Dramaundervisning

Drama ingår i undervisningen i att kommunicera (M3) i modersmål och litteratur. Drama omfattar interaktiv, handlings- och upplevelsebaserad undervisning i klass, där man tillsammans fokuserar på att samverka med hjälp av teatermetoder.

Fiktiva, för teater typiska situationer, där eleverna både spelar roller och föreställer sig själva, ska stå i centrum för dramaundervisningen. Arbetet genomförs huvudsakligen i gruppen utan utomstående publik. I modersmålsundervisningen ska undervisningen i drama integreras med litteratur, som erbjuder fiktiva händelser och rollfigurer att arbeta med. Det centrala är att eleverna lär sig använda olika former av drama och retoriska hjälpmedel för att uttrycka sina idéer och tankar samt utvecklar sina kommunikativa, sociala och emotionella färdigheter.

Undervisningen kan till en del gå ut på att med hjälp av lekar eller övningar som lämpar sig för elevernas ålder träna den muntliga och kroppsliga uttrycksförmågan (olika koncentrations-, kontakt-, tal-, känslo- och improvisationsövningar). På det viset utvecklas elevernas förmåga att stå framför publik i olika situationer, till exempel i samband med muntliga föredrag och skolans kulturevenemang, såsom elevernas egna föreställningar, klassfester, skolans vår- och julavslutningar och andra evenemang. Dramaundervisningen stödjer också de övriga målen för undervisningen i att kommunicera genom att den utvecklar elevernas kommunikativa förmåga (M1), sociala färdigheter (M2) och självförtroende som kommunikatörer (M4).

Dramaundervisning i praktiken

Undervisningen i drama sker i allmänhet i ett klassrum, antingen tillsammans med en hel grupp, i mindre grupper, parvis eller individuellt. I undervisningen kan man använda fiktiva ”tänk om”-situationer för att behandla innehåll, ämnen eller teman som härletts ur läroplansgrunderna och som valts av läraren eller läraren tillsammans med eleverna. Eleverna ska åtminstone en del av tiden spela fiktiva roller, tagna i synnerhet ur litteraturen. Det praktiska arbetet omfattar allt från kortare pass, som byggs upp med hjälp av dramametoder, övningar eller lekar, till längre dramaprocesser som omspänner flera lektioner och resulterar i teaterföreställningar.

I årskurs 1–2

Drama innebär att undersöka den verklighet som omger barnet på ett för barn typiskt lekfullt sätt (rollekar, dramalekar). Eleven kan bekanta sig med enklare dramametoder (stillbilder, läraren spelar en roll, dockor etc.), som integreras i synnerhet med litteraturundervisningen och aktuella ämnen. Drama används för att utveckla elevens uttrycksförmåga samt språkliga och sociala färdigheter. Med hjälp av drama kan eleven lära sig att analysera personerna och grundstrukturen i berättelser. Eleven lär sig att skilja mellan fakta och fiktion.

I årskurs 3–6

Eleven kan lära sig att använda dramametoder (situationsbilder, rollbyten etc.) för att uttrycka sin kreativitet, sina idéer och tankar med hjälp av rösten och kroppen. Dramaundervisningen kan mycket väl integreras med behandlingen av aktuella ämnen, teman och litteratur. Med hjälp av drama analyserar eleven fiktiva personers mål och inbördes konflikter samt hur språkliga och kommunikativa funktioner och val påverkar i fiktiva situationer. Berättelsers struktur undersöks med hjälp av drama. Med hjälp av olika övningar stärks även elevens förmåga att uttrycka sig med retoriska hjälpmedel. Det stödjer i sin tur elevens förmåga att stå inför publik i olika situationer i klassen och i skolan. Responsen och elevbedömningen fokuserar på hur eleven deltar i dramaverksamheten och hur hen använder retoriska hjälpmedel för att uttrycka sina idéer och tankar i gruppen.

I årskurs 7–9

Eleven kan lära sig att använda dramametoder (dolda tankar, simulation etc.) mångsidigt för att uttrycka sin kreativitet, sina idéer och tankar med hjälp av rösten och kroppen. Dramaundervisningen kan mycket väl integreras med behandlingen av aktuella ämnen, teman och litteratur. Med hjälp av drama lär sig eleven utforska, tolka och bedöma fiktiva rollfigurers avsikter samt orsakerna bakom och följderna av deras handlingar i fiktiva situationer. Eleven analyserar tema och stil i berättelser. Med hjälp av olika övningar breddas elevens förmåga att uttrycka sig med retoriska hjälpmedel. Teater som konstform utforskas med hjälp av drama. Eleven erbjuds möjligheter att delta i olika framträdanden i klassen och i skolan samt i mån av möjlighet som åskådare i sammanhang utanför skolan. Eleven ska få respons och bedömningen ska fokusera på hens förmåga att uttrycka sig med retoriska hjälpmedel enligt syftet och situationen.

Läroplansgrunderna betonar användningen av drama för att skapa funktionella, erfarenhets- och upplevelsebaserade lärmiljöer även i andra läroämnen (omgivningslära, slöjd, religion, livsåskådningskunskap, språk, historia och samhällslära) och inom de helhetsskapande lärområdena. Drama kan undervisas som valfritt ämne.

Källor

Heikkinen, H. 2004. Vakava leikillisyys. Draamakasvatusta opettajille. Helsingfors: Kansanvalistusseura.
Heikkinen, H. 2005. Draamakasvatus - opetusta, taidetta, tutkimista! Jyväskylä: Minerva Kustannus.
Nyfors, R. 1995. Puheviestintää ja ilmaisutaitoa kehittämään! Opas äidinkielen suullisen ilmaisun testin ja arvioinnin järjestämiseen peruskoulun päättöluokilla. Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet. Studia paedagogica 6.
Toivanen, T. 2007. Lentoon! Helsingfors: WSOY.