Inkludering innebär att man utgår från att alla barn och elever kan delta i grundläggande utbildning i sin närskola och förskoleundervisning nära hemmet oberoende av deras behov av stöd, bakgrund eller förutsättningar för lärande. I förskoleundervisning och grundläggande utbildning som bygger på inkluderande principer lär sig och studerar alla barn och elever tillsammans med sina egna jämnåriga i heterogent sammansatta grupper. Stöd för lärande, deltagande och skolgång ska i första hand ordnas och genomföras i barnets och elevens egen skola och undervisningsgrupp.

I inkluderande förskoleundervisning och grundläggande utbildning planeras undervisningen och lärmiljöerna redan från början så att de stöder barns och elevers lärande, delaktighet och skolgång eller deltagande i förskoleundervisningen. Detta innebär att man tar hänsyn till olika barn och elevers behov redan innan barn- och elevspecifika stödåtgärder behövs. Det är också viktigt att den undervisande personalen kontinuerligt utvecklar sin kompetens och att lärarna och den övriga personalen har ett nära samarbete för att säkerställa att varje barn och elev har tillgång till undervisning av hög kvalitet och nödvändigt stöd i den egna undervisningsgruppen. För att inkludering ska lyckas krävs tillräckliga resurser för ändamålsenliga undervisningsgrupper, utveckling av pedagogik av hög kvalitet, anpassade strukturer samt ledarskap.

Forskning visar att inkluderingen har positiva effekter på elevers lärande, sociala relationer och förankring i skolgemenskapen (bl.a. Ainscow, Booth & Dyson 2019; Florian 2015). När personalen i förskoleundervisningen och skolan i sin verksamhet utgår från jämlikhet och gemenskap stärker det barnens och elevernas upplevelse av att de hör till gruppen och att deras delaktighet har betydelse. 

En känsla av tillhörighet (belonging) är ett av de viktigaste målen för en inkluderande skola och förskola. Den uppstår när barnet och eleven kan vara sig själva och känna att de är en del av gruppen och gemenskapen. En inkluderande skola och förskola erbjuder vid sidan av undervisning även möjlighet till delaktighet – barnen och eleverna kan delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen utifrån sina egna resurser och intressen. Delaktighet föder aktörskap som i sin tur stöder barnens och elevernas motivation till lärande, deltagande och skolgång. Att förstå språkets betydelse i lärandet och kommunikationen stärker alla barns och elevers känsla av tillhörighet. 

Tillbaka upp

I det finländska utbildningssystemet lyfts inkludering fram såväl i grunderna för förskoleundervisningens läroplan och i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som i den förnyade lagstiftningen om stöd för lärande (trädde i kraft den 1 augusti 2025). Enligt läroplansgrunderna ska verksamhetskulturen utvecklas så att den främjar jämlikhet, delaktighet och gemenskap. Alla barn och elever har rätt att få stöd för lärande, deltagande och skolgång utan dröjsmål och på ett flexibelt sätt i den egna undervisningsgruppen.

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning ska ordnas och utvecklas utifrån inkluderande principer. Till principerna hör lika rättigheter för alla barn och elever, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap.

Lagstiftningen och läroplansgrunderna betonar även vikten av gemensamt lärande –skolan ska vara en lärande gemenskap där elever och vuxna lär sig tillsammans. På motsvarande sätt bildar förskoleundervisningen en gemenskap, där barnen och hela personalen lär sig med och av varandra. Detta förutsätter att personalen systematiskt samarbetar och delar kunskap med varandra, men framför allt en gemensam värdegrund där varje barn och elev ses som värdefull och med förmågan att lära sig och utvecklas både som individ och som medlem i gruppen.

Inkludering är en kontinuerlig process som strävar efter att skapa en skola och förskola där varje barn och ung person kan lära sig, utvecklas och tillhöra gemenskapen som sig själv. En inkluderande gemenskap uppkommer inte av sig själv utan måste kontinuerligt utvecklas och ledas.

Tillbaka upp

Inkludering är ett begrepp som är förknippat med många missuppfattningar. Detta förvärras av att den kritik som ofta riktas mot inkludering snarare gäller avsaknaden av inkluderande inslag i lärmiljön. Otillräckliga resurser, strukturer som inte fungerar, oflexibla attityder och segregation av barnen och eleverna utgående från deras behov av stöd främjar varken inkludering eller barnens, elevernas och personalens välbefinnande.

Inkludering innebär inte

  • Inkludering innebär inte att alla elever studerar i samma klass utan stöd eller differentiering av pedagogiken. 
  • Inkludering är inte en sparåtgärd där man avstår från resurser eller undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare. 
  • Inkludering är inte ett enskilt projekt eller en enskild metod, utan kontinuerlig utveckling av skolans och förskolans gemensamma verksamhetssätt och inkluderande principer. 
  • Inkludering innebär inte att man avskaffar de barn-/elevspecifika stödåtgärderna, utan att stödåtgärderna erbjuds flexibelt där barnet och eleven lär sig och studerar. 
  • Inkludering innebär inte enbart att eleven anpassar sig till skolan, utan att skolan och undervisningen anpassas utifrån elevens behov.
Tillbaka upp

Internationella och nationella avtal ålägger Finland en skyldighet att erbjuda en inkluderande och jämlik utbildning.

Internationella avtal

FN:s konvention om barnets rättigheter (1989, ratificerad av Finland 1991)

  • Enligt konventionen har varje barn rätt till utbildning som syftar till att utveckla barnets fulla möjligheter (artikel 29).
  • Konventionen betonar lika möjligheter till utbildning och icke-diskriminering (artikel 2) samt barnets rätt att delta i beslutsfattandet i frågor som rör barnet (artikel 12).
  • FN:s kommitté för barnets rättigheter har flera gånger understrukit att konventionen stöder principen om inkluderande utbildning.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD, 2006; trädde i kraft i Finland 2016)

  • En av de viktigaste internationella förpliktelserna när det gäller inkludering.
  • Artikel 24 förpliktar konventionsstaterna att garantera ett inkluderande utbildningssystem på alla utbildningsnivåer.
  • Enligt konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt att lära sig tillsammans med andra och få det stöd de behöver i det ordinarie skolväsendet.
  • Konventionens övervakningskommitté har upprepade gånger understrukit att inkludering inte innebär integration, utan en strukturell förändring av utbildningssystemet där förskolan och skolan anpassar sig till barnens och elevernas mångfald.

UNESCO:s Salamancadeklaration (1994)

  • Salamancadeklarationen är en central internationell deklaration när det gäller inkludering.
  • Enligt deklarationen ska alla barn ska gå i en skola som tillgodoser deras individuella behov tillsammans med andra.
  • Deklarationen betonar regeringarnas ansvar att för utveckla skolsystemet så att det inkluderar och inte utesluter elever med olika behov.
  • Finland har förbundit sig till denna deklaration och dess principer.

FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030)

  • Mål 4: ”Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.”
  • Detta innebär i praktiken en inkluderande utbildningspolitik som stöder alla barns och elevers deltagande och lärande.
Tillbaka upp

Grundlagen (731/1999)

  • 6 § garanterar att alla är lika inför lagen och förbjuder diskriminering.
  • 16 § tryggar var och ens rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning och möjligheter att utveckla sig själv oavsett medellöshet. 

Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och dess revideringar

  • Enligt 3 § i lagen ska undervisningen främja elevernas sunda uppväxt och utveckling samt enligt 2 § främja jämlikhet och likabehandling i samhället.
  • Den reviderade lagstiftningen om stöd för lärande och skolgång (trädde i kraft den 1 augusti 2025) stärker elevens rätt att få stöd utan dröjsmål i den egna undervisningsgruppen. 

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014, uppdaterade 2025)

  • Betonar att skolans verksamhetskultur ska bygga på delaktighet, jämlikhet och gemenskap.
  • Den grundläggande utbildningen ska anordnas och utvecklas enligt inkluderande principer. Till principerna hör lika rättigheter för alla elever, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. 
  • Inkludering ses som en princip, ett värde och ett helhetsmässigt sätt att tänka som omfattar alla elever och anknyter till anordnandet av den grundläggande utbildningen.
  • Anordnandet av undervisningen ska stödja elevernas individuella behov och möjliggöra lärande tillsammans med andra.
  • Eleverna ska även vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av det egna lärandet.

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014, uppdaterade 2025)

  • Betonar att förskolans verksamhetskultur ska bygga på delaktighet, jämlikhet och gemenskap.
  • Förskoleundervisningen ska anordnas och utvecklas enligt inkluderande principer. Till principerna hör lika rättigheter för alla barn, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och gemenskap. 
  • Inkludering ses som en princip, ett värde och ett helhetsmässigt sätt att tänka som omfattar alla barn och anknyter till anordnandet av förskoleundervisningen.
  • Anordnandet av undervisningen ska stödja barnens individuella behov och möjliggöra lärande tillsammans med andra.
  • Barnen får lära sig att samarbeta med andra och att ställa upp individuella och gemensamma mål.

 

Genomförandet av inkludering är en skyldighet som bygger på mänskliga och grundläggande rättigheter och omfattar hela utbildningssystemet och dess verksamhetskultur.

Tillbaka upp