Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen - Yrkesutbildningen

Årsklassen med 16-åringar inom den svenskspråkiga utbildningen var över 4 000 mellan åren 2005 och 2010, men minskade från och med år 2010 fram till år 2017 när en vändning igen skedde. Årsklassen med 16-åringar var knappt 3 500 år 2017 och omkring 4 000 år 2025. Från och med 2025 och framåt minskar årsklassen med 16-åringar enligt en prognos som görs med utgångspunkt i antalet elever i svenskspråkig grundläggande utbildning. Årsklassen för svenskspråkig utbildning är inte den samma som årsklassen med barn och unga som har svenska som modersmål, utan för utbildningen på andra stadiet utgår den ifrån antalet barn i svensk grundskola (årskurserna 1–9) och den svenskspråkiga skol- och studiestigen.

Enligt den procentuella fördelningen i gemensam ansökan från de svenskspråkiga grundskolorna söker omkring 37 procent av alla sökande i första hand till yrkesutbildning och 63 procent till gymnasieutbildning. Det finns stora procentuella skillnader i hur eleverna söker sig till yrkesutbildning respektive gymnasieutbildning efter grundskolan i de svensk- och tvåspråkiga regionerna – en större andel av de unga i Österbotten söker sig till en yrkesutbildning i jämförelse med södra Finland. Medan omkring hälften av alla sökande i gemensam ansökan i första hand söker till en yrkesutbildning i Österbotten, så är andelen bara omkring 25 procent av alla sökande i Nyland.

Den statistik som används i tabellerna nedan och som är hämtade från informationstjänsten KOSKI, baserar sig på vad utbildningsanordnarna själva har uppgett och uppdateras regelbundet till Vipunen. Statistiken som har rapporterats i mars 2026 kan ännu komma att korrigeras och kompletteras speciellt när den gäller år 2025. Statistiken om antal nya studerande och studerande omfattar de studerande som har som målsättning att avlägga hela examen om inget annat nämns. I statistiken från KOSKI ingår inte Ålands yrkesgymnasium som totalt har omkring 630–700 studerande årligen.

Antal nya studerande

Antalet nya studerande som siktade på en yrkesinriktad grundexamen på svenska var 2 127 år 2025 enligt det som registrerats i KOSKI i mars 2026. Överlägset flest nya studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska finns i Nyland och i Österbotten och i de här två regionerna tillsammans inleder 98 procent av alla studerande för grundexamina sina studier – i yrkesläroanstalterna i Nyland fanns drygt 1 000 nya studerande och i Österbotten till och med en aning flera år 2025. I Egentliga Finland inledde nästan 40 nya studerande sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, vilket inte totalt är en så stor andel men som ändå är betydligt flera än tidigare år. I hela landet var det totala antalet nya studerande för en yrkesinriktad grundexamen drygt 59 400 år 2025, vilket är färre än de två föregående åren.

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina enligt region och läroanstalt åren 2023–2025.

Flest nya studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska enligt utbildningsområde har de tekniska områdena samt hälsovård och välfärd, med 550–590 nya studerande årligen vardera. Inom yrkesutbildningen på svenska ökade det totala antalet nya studerande en aning under perioden 2023–2025 (med sammantaget 33 studerande eller 2 %). Det fanns både utbildningsområden med ett större antal nya studerande och utbildningsområden med minskningar. Ökningen var störst inom tjänstebranschen, med en ökning på över 30 procent. Den procentuella minskningen var tydligast inom databehandling och kommunikation – eftersom det är ett litet utbildningsområde var minskningen till och med på över 30 procent. 

Förändringen från år 2024 till år 2025 visar också på en liten minskning i antal nya studerande (med sammantaget 57 studerande eller 3 %). Störst är minskningen både i antal och andelar inom de humanistiska och konstnärliga områdena, medan det i övrigt handlar om ganska måttliga minskningar. Inom tjänstebranschen är det till och med en liten ökning i antal nya studerande.   

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina åren 2023–2025 och förändringen under perioden enligt utbildningsområde. 

År 2025 inledde 85 procent av alla nya studerande sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, 13 procent för en yrkesexamen och omkring 2 procent för en specialyrkesexamen på svenska. Hälsovård och välfärd samt handel, administration och juridik samt delvis också tjänstebranschen och de tekniska områden är utbildningsområden som det är något populärare att avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina inom på svenska – men i det stora hela är det ganska få nya studerande för yrkesexamina och specialyrkesexamina. Knappt hälften av alla nya studerande för en yrkesinriktad grundexamen var kvinnor år 2025 och inom yrkesexamina och specialyrkesexamina var kvinnorna i majoritet med drygt 60 procent. Könsskillnaderna är stora enligt utbildningsområde. Exempelvis inom de tekniska områdena var omkring 87 procent av alla nya studerande män, medan andelen kvinnor var 84 procent av alla nya studerande inom hälsovård och välfärd.

I hela landet var antalet registrerade nya studerande för yrkesinriktade grundexamina 59 410, för yrkesexamina 14 800 och för specialyrkesexamina 5 700 år 2025 (totalt ca 80 000 nya studerande enligt situationen i KOSKI). Den procentuell fördelningen enligt typen av examina i hela landet skiljer sig från fördelningen för dem som studerar på svenska. År 2025 inledde 74 procent av alla nya studerande i hela landet sina studier för en yrkesinriktad grundexamen, 19 procent för en yrkesexamen och omkring 7 procent för en specialyrkesexamen. En större andel av dem som studerar på svenska studerar för yrkesinriktade grundexamina, medan det inte är lika vanligt att studera för yrkesexamina och specialyrkesexamina på svenska. 

Tabell: Antal nya studerande som studerade på svenska inom yrkesutbildningen, enligt typ av examen, kön och utbildningsområde år 2025.    

Antalet nya studerande på svenska för yrkesinriktade grundexamina var 2 470 år 2025 om man tar i beaktande alla nya studerande oberoende av om de siktade på att avlägga en hel, en del eller delar av examen. Inom studierna för yrkesexamina var antalet nya studerande med motsvarande kriterier 354 och inom specialyrkesexamina omkring 84. Därtill inledde drygt 210 studerande sina studier på svenska inom TELMA eller Hux.  

Antal studerande

Antalet studerande som studerade för en yrkesinriktad grundexamen på svenska var 7 314 år 2025. Överlägset flest studerande för yrkesinriktade grundexamina på svenska finns i yrkesläroanstalterna i Österbotten och i Nyland – i Nyland 3 429 studerande och i Österbotten till och med ännu flera, 3 750 studerande år 2025. I Egentliga Finland studerade 126 studerande för en yrkesinriktad grundexamen. 

I hela landet var det totala antalet studerande för en yrkesinriktad grundexamen knappt 198 500 år 2025 och det här är betydligt färre än de två föregående åren. Eftersom statistiken utgår ifrån det som rapporterats i KOSKI av utbildningsanordnarna i mars 2026 kan den ännu komma att korrigeras och kompletteras. I statistiken ingår inte studerande i Ålands yrkesgymnasium som hade 632 studerande år 2025.

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina enligt region och läroanstalt åren 2023–2025.

År 2025 studerade till och med 28 procent av de studerade på svenska inom de tekniska områdena, som är det överlägset största utbildningsområdet. Det näststörsta utbildningsområdet hälsovård och välfärd hade 24 procent av alla studerande. Antalet studerande var år 2025 i stort sett på samma nivå som år 2023. Det enda utbildningsområdet med en större förändring under perioden 2023–2025 är databehandling och kommunikation, som är det minsta utbildningsområdet sett till antalet studerande, med den största procentuella minskningen på 12 procent. Den största procentuella ökningen på endast 3 procent hade tjänstebranschen. 

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska för yrkesinriktade grundexamina åren 2023–2025 och förändringen under perioden enligt utbildningsområde.      

Totalt fanns det 8 451 studerande för hela examina inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen år 2025. De allra flesta eller 87 procent av alla studerande studerade för en yrkesinriktad grundexamen, 12 procent för en yrkesexamen och omkring 2 procent för en specialyrkesexamen på svenska. Hälsovård och välfärd samt handel, administration och juridik är utbildningsområden som det är något populärare att avlägga yrkesexamina och specialyrkesexamina inom. De naturvetenskapliga områdena och lant- och skogsbruk är exempel på utbildningsområden med inga studerande på svenska för specialyrkesexamina år 2025, trots att det avläggs en del yrkesexamina inom de här områdena. 

I hela landet var det totala antalet studerande inom yrkesutbildningen omkring 254 000 enligt situationen i KOSKI. Den procentuella fördelningen enligt typen av examina skiljer sig från fördelningen för dem som studerade på svenska. År 2025 studerade 78 procent av alla studerande i hela landet för en yrkesinriktad grundexamen, 15 procent för en yrkesexamen och omkring 7 procent för en specialyrkesexamen. En större andel av dem som studerar på svenska studerar för yrkesinriktade grundexamina, medan det inte är lika vanligt att studera för yrkesexamina och specialyrkesexamina på svenska. 

Tabell: Antal studerande som studerade på svenska inom yrkesutbildningen, enligt typ av examen och utbildningsområde år 2025.

Antal studerande på svenska för en hel examen eller för en del eller delar av examen var totalt 9 770 år 2025. Av dessa studerade 82 procent (7 992 studerande) för en yrkesinriktad grundexamen, 11 procent (1 041 studerande) för en yrkesexamen och 2 procent (189 studerande) för en specialyrkesexamen. Därtill studerade 4 procent på svenska inom TELMA eller Hux (sammantaget närmare 410 studerande).

Hälsa i skolan

Med hjälp av enkäten Hälsa i skolan produceras vartannat år aktuell information om de ungas upplevda hälsa, välbefinnande, skolgång och studier samt levnadsvanor. Enkäten genomförs som en helhetsundersökning i mars–maj vartannat år. Resultaten kan granskas separat för svenskspråkiga läroanstalter åren 2019–2025 och det här ger en helhetsbild av välbefinnandet bland unga vid de svenskspråkiga gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Det är också möjligt att granska skillnaderna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga läroanstalter samt jämföra svenskspråkiga läroanstalters resultat enligt region.

Resultattjänsten för enkäten Hälsa i skolan 

Helhetsbilden av välbefinnandet bland studeranden vid svenskspråkiga läroanstalter har sammanställts i publikationen Resultat från enkäten Hälsa i skolan enligt undervisningsspråk vid de svenskspråkiga och finskspråkiga gymnasierna och yrkesläroanstalterna. I publikationen presenteras resultaten från enkäten Hälsa i skolan under åren 2019–2025.

Resultat från enkäten Hälsa i skolan enligt undervisningsspråk vid de svenskspråkiga och finskspråkiga gymnasierna och yrkesläroanstalterna. 

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Diskussionsunderlag 20/2026.

Att främja välbefinnande och hälsa

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenterade våren 2025 resultaten från den gemensamma datainsamlingen som riktades till läroanstalterna på andra stadiet hösten 2024. Samarbetet för att utveckla en regelbunden datainsamling på andra stadiet inleddes år 2006 och situationen i läroanstalterna kartläggs numera vartannat år. I enkäten kartläggs hälsan och välbefinnandet ur många olika synvinklar och i fokus är till exempel ledningen, uppföljningsarbetet, resurserna, gemensamma praxisen och delaktigheten. Med hjälp av datainsamlingen kartläggs bland annat hur lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) verkställs.

Lag om elev- och studerandevård (1287/2013)      

Utgångspunkten är att statistiken gäller läsåret 2024–2025 om inget annat nämns. Sammanlagt 320 verksamhetsenheter vid läroanstalter som ordnar yrkesinriktad grundexamen svarade på enkäten, vilket ger en svarsprocent på 92 procent. Totalt svarade 19 verksamhetsenheter av 23 tillfrågade med svenska som utbildningsspråk, vilket motsvarar 83 procent. 

Gemensam praxis

Det finns stora skillnader mellan olika enheter i huruvida man har gemensamt överenskomna rutiner och verksamhetsmodeller till stöd för välbefinnande och hälsa eller inte. Läsåret 2024–2025 var det i hela landet vanligast med en gemensam skriftlig praxis för att förebygga och ingripa vid mobbning (94 %) och för att förebygga användningen av alkohol och droger (92 %) samt i frågor om när och på vilket sätt man ingriper vid frånvaro (92 %). Det här är också områden som har varit på en hög nivå på över 90 procent i tidigare insamlingar. Läsåret 2024–2025 hade 89 procent av enheterna gemensamt överenskomna rutiner och skriftlig praxis för att förebygga och ingripa mot sexuella trakasserier och det här tyder på en positiv utveckling i de senaste insamlingarna och andelen var endast 77 procent år 2018.

Betydligt ovanligare var det med en gemensam skriftlig praxis för att minska ensamhet (28 %) och för att minska sittandet och öka den fysiska aktiviteten (15 %) bland studerande. Det här är också områden där ingen positiv utveckling märks enligt svaren sedan den senaste insamlingen år 2022. 

Till och med 95 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen som svarade på enkäten hade en gemensam, skriftlig verksamhetsmodell för hur man ska förebygga användningen av alkohol och droger samt en gemensam skriftlig praxis för att förebygga och ingripa vid mobbning. En verksamhetsmodell för att känna igen och ingripa i sexuella trakasserier hade gjorts upp skriftligt vid 95 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna, medan 21 procent hade gemensam skriftlig praxis för att minska ensamhet och 11 procent för att utöka den fysiska aktiviteten bland studerande. I datainsamlingen framkom att verksamhetsenheterna i relativt stor utsträckning därtill samarbetar med studerandehälsovården för att främja studerandenas rörlighet (67 %) och att man i undervisningen strävar efter att utnyttja rörelse och funktionellt lärande (89 %).  

Under läsåret 2023–2024 följde man med studerandes frånvaro i alla de svenskspråkiga verksamhetsenheterna och frånvaron registrerades i antal timmar (i hela landet registrerade antal timmar i 78 % av verksamhetsenheterna). En gemensamt överenskommen och skriftlig praxis i frågor om hur och i vilket skede man tar tag i eventuell frånvaro var inte lika vanlig i enheterna med svensk utbildning (84 %) som i hela landet (92 %) läsåret 2024–2025. Men också i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna kan man se en positiv utveckling, eftersom andelen var 67 procent i insamlingen för läsåret 2021–2022. Resten av verksamhetsenheterna hade inte skriftliga modeller som tillämpades, men nog andra muntliga överenskommelser och gemensamma principer om förfarandet. 

Delaktighet

Läsåret 2023–2024 var studerandes delaktighet ganska stor nationellt när det gäller att planera hur olika gruppindelningar görs inom yrkesutbildningen (i 82 % av enheterna nationellt och endast 44 % av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och att planera och utveckla tillvägagångssätt som ökar samhörigheten (i 93 % nationellt jämfört med 89 % av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna). 

De studerandes delaktighet i planeringen och utvecklingen av verksamheten i de olika enheterna har utvecklats positivt som helhet. Av enkäten framkom bland annat att de studerandes delaktighet nationellt har ökat inom de flesta delområden, men exempelvis inte gällande utvärderingen av verksamhetsställets verksamhet; studerande deltog i endast i 77 procent av enheterna i hela landet och 82 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna. 

De studerande deltog i behandlingen av ordningsreglerna och planen för disciplinära åtgärder i 63 procent av enheterna nationellt (jfr. i 44 % av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och i 70 procent av enheterna i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av arrangemangen kring måltiderna (jfr. med 50 %). I uppgörandet och uppdateringen av en genomförandeplan för examen deltog studerande i 43 procent av enheterna (jfr. med 15 %). I 75 procent av alla enheter i landet deltog de studerande i arbetet med att främja rök- och drogfriheten (50 % av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna) och i arbetet med att förebygga mobbning och våld deltog studerande i 74 procent av enheterna nationellt respektive 50 procent av de svenskspråkiga enheterna. 

Inom en del frågor deltog de studerande med andra ord ganska lite och stora möjligheter till förbättringar finns. För att främja de studerandes delaktighet kan man bygga upp strukturer med tutorverksamhet och studeranderepresentanter i olika arbetsgrupper och organ. Men endast i 37 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna förekom regelbunden tutorverksamhet eller annan motsvarande verksamhet för att stödja de studerandes delaktighet (64 % nationellt). Diskussionstillfällen som är öppna för alla ordnades regelbundet i 21 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna (36 % nationellt). Endast i hälften av verksamhetsenheterna erbjöd man plats för studeranderepresentanter i arbetsgrupper och beslutande organ (47–51 %) läsåret 2024–2025.

Resurser och tillgång på tjänster

I lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) föreskrivs om tillgången till studerandevårdstjänster. Insamlingen för läsåret 2023–2024 visar på stora variationer i tillgången på studerandevårdstjänster mellan de olika verksamhetsenheterna. Liksom tidigare hade nästan alla, eller omkring 97 procent av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen nationellt, tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster läsåret 2023–2024. Läkartjänster erbjöds vid 71 procent av verksamhetsenheterna och psykologtjänster vid 78 procent av verksamhetsenheterna i hela landet. Det här betyder att tillgången på alla de här tjänsterna var mer eller mindre oförändrad i hela landet sedan den föregående insamlingen för läsåret 2021–2022. Vid en jämförelse med äldre insamlingar bör man ta i beaktande att uppgifterna samlades in enligt läroanstalt i stället för enligt enhet fram till år 2016. Tillgången till studerandevårdstjänster är över lag sämre inom yrkesutbildningen än inom gymnasieutbildningen. 

Läsåret 2023–2024 var tillgången till hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer sämre i verksamhetsenheterna med svenska som undervisningsspråk än i de med finska som undervisningsspråk och så har det också varit i tidigare insamlingar.

Läsåret 2023–2024 hade en relativt stor andel av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster. Tillgången har förbättrats med 10 procentenheter de senaste åren i de svenskspråkiga verksamhetsenheterna, men trots detta så är tillgången till hälsovårdare och kuratorer fortfarande en aning sämre än i hela landet. I de svenskspråkiga verksamhetsenheterna uppgav 94 procent att de hade tillgång till hälsovårdstjänster och lika stor andel att de hade tillgång till kuratorstjänster. I svaren framkom att det i 5 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna inte fanns några uppgifter om ifall hälsovårds- och kuratorstjänsten finns tillgängliga eller inte.    

Också tillgången till psykologtjänster var sämre i verksamhetsenheter med svenskspråkig yrkesutbildning läsåret 2023–2024. Tillgång till psykologtjänster hade 67 procent av de verksamhetsställen som hade svenska som undervisningsspråk och som svarade på enkäten – skillnaden enligt undervisningsspråk är drygt 10 procentenheter. Därtill är det skäl att notera att andelen som uppger att de har tillgång till psykologtjänster i sin enhet till och med är mindre än vid insamlingen för läsåret 2021–2022 då andelen var 71 procent. I svaren framkom att det i 17 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna inte fanns några uppgifter om ifall psykologtjänsten finns tillgängliga eller inte och 17 procent uppgav att de inte har psykologtjänster tillgängliga.    

Diagram: Andel av verksamhetsenheterna inom yrkesutbildningen som hade tillgång till hälsovårdare, läkare, psykolog och kurator läsåret 2023–2024, enligt undervisningsspråk.  

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Tillgången till psykologtjänster, men framför allt till läkartjänster är fortfarande speciellt utmanande och den har därtill försämrats sedan insamlingen för läsåret 2021–2022. Tillgång till läkartjänster hade endast 45 procent av de verksamhetsställen som hade svenska som undervisningsspråk – skillnaden enligt undervisningsspråk är till och med 28 procentenheter. I sina svar uppgav 28 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna att de inte svara på om läkartjänster finns eller inte och lika stor andel uppgav att sådana tjänster inte finns att tillgå. I förra insamlingen för läsåret 2021–2022 hade 48 procent av de svenskspråkiga verksamhetsenheterna tillgång till läkartjänster.

Diagram: Hade verksamhetsenheten tillgång till läkartjänster läsåret 2023–2024? 

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Tillgången till studerandevårdstjänster varierar stort mellan olika verksamhetsenheter och speciellt tillgången på psykolog- och läkartjänster är utmanande och sämre än för läsåret 2021–2022. Samtidigt verkar det finnas en stor osäkerhet i om tjänsterna finns att tillgå eller inte. Det här inverkar också naturligtvis på arbetsbördan och resulterar i en större variation mellan de olika enheterna. Utmaningen med tillgången på studerandevårdstjänster visar sig i att dimensioneringen enligt resultaten av insamlingen inte är inom gällande gränsvärden varken för läkartjänster eller för psykologtjänster och det här gäller både de svenskspråkiga och de finskspråkiga verksamhetsenheterna.

Till studerandehälsovården hör att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och att främja välbefinnandet bland de studerande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 17 §) bör det här följas upp regelbundet (vid insamlingen med tre års mellanrum). Att en kontroll av studiemiljön har gjorts enligt det som förutsätts i lagen uppgav 69 procent av verksamhetsenheterna. Enligt de svar som de svenskspråkiga verksamhetsenheterna gav på enkäten hade 84 procent gjort en kontroll av studiemiljön under motsvarande period. 

Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010)              

Med hjälp av verktyget TEAviisari kan man följa upp, planera, utveckla, jämföra och utvärdera verksamheten vid den egna läroanstalten. Uppföljningssystemet TEAviisari innehåller den riksomfattande informationen, men också de läroanstaltsspecifika resultaten för de läroanstalter som gett sitt tillstånd.