Den religion som studeras
Med begreppet avses lärokursen i den religion som det i respektive fall är fråga om: i lärokursen för den evangelisk-lutherska tron avses kristendom och i synnerhet lutherdom, i lärokursen för islam avses islam och så vidare. Med begreppet avses det samma som begreppet egen religion i lagen om grundläggande utbildning.
Åskådning
I innehållet i religion i grunderna för läroplanen refererar begreppet till olika former av icke religiösa övertygelser och världsåskådningar, som till exempel sekulär humanism.
Kritiskt tänkande
Med kritiskt tänkande avses att betrakta ett fenomen grundligt och ur olika perspektiv. Det innebär en slutledningsmässigt logisk reflektion över grunderna för ifrågavarande fenomen och slutledningar av den. I motsats till begreppets mer vardagliga innebörd innebär det inte i sig ett negativt eller misstänksamt förhållningsätt.
Dialog mellan olika religioner och livsåskådningar
Med begreppet avses samtal mellan mänskor av olika övertygelse. Parterna i dialogen kan representera olika religioner, olika inriktningar av samma religion eller icke religiösa livsåskådningar. Det kan vara fråga om interaktion antingen mellan individer eller mellan grupper. Former för dialogen är till exempel en diskussion om akademiska frågor eller om ordnande av något evenemang tillsammans.
Livskompetens
Begreppet refererar till färdigheter som gör det möjligt att planera sitt eget liv och upplevelsen av att man med egna val kan påverka sitt liv. Livskompetens förutsätter god självkännedom och förmåga att sköta grundläggande förutsättningar, såsom tillräcklig sömn, motion, näringsrik kost och trygga sociala relationer. När en mänska har god livskompetens upplever hen sitt liv som meningsfullt, kan arbeta för att uppnå sina mål, sköta om sig själv, kräver inte orimligt mycket av sig själv och kan även hantera besvikelser och motgångar.
Identitet
Med begreppet avses en mänskans individuella uppfattning om sig själv. Identiteten formas i socialt samspel och utvecklas under hela mänskans liv. Identiteten påverkas till exempel av kön, ålder, etnicitet, nationalitet och religion eller livsåskådning. En individs identitet kan också vara starkt förknippad med gruppidentiteten i någon grupp, till exempel inom ett religiöst samfund.