Kärnan i utvecklingen av det pedagogiska kvalitetsarbetet är att främja elevens lärande och kunnande inom en given konstart, samt att stärka elevens förhållande till konsten enligt läroplansgrunderna. Utbildningsanordnaren ska utvärdera utbildningen samt delta i extern utvärdering av verksamheten i enlighet med lagen om grundläggande konstundervisning. Genomförandet av läroplanen ska följas upp och vidareutvecklas inom ramen för läroanstaltens förvaltning och utbildningsanordnarens uppdrag.

Fyrklöver-modellen är ett verktyg för läroanstalter och utbildningsanordnare inom den grundläggande konstundervisningen för att utvärdera, utveckla, tydliggöra och stärka sin roll i kvalitetsarbetet inom den egna verksamheten.

De pedagogiska indikatorerna för de nio konstarter som lyfts fram i Fyrklöver-modellen baserar sig på grunderna för läroplanen för den allmänna och fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning som fastställdes 2017. Referensarkitekturarbetet inom den grundläggande konstundervisningen startade en mer omfattande utvecklingsprocess och den här processen har resulterat i strategiska mål för den grundläggande konstundervisningen och de strategiska indikatorer som härletts från dem, och som fastställts i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. De strategiska och pedagogiska indikatorerna är kopplade till varandra och stöder samma mål.

De centrala kvalitetsfaktorerna inom den grundläggande konstundervisningen – Fyrklöver-modellens ”blad” – har identifierats utifrån lagstiftningen och läroplansgrunderna för utbildningsformen. Även om liknande eller likadana beskrivningar ingår i de olika bladen fastställs infallsvinkeln enligt respektive kvalitetsfaktor. Till exempel har den första faktorn, det vill säga ett meningsfullt förhållande till konsten, formulerats ur individens synvinkel. I den tredje kvalitetsfaktorn är infallsvinkeln däremot läroanstaltsgemenskapen. I beskrivningarna av alla kvalitetsfaktorer används konsekvent lagstiftningens begrepp elev, som även hänvisar till vuxenstuderande.

Varje kvalitetsfaktor består av pedagogiska indikatorer. De är kvalitetsbeskrivningar som grundar sig på grunderna för läroplanen och sammanfattar de centrala egenskaperna som eftersträvas inom den grundläggande konstundervisningen. De pedagogiska indikatorerna är verktyg vars verifieringsnivå kan bedömas genom självutvärdering av läroanstalternas egen verksamhet.

Som stöd för kvalitetsarbetet har exempelfrågor för de pedagogiska indikatorerna utarbetats. Frågorna är varken uttömmande eller normativa, utan avsikten är att de kan användas till exempel som stöd vid planering av verksamheten och som diskussionsinlägg. Exempelfrågorna öppnar upp en infallsvinkel till kvalitetsbeskrivningen. De frågor som bäst lämpar sig för det lokala kvalitetsarbetet utarbetas lokalt. Det är önskvärt att läroanstalten till exempel lyfter fram flera frågor som riktar sig till eleverna och vårdnadshavarna.

Vid utvecklingsarbetet med Fyrklöver-modellen har sakkunskapen hos Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utnyttjats, liksom också de principer för utvecklande utvärdering som NCU har producerat. Fyrklöver-modellen är ett stöd till utbildningsanordnare för kvalitetsarbetet inom grundläggande konstundervisning och tar vid där Virvatuli-modellen, som grundade sig på de föregående läroplansgrunderna, banade väg. Utvecklingen av Fyrklöver-modellen har också påverkats av andra modeller för kvalitetsutvärdering, såsom dokumentet Grunderna och rekommendationerna för utvärderingen av småbarnspedagogikens kvalitet och publikationen Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Dessutom har man vid fastställandet av de pedagogiska indikatorerna även utnyttjat aktuell forskning, som till exempel forskningsprojektet ArtsEquals tillgänglighetsrekommendationer samt visionsarbeten inom olika konstarter.

Kvalitetsutvecklingen av läroanstalters verksamhet är en kontinuerlig process som kräver att hela personalen, eleverna, vårdnadshavarna och utomstående aktörer deltar. Olika läroanstalter har olika styrkor, utvecklingsobjekt, verksamhetsmiljöer, resurser och utmaningar. Det är viktigt att först kartlägga och tillsammans identifiera den egna läroanstaltens nuvarande kvalitetsbehov på ett så heltäckande sätt som möjligt. Efter det kan man avgöra hur den ska utvecklas, om än med små steg.