finskspråkiga verksamhetsenheterna betydligt färre 3 563 studerande/heltidsanställd läkare. När det gäller antal studerande per heltidsanställd psykolog, det vill säga arbetsbördan för de anställda psykologerna inom studerandevården, var arbetsbördan också betydligt större inom den svenskspråkiga än inom den finskspråkiga yrkesutbildningen – 3 772 studerande jämfört med 1 225 studerande/heltidsanställd psykolog. Stora ökningar i antalet studerande per läkare och psykolog har dessutom skett i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna sedan insamlingen för läsåret 2019–2020.

Läsåret 2021–2022 var arbetsbördan inte lika stor för kuratorer och hälsovårdare räknat i antal studerande, men man kan ändå notera en större arbetsbörda inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen i jämförelse med läsåret 2019–2020 då antalet studerande i medeltal var 479 per kurator och 477 per hälsovårdarna.

För hälsovårdare gäller en rekommendation om dimensioneringen av tjänster med en målnivå på högst 570 studerande/hälsovårdare på andra stadiet samt för läkare en rekommendation om högst 1 800 studerande/läkare (social- och hälsovårdsministeriet, 2021). Enligt lagstiftningen (1287/2013, § 9a) som omfattar en personaldimensionering får det vara högst 670 studerande/kurator. För psykologer kommer en lagstadgad dimensionering på högst 780 studerande/psykolog att gälla från och med 1.8.2023.

Utmaningen med tillgången på studerandevårdstjänster visar sig i att dimensioneringen enligt resultaten av insamlingen inte är inom gällande gränsvärden för läkartjänster och kommande gränsvärden för psykologtjänster, varken inom de svenskspråkiga eller de finskspråkiga verksamhetsenheterna.

Diagram: Antalet studerande i förhållande till heltidsanställda läsåret 2021–2022 enligt undervisningsspråk i de verksamhetsenheter inom yrkesutbildningen som servicen var tillgänglig.

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Till studerandehälsovården hör att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och att främja välbefinnandet bland de studerande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) bör det här följas upp med tre års mellanrum och 71 procent av verksamhetsenheterna uppgav att en kontroll av studiemiljön har gjorts enligt det som förutsätts i lagen. Enligt de svar som de svenskspråkiga verksamhetsenheterna gav på enkäten hade 53 procent gjort en kontroll av studiemiljön under motsvarande period.

Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010)              

Med hjälp av verktyget TEAviisari kan man följa upp, planera, utveckla, jämföra och utvärdera verksamheten vid den egna läroanstalten och i den egna kommunen. Uppföljningssystemet TEAviisari innehåller den riksomfattande informationen, men också de läroanstaltsspecifika resultaten för de läroanstalter som gett sitt tillstånd.  

TEAviisari. Lukio- ja ammatillinen koulutus           

Guide för studerandehälsovården 2021. Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2021:15      

Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa 2022

Främjande av hälsa och välbefinnande – resultat 2022 (på finska)                         

Tillgången till studerandevårdstjänster i gymnasierna och inom yrkesutbildningen varierar – mer motion behövs på andra stadiet