Arbetslivssamarbetets verktyg för en hållbar framtid

På andra stadiet är eleverna redan nära arbetslivet. Yrkeskompetensen uppstår i starkt samarbete med företag, men även de studerande på gymnasiet samlar färdigheter för arbetslivet. Arbetslivet och företagen befinner sig i mycket olika faser i tillägnandet av verksamhetssätt som är i linje med hållbar utveckling: Det finns hållbara företag och det finns företag som handlar ohållbart.

Stora företag har varit tvungna att rapportera om sitt samhällsansvar senast från och med verksamhetsåret 2017. Av Storföretagsundersökningen 2020 framgår att över 90 procent av direktörerna för stora företag anser att samhällsansvarets betydelse som konkurrensfaktor ökar. Ansvarstagande ses inte längre som välgörenhet eller ett sätt att kontrollera anseenderisker, utan som en strategisk möjlighet. Det världsekonomiska forumet listar årligen de största ekonomiska riskerna, och varje år har miljöriskerna, såsom klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald med tillhörande fenomen, placerat sig högst upp på listan, både i fråga om riskens sannolikhet och dess effekt. Företagen behöver kompetenta medarbetare som hanterar riskerna och genomför de ansvarsåtgärder som fastställts i strategierna.

Om små företags miljöansvar och annat ansvarstagande kan man däremot förmodligen säga det samma som om oss människor överlag: Hos vissa står ansvar i centrum av verksamheten, medan andra har varken tid, kompetens eller intresse för ämnet.

Finlands mål är att vara kolneutralt 2035, vilket bland annat förutsätter en övergång till ett samhälle med cirkulär ekonomi. Med cirkulär ekonomi avses en systemisk förändring där spill och svinn minimeras. Verksamheten orsakar så lite föroreningar och utsläpp som möjligt och de naturresurser som tas i bruk hålls i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt, med så högt värde som möjligt.  Vi kommer inte att uppnå detta om inte förändringen berör hela samhället och genomförs i samarbete. En hållbar framtid byggs inte bara på företagens och andra organisationers miljöavdelningar, utan omställningen sker i alla branscher och i alla arbeten. Varje individ måste i sitt eget arbete ha färdigheter att handla på ett sätt som bidrar till att tygla klimatförändringen.

Gemensamt för företag och organisationer som bedriver en hållbar och ansvarstagande verksamhet är att hållbarhet och ansvarstagande ingår i deras strategi. Väldigt få företag bedriver en hållbar verksamhet av misstag. Bakom ansvarstagande ligger ett långsiktigt tankearbete, engagemang och målmedvetet arbete. Hållbarheten börjar kanske redan i företagets värdegrund, men enbart en fras som "vi följer principerna för hållbar utveckling" tar ännu inte företaget eller organisationen till den hållbara vägen. Ett hållbart företag har valt sina prioriteringar, skrivit in dem i strategin samt tänkt ut sätt på vilka målen ska uppnås och mätare med vilka uppnåendet av målen ska mätas.

Om en organisation, till exempel ett företag eller en läroanstalt, påstår att den agerar i enlighet med principerna för hållbar utveckling bör den förklara vad det innebär. I bästa fall skulle läroanstalterna kunna ha egna klimatstrategier och strategier för cirkulär ekonomi. Inget hindrar att en enskild lärare utarbetar sin egen strategi. Dock är en strategi, hur fin den än må vara, värdelös, om inte varje medlem i organisationen, även alla studeranden, tar åt sig dess innehåll och har möjlighet att omsätta den i sin vardag. Att behandla den systemiska omställningen till en kolneutral cirkulär ekonomi under lektionerna, men inte minska matsvinnet eller bekämpa spill utanför lektionen går inte. Då är bilden som stannar kvar hos den studerande en bild av energislöseri i uppvärmning och transporter. Om man säger att det är svårt att ordna återvinning just i vår organisation, lär sig den unga personen inte att återvinna – hen lär sig att komma med svepskäl.

Ungdomar oroar sig för klimatförändringens effekter, en del upplever till och med klimatångest. Handlingar för klimatet kan ofta lindra ångesten, eftersom de ger möjlighet att påverka och delta i beslut.  Handlingsmöjligheterna som erbjuds ungdomarna är i regel

• att ändra de egna konsumtionsvalen
• att påverka beslutsfattarna.

Ett tredje perspektiv skulle kunna vara påverkan via arbetslivet. Som det konstaterades i början av kapitlet innebär strävandet efter ett kolneutralt samhälle en förändring i alla organisationer. Klimatgärningar kan alltså utföras inom alla branscher och i alla slags arbeten. En ung person som är intresserad av att agera för klimatet kan uppmuntras att välja en bransch som intresserar honom eller henne och sedan sätta upp målet att göra klimatgärningar inom den valda branschen. Intresset för branschen behöver inte grunda sig på hållbar utveckling, det enda som behövs att man har viljan att arbeta för klimatet.

Förändring behövs nämligen överallt och i alla branscher.