Beredskap för störningar

Beredskap är proaktiv verksamhet, med vilken man försöker trygga samhällets olika funktioner i alla lägen. Skyldigheten att vidta förberedelser regleras i 3 kap i beredskapslagen. Målet med beredskapen inom småbarnspedagogiken och utbildningen är att begränsa de olägenheter som en eventuell störning orsakar för barnens, elevernas, de studerandes och personalens hälsa och säkerhet samt att trygga kontinuiteten i småbarnspedagogik och utbildningen så väl som möjligt. Som en del av den normala beredskapen bör anordnarna av småbarnspedagogik och utbildning förbereda sig för exempelvis elbrist, störningar i vattentjänsterna (inklusive avlopp), störningar i distributionen av bränsle, en storolycka, en allvarlig situation med en smittsam sjukdom, strejk eller andra situationer som påverkar tillgången till personal, allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen samt hybrid- och cybersäkerhetshot samt informationspåverkan. Anordnare av småbarnspedagogik och utbildning bör även förbereda sig för situationer där det inte är möjligt att använda fastigheter på grund av exempelvis en brand eller fuktskada. Anordnarna ska även sträva efter att säkerställa driftssäkerheten i livsmedelsförsörjningen och nödvändiga transportmateriel om verksamheten måste flyttas.

Beredskapen förutsätter framför allt att man identifierar alla tänkbara störningar i förväg. Konkret beredskap innebär att man utarbetar och uppdaterar olika typer av planer och anvisningar och att man ordnar övningar och säkerställer att personalen har det kunnande som behövs och känner till i vilken ordning åtgärder ska vidtas i organisationen. Planer för beredskapen finns ofta i säkerhetsmappen i småbarnspedagogiken och utbildningen, som även innehåller bland annat planer för brandsäkerheten och en räddningsplan.

Enligt 12 § i beredskapslagen ska kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar genom beredskapsplaner och förberedelser och genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. Framför allt ska man i beredskapen beakta att de lagstadgade skyldigheterna ska kunna uppfyllas även vid störningar.  Regionförvaltningsverken stöder kommunerna i beredskapen.

Det är inte alltid möjligt att eliminera alla konsekvenser av en störning genom att ha beredskap, men ofta kan följderna lindras. Det är viktigt att småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna bevarar sin funktionsförmåga i olika störningar och försöker återgå till normal verksamhet så fort som möjligt.

Under undantagsförhållanden kan skyldigheten i anknytning till anordnande ändras enligt ovan genom förordningar av statsrådet och beslut av undervisnings- och kulturministeriet, men under störningar under normala förhållanden förändras inte skyldigheten för kommuner och anordnare att ordna småbarnspedagogik och utbildning.

Det är viktigt att kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar utvecklar lösningar för störningar under normala förhållanden, som tryggar kontinuiteten i småbarnspedagogiken, undervisningen och utbildningen, barnens, de ungas och de studerandes välbefinnande samt personalens ork. Det är också bra att diskutera detta med barn och elever i småbarnspedagogiken och undervisningen på ett sätt som är lämpligt för åldern. I beredskapen för störningar är det viktigt att beakta att barnens, elevernas och de studerandes rättigheter tryggas. Förutom en så normal småbarnspedagogik, undervisning och utbildning som möjligt har barnen, eleverna och de studerande rätt till stöd för lärandet och elevvårdstjänster även vid störningar.

Anordnare av småbarnspedagogik och utbildning har även vid störningar och eventuella påföljande exceptionella undervisningsarrangemang en skyldighet att erbjuda eleverna en avgiftsfri måltid. Utbildningsanordnarna ska sörja för tillräcklig information och tillräckliga arrangemang så att alla verkligen har tillgång till måltidsförmånen.

För de elever i den grundläggande utbildningen som har rätt till transportförmån är det bra att planera arrangemangen för detta med tanke på störningar samt informera eleverna och deras vårdnadshavare i god tid.

I anvisningarna för beredskap ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att även informationen till vårdnadshavare med invandrarbakgrund är tillräcklig och språkligt begriplig.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att tilldela ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser för småbarnspedagogiken och utbildningen. Skyldigheten att vidta förberedelser enligt beredskapslagen gäller kommunen, och en beredskapsplan för kommunen och undervisningen görs upp på kommunnivå.  Andra anordnare av småbarnspedagogik och utbildning bör stärka samarbetet inom området med sådana nätverk som särskilt har hand om beredskap. På detta sätt säkerställer man informationsutbytet både proaktivt och i akuta situationer. I beredskapsarbetet ska man beakta de nationella, regionala och lokala anvisningarna samt anvisningarna för den egna branschen. Beredskapsplanen, krisplanerna, räddningsplanen och andra motsvarande planer anger vilka personer som ansvarar för den fysiska beredskapen inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna, samt ansvarsfördelningen och åtgärderna. Vid enheter inom småbarnspedagogiken, skolor och läroanstalter ansvarar rektorn och föreståndaren vanligen för att introducera beredskapsplanen för personalen och se till att den följs i händelse av en störning. Det är viktigt att instruera och utbilda personalen för störningar, eftersom det ofta krävs snabbt agerande när omständigheterna förändras.

I beredskapen ska man fästa uppmärksamhet vid att fastställa personalens uppgifter och ansvar samt vikariearrangemang för ledningen, såsom säkerställande av tillräckliga vikariekedjor vid en störning.

Lärarna ansvarar för att sköta uppgifterna i sitt eget uppdrag. En del lärare kan också ha tilldelats uppgifter i beredskapsplanen. Lärarna och den övriga personalen har en skyldighet att känna till och följa de planer som gjorts upp med tanke på störningar samt att meddela om brister som de upptäckt.

En förutsättning för att hantera situationer framgångsrikt är att öva inför eventuella störningar.

Det viktigaste vid en eventuell störning är

• en så normal och god vardag som möjligt i småbarnspedagogiken och utbildningen för barnen, eleverna och de studerande
• att sörja för personalens, även ledningens, välbefinnande och ork
• att kommunicera och informera på ett uppmuntrande och stödjande sätt som bygger upp gemenskapen, samt att stärka tron på framtiden
• att informera vårdnadshavarna, barnen, eleverna och de studerande om arrangemangen i rätt tid
• att trygga fostran, lärandet och utbildningen samt elev- och studerandevårdstjänsterna och stödet för lärandet.

Krisplan

I läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, utbildning som handleder för examensutbildning, gymnasiet samt det fria bildningsarbetet samt i föreskriften Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan i yrkesutbildning definieras vad som ska ingå i utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan.

I utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan ingår en krisplan, där agerandet vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer ska beskrivas. I planen beskrivs hur man förebygger och förbereder sig på samt agerar i krissituationer och hur man övar beredskapen att agera. I planen beskrivs dessutom principerna för ledningen av helheten, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen. I planen beskrivs principerna för den interna och externa kommunikationen samt informationsgången mellan utbildningsanordnaren och skolan. Krisplanen ska beredas i samarbete med myndigheterna i välfärdsområdet och övriga nödvändiga myndigheter med beaktande av övriga anvisningar för kriser och hotfulla eller farliga situationer samt principerna för anordnandet av psykosocialt stöd

Krisplanen ersätter inte beredskapsplanen.