I daghem och skolor ska säkerhet alltid vara ett av kriterierna för inredningens anskaffning. Inredningen och utrustningen ska vara lämpliga för sitt ändamål, hållbara och ergonomiska.

Fast installerad inredning, utrustning och apparater anskaffas vanligen i samband med bygg- eller renoveringsprojekt som del av entreprenaden. Lös inredning och andra inventarier skaffas i regel av användaren. Anskaffning av lös inredning kan ingå i byggprojektet, men inventarieinköp genomförs också fortlöpande enligt verksamhetens behov.

Vid den fasta inredningens dimensionering och installationshöjd ska användare av olika längd beaktas. Det får inte finnas risk för att man kolliderar med eller fastnar i inredningen. Inredningen får inte ha vassa hörn och de måste hålla ändamålsenlig användning. Detaljerna ska planeras så att de är lämpliga för användning av barn och unga och installationerna måste exempelvis hålla att man klättrar och hänger i dem. Det här är särskilt viktigt i gymnastik- och idrottsutrymmen. Metallfästen inne i konstruktionerna kan försvagas och orsaka olyckor.

Förvaringsmöbler avsedda för elevernas bruk ska ha delvis genomskinliga dörrar. Skolans personal ska kunna öppna skåpen vid behov. Vetskapen om möjligheten till övervakning förebygger förvaring av icke-önskade föremål.

Elevarbeten ska av brandsäkerhetsskäl hellre presenteras i vitriner än i öppna utrymmen. Fasta garderober och skåp ska förses med övre sockel som förhindrar dammansamling eller byggas så att det är enkelt att städa bort damm som samlas på dem, men ändå inte går att förvara saker på dem.

Tillbaka upp

På fastighetens område finns skyltar, till exempel säkerhetsskyltar och trafikmärken. I lagstiftning, bestämmelser och standarder föreskrivs om säkerhetsskyltar, till exempel om säkerhetsmärkning, utrymningsvägar och förstahandssläckning. Skyltarna ska grunda sig på anvisningar och rekommendationer.

Skyltningen inbegriper tomtens informationstavlor och körskyltning, exempelvis märkning för hämtning och lämning av elever på och i närheten av tomten. I skyltningen ingår också märkning av byggnaderna och deras delar, kartor över byggnaden, märkning av ingångar, trapphus och våningar samt rumsskyltar. Byggnadens skyltningssystem ingår i regel i byggprojektet.

Fastighetens skyltningssystem ska planeras med tanke på såväl det dagliga behovet som störningssituationer. Det är viktigt att genomföra ett enhetligt skyltningssystem som omfattar alla utrymmen i fastigheter. I genomförandet av skyltningssystemet ska man beakta delar av byggnaden som byggts i olika steg och de olika byggnaderna som finns på tomten samt behoven som olika organisationer som använder byggnaderna har. Ett konsekvent, tydligt och tillgängligt system är desto viktigare ju större och mer invecklad byggnaden är och ju fler olika grupper som använder den. Kraven i språklagen och mångkulturella aspekter beaktas vid behov.

En bra skylt är synlig, informativ och tydlig med lämplig storlek, form, typsnitt, färger, symboler, belysning, språk. Planeringen av skyltarna ska ta hänsyn till person- och servicetrafikens krav, placering, driftsäkerhet, hinderfrihet, utrymning samt behoven vid räddningsmyndigheternas och polisens insatser. Infoskyltarna får inte förväxlas med säkerhetsskyltar.

Brister och inkonsekvenser i skyltningssystemet kan undgå en när utrymmena är välbekanta. Ibland används i vardagligt tal andra namn på rum och byggnader än de som anges i planer och övriga dokument. Det här kan orsaka problem i störningssituationer. Utbildningsanordnaren är ansvarig för att skyltarna är tydliga och följer bestämmelserna för säkerhetsskyltar som berör verksamheten.

När verksamheten ändras är det viktigt att också uppdatera skyltarna enligt den nya verksamheten. Byggnadernas skyltar som gäller utrymningsvägar och förstahandssläckning är vanligen gjorda enligt kraven som gällde vid bygg- eller renoveringstidpunkten. Ändringar i dem görs i efterskott för att korrigera brister som upptäckts vid brandsyn.

Det rekommenderas att en färgefterlysande utrymningskarta placeras bredvid dörren till alla undervisnings- och aktivitetsutrymmen. När dessa placeras ska det säkerställas att de är tydligt urskiljbara bland övrigt material som hängs på väggen. Platsen för utrymningskartorna ska helst fastställas redan i planeringsskedet vid både nybyggen och ombyggnader. Anskaffningen av utrymningskartorna är ofta på användarens ansvar. Kommunen kan också ha som praxis att centraliserat anskaffa alla skyltar.

Det rekommenderas att samlingsplatserna på tomten eller i närheten av den märks med den internationella skylten för samlingsplats. Däremot får samlingsplatsen i fall av våldssituationer som fastställs i utrymningsplanen inte märkas ut på informationstavlor eller i terrängen.

Tillbaka upp

Inventarier och möbler utgör en viktig del av säkerheten och det är bra att använda professionella planerares sakkunskap när sådana anskaffas. Vid planeringen av flexibla mångfunktionella utrymmen är placeringen av lösa möbler av central betydelse. De används för att avgränsa områden i rummet och de ska vara enkla att flytta.

Möbler och apparater påverkar rummets ljudnivå och akustiska egenskaper. Vid anskaffningen av lösa möbler ska man helst välja sådana som dämpar buller och inte ökar ljudnivån när de flyttas. Det räcker med en bullrig apparat för att förstöra en bra ljudmiljö. Bullret från apparater får inte överskrida ventilationens accepterade ljudnivå.

Inventarierna i daghem och skolor ska tåla även hårdhänt användning. Trasiga och defekta möbler och apparater ska omedelbart repareras eller tas ur bruk. Alla möbler avsedda för offentliga utrymmen passar inte för användning i daghem eller skolor. Möbler avsedda för hemmabruk ska inte användas alls. Saxar och andra vassa föremål ska förvaras i ett övervakat utrymme och/eller inlåsta. Det här är särskilt viktigt i småbarnspedagogikens specialgrupper och i specialklasser. Möjligt aggressivt beteende i specialgrupper ska också beaktas vid möbelanskaffning.

Säkerheten ska beaktas också vid separata anskaffningar och enstaka småanskaffningar där daghemmets eller skolans personal ofta är ansvarig beställare. Det är bra om daghemmen och skolorna har en anskaffningsmanual för inventarier, inredning och apparater som beskriver säkerhetsaspekterna, så att inventarieanskaffningen inte undergräver lokalerna säkerhetsnivå.

Inventarierna i en fukt- eller mögelskadad byggnad ska förnyas eller rengöras från mikrober och andra orenheter om de ska användas igen efter slutförd renovering. Vid mottagande av donationer ska inventariernas skick, renhet och brandsäkerhet alltid kontrolleras. Inventarierna får inte ha rester av mikrober, ohyra eller allergiframkallande kemikalier, djurhår osv.

Inventarierna och inredningen ökar byggnadens brandbelastning. De antänds vanligen först och sprider branden snabbt. Inredningens textil- och plastmaterial bildar mycket rök och giftiga gaser när de brinner. För att hindra anlagda bränder är det skäl att välja så svårantändliga material som möjligt. Utställda och lagrade elevarbeten, dekorationer, rekvisita, konstverk samt demonstrationsmaterial som uppstoppade djur osv. påverkar också läroanstalternas brandsäkerhet. Elevarbeten får inte fästas i brandsektionerade trapphus, utrymningsvägar, branddörrar eller lampor.

Det finns inga gällande instruktioner eller bestämmelser om inredningens brandsäkerhet. Många räddningsverk uppmanar innehavare av logiutrymmen, vårdinrättningar samt samlings- och affärslokaler att följa inrikesministeriets gamla instruktioner som redan är upphävda. En beskrivning av inventariernas brandsäkerhet samt av säker utställning och förvaring av elevarbeten och konstverk ska bifogas till läroanstaltens säkerhetsplan.

Tillbaka upp