Ett svårt kulturarv väcker negativt färgade föreställningar i stället för positiva sådana. Exempelvis händelserna under ett krig är ett svårt kulturarv. Svårt kulturarv kan påverka i oss, även om man inte talar om det i museiutställningar, läroböcker eller medier. Yle samlade exempelvis år 2020 in berättelser om effekterna av krigstrauman, och där framgick att ärvda trauman kan påverka oss ännu i dag i form av en mental börda, vanor och attityder. Möjligen är det så att först den fjärde generationen kan känna sig helt fri från krigstraumat.
Utöver olika konsekvenser av händelserna under kriget är exempelvis många minoriteters, såsom samernas, ingermanländarnas och karelarnas, öden ett svårt kulturarv som länge förtigits i Finland. Också när man talar om exempelvis förintelsen eller händelserna under inbördeskriget i Finland står man inför ett svårt kulturarv.
Svårt kulturarv har också tagits upp till diskussion på internationell nivå. Black Lives Matter-rörelsen, som sprider sig över världen, väcker diskussion om diskrimineringen av svarta amerikaner. På samma sätt skapar Gulag-museet som öppnat i Ryssland medvetenhet om Sovjetunionens ”arkipelag av fångläger”, som också har förtigits.