Ledningen av säkerheten är ett systematiskt arbete i förebyggande syfte för att skydda eleverna och personalen, omgivningen, informationen och egendomen från skadliga händelser. I detta arbete ska också akuta situationer som uppkommer handhas till den del som det inte hör till någon annan myndighet, polisen eller räddningsväsendet.
Kuvituskuva, lapset tietokoneella
Foto: Niina Rodionoff

I en god säkerhetskultur har man kunskap och ger anvisningar och man tar till sig instruktioner och förfaringssätt. Som en del i säkerhetskulturen ingår också övervakning, utvärdering och utveckling. De säkerhetsprinciper man i arbetsgemenskapen tillsammans kommit överens om definierar det man upplever som viktigt, som man tror på och vill att arbetsgemenskapen ska förbinda sig till.

Säkerhetsarbetet är föremål för både externa och interna anvisningar. Externa anvisningar är lagstiftning, instruktioner och strategier samt uppföljningar som genomförs av olika myndigheter. Ledningen ska känna till i kraft varande regelverk. Utbildningsanordnarens uppgift är att ombesörja och ansvara för att säkerhetsarbetet i skolan är ändamålsenligt organiserat och att det finns reserverade resurser för säkerhetsarbetet. Utbildningsanordnaren är skyldig att övervaka att planerna och instruktionerna för säkerheten i skolan är uppdaterade. Säkerheten och tryggheten i arbets- och lärmiljön utvärderas inom ramen för skolans självutvärdering.

Utbildningsanordnarens roll i planeringen av tryggheten och säkerheten är viktig. Utbildningsanordnaren definierar principerna och förfaringssätten för säkerhetsarbetet. En god planering av säkerhetsarbetet förutsätter kännedom om de lokala förhållandena. Det lönar sig att bekanta sig med andra utbildningsanordnares planer, men det finns faror med att kopiera andras planer. Det bästa resultatet nås då man utreder de lokala särdragen och tillsammans skapar egna förfaringssätt som alla kan förbinda sig till. Att förbinda sig till den gemensamma säkerhetskulturen och att engagera skolsamfundet är en viktig del av säkerhetsarbetet.

Utbildningsanordnaren definierar parternas skyldigheter och ansvarsområden. Alla som verkar i skolan har ett eget ansvar. Elevernas ansvar är att följa givna instruktioner om det sedan är frågan om ordningsregler, instruktioner för arbetssäkerhet eller andra instruktioner som ska följas. Ansvarsområden ska definieras för utbildningsanordnaren, ledaren/rektorn/chefen för verksamhetsstället, lärarna och den övriga personalen och eleverna. Det är viktigt att veta vem som gör vad och vad som ingår i uppgiften. Mer detaljerade krav kan också definieras för de centrala aktörerna i säkerhetsarbetet; till exempel vad varje medlem i personalen ska kunna, vad var och en i ledningen ska kunna, vad personalen inom fastighetsskötseln ska kunna och vad eleverna ska kunna.

Tillbaka upp

Det är i regel linjeorganisationen som har det övergripande ansvaret och ansvaret för säkerhetens delområden. De olika delområdena för läroanstaltens säkerhet hör samman, vilket gör att också de som ansvarar för dem ska samarbeta. De behöriga representanterna för utbildningsanordnaren och skolsamfundet möts för att avtala om gemensamma ärenden och hur de ska handhas. Om det behövs involveras också sakkunniga inom olika områden och representanter för intressegrupper. Skolans säkerhetsledning är i högsta grad ett yrkesövergripande samarbete.

I uppdraget att leda säkerhetsarbetet i skolan behövs sakkunniga från olika sektorer/områden som tillsammans bildar den grupp som bereder ärenden i anslutning till respektive ansvarsområde. I en liten skola kan det vara fråga om endast en grupp, i större skolor flera grupper som fokuserar på olika ärenden. I den grupp som ansvarar för till exempel utrymningsplanen i en stor skola kan ingå rektorn, arbetsskyddschefen, fastighetschefen och andra representanter för personalen. Den gruppen samarbetar tätt med räddningsverket och polisen.

Att organisera samarbetet är ytterst viktigt för tryggheten och säkerheten i skolan. En liten kärngrupp med en ansvarsfull ledare, som dessutom möjligen verkar inom den högsta förmansledningen för beslutsfattande, kan bereda arbetet smidigt. Den här kärngruppen, som man kunde kalla ledningsgrupp för trygghet och säkerhet, har en helhetsbild av vad som behövs och hur tryggheten och säkerheten organiseras i läroanstalten. Ledningsgruppen för trygghet och säkerhet fungerar som en rådgivande sakkunniggrupp som gör upp planer för säkerheten och framställer förslag till ledningen. Gruppen organiserar också verksamheten och ansvarar för att de godkända planerna genomförs. Det är bra att skriva ut respektive medlems eget ansvarsområde.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att anvisningar och enhetsvisa verksamhetsplaner görs upp. Rektor ansvarar för koordineringen av den operativa verksamheten i skolan. I utformandet av verksamhetsplaner och implementeringen av dem i skolvardagen drar den som bär huvudansvaret nytta av kunskapen i den egna enheten. Ett tätt samarbete med de lokala myndigheterna är nödvändigt.

I enlighet med arbetarskyddslagens terminologi ska de olägenheter och risker som beror på arbetet identifieras. Personalen ska å ena sidan uppmuntras att identifiera olägenheter och risker och eventuella andra risker och å andra sidan presentera förlag till åtgärder för att minimera och undvika dessa. Utredning och dokumentation av nära ögat-situationer i skolan är arbete för allas väl. För de ansvariga kan specialutbildning och fortbildning ordnas för det som situationen kräver. Att ombesörja beredskapen för förstahjälpen och personalens kunskaper i förstahjälpen är viktigt för tryggheten och säkerheten i skolan.

Ledningsgruppen för trygghet och säkerhet planer och ställer upp tidtabellen för säkerhetsarbetet och hur det genomförs samt skriver in åtgärderna i skolans årsklocka. Åtgärder för att främja säkerheten som kräver ekonomiska resurser förutsätter framförhållningå så att anslaget reserveras i anordnarens/skolans budget i god tid. En långsiktig plan med prioriteringar görs upp i skolan.

Tillbaka upp

Skolresan är en viktig del av barnets vardag och utveckling till en självständig individ som rör sig i närmiljön. Barnets färdigheter till att röra sig självständigt utvecklas småningom. Det centrala innehållet i trafikfostran i inledningsskedet av den grundläggande utbildningen gäller att anamma trygga sätt att fungera i närmiljön i vardagen. Småningom breddas innehållet i enlighet med att barnets vanor att röra sig i närmiljön ändras.  

Tillbaka upp

För administrering av läkemedel till barn under skolåldern svarar vårdnadshavarna och barnet själv beroende på sin utvecklingsnivå. Vårdnadshavarna ska se till att komma överens om hur läkemedelsbehandlingen sköts tillsammans med undervisnings- och hälsovårdspersonalen i god tid före skolstarten eller då eleven har drabbats av en sjukdom som kräver läkemedelsbehandling.  Saker man ska komma överens om är vem som ska administrera läkemedlet och vem som är ersättare för hen, vilken information som behövs för att kunna administrera läkemedlet, beredskapen i speciella situationer, principerna i anslutning till förstahjälpen, arbets- och ansvarsfördelningen mellan skolans aktörer, föräldrarna och barnet. Man gör upp en skriftlig plan över de saker man kommit överens.

Det rekommenderas att arbetsgivaren erbjuder sin personal utbildning som ger dem tillräckliga kunskaper i första hjälpen och förståelse för sjukdomar som barnen i skolan kan ha och därtill hörande saker. Utbildningen ger lärarna färdigheter att agera i en nödsituation och de känner sig säkra i att undervisa långtidssjuka barn. I lagstiftningen som berör undervisningsväsendet föreskrivs inte om de anställdas delaktighet i läkemedelsbehandling av barn och de kan därmed inte förpliktas att sköta uppgiften. Deltagande i utbildningen innebär inte att läraren är skyldig att samtycka till att administrera läkemedel till barnet eller eleven eller att stöda läkemedelsbehandlingen.

Det är viktigt att skolans personal, vårdnadshavarna, specialsjukvården och skolhälsovården samarbetar för att läkemedelsbehandlingen ska vara trygg och säker. I hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs om skolhälsovårdens uppgifter för att stöda egenvård av långvarigt sjuka barn i samarbete med de andra aktörerna inom elevvården.

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet och Finlands kommunförbund utarbetat en handlingsmodell för vård av diabetessjuka barn under skoltid (STM 2010:9), som till lämpliga delar även kan användas som stöd för läkemedelsbehandling av andra sjukdomar. Handlingsmodellen är ett exempel på hur man kan agera och förfaringssätten avgörs alltid skilt för varje situation.

Handlingsmodellens principer:

  • det är i första hand vårdnadshavaren som har ansvar för att sköta barnets sjukdom och för att ge den information som skolan behöver om sjukdomen
  • alla som eventuellt umgås med barnet under skoldagen borde med vårdnadshavarens samtycke få känna till barnets diabetes
  • alla rutiner under skoldagen som berör elevens diabetes ska skrivas ner på planeringsblanketten som ingår i handlingsmodellen
  • de som stödjer barnet i läkemedelsbehandlingen ska ha tillräckliga färdigheter och kunskaper
Tillbaka upp

Rätt till en trygg studiemiljö

I enlighet med lagen om grundläggande utbildning har alla elever rätt till en trygg studiemiljö. Rätten till en trygg studiemiljö omfattar den tid då eleven deltar i undervisning eller verksamhet i eller utanför skolan som följer läroplanen. Rätten till en trygg studiemiljö gäller arbetslivsorientering i den grundläggande utbildningen.

Farliga arbeten

En del av arbeten anses vara så farliga eller skadliga att de har begränsats för unga. I social- och hälsovårdsministeriets förordning finns en exempelförteckningen över arbeten som är farliga för unga arbetstagaren (928/2014) där man noggrannare redogör för farliga arbeten för unga. I exempelförteckningen delas de farliga arbetena in i mekaniska riskfaktorer, kemiska riskfaktorer, fysikaliska riskfaktorer, elektriska riskfaktorer och biologiska riskfaktorer samt fysisk överansträngning. För unga i den grundläggande utbildningen är det inte tillåtet att utföra särskilt farliga arbeten.

Enligt 2 § 2 mom. i statsrådets förordning 475/2006 kan en elev utföra farligt arbete endast under lärarens ledning och omedelbara tillsyn.  Då en elev utför farligt arbete som under lärarens omedelbara tillsyn ska man samtidigt säkerställa säkerheten för den övriga undervisningsgruppens arbete. Farliga arbeten kan förekomma i slöjd, bildkonst, fysik, kemi och biologi.

Lagen om unga arbetstagare 998/1993

I lagen föreskrivs om förutsättningarna för arbete som utförs av en person under 18 år. Bestämmelserna i kapitel 3 i lagen tillämpas på sådant arbete som en elev eller studerande utför i samband med utbildningen och som följer arbetarskyddslagen. 

Enligt 9 § i samma lag har arbetsgivaren (utbildningsanordnaren då det är fråga om undervisning och utbildning) skyldighet att se till att arbetet inte skadar den unga arbetstagarens hälsa och att arbetet kan utföras utan att äventyra säkerheten för arbetstagaren själv eller andra.

I 10 § i lagen föreskrivs om arbetsgivarens plikt att se till att en ung arbetstagare får tillräcklig undervisning och handledning i sitt arbete.

Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare 475/2006

I förordningen beskrivs med vilka förutsättningar farliga arbeten kan utföras av elever i den grundläggande utbildningen. Enligt 2 § 2 mom. kan en elev från och med grundskolans sjunde klass oberoende av sin ålder under lärarens ledning och omedelbara tillsyn utföra farligt arbete om det är nödvändigt för genomförande av utbildningen och kan ske på ett säkert sätt. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att arbetsredskapen och skydden är lämpliga för unga arbetstagare och säkra att använda. Elever i årskurs 1-6 i den grundläggande utbildningen får inte utföra farliga arbeten.

I 4 § i förordningen konstateras under vilka förutsättningar en ung arbetstagare får utföra sådant farligt arbete som avses i exempelförteckningen i social- och hälsovårdsministeriets förordning. I paragrafen föreskrivs att man med hjälp av skyddsteknik eller på något annat sätt sörjer för att varken de anordningar eller ämnen som är avsedda att användas av den unga arbetstagaren eller arbetsförhållandena medför särskild risk för olycksfall eller skada för hälsan för arbetstagaren själv eller för andra. Man ska även anmäla arbetarskyddsmyndigheten innan arbetet utförs.

I 5 § i förordningen ingår bestämmelser om undervisning och handledning som berör bland annat hur arbetet utförs på säkert sätt och hur maskiner och anordningar samt kemiska produkter fungerar samt säkra metoder som ska tillämpas och säkerhetsföreskrifter för de maskiner och anordningar samt kemiska produkter som används i arbetet. Enligt 7 § i förordningen är utbildningsanordnaren förpliktad att på förhand underrätta vårdnadshavaren om utförande av farligt arbete samt om grunderna för att arbetet utförs.

Grunderna för läroplanen

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen varken förutsätts eller begränsas att unga arbetstagare utför farliga arbeten för att uppnå målen i något av läroämnena i den grundläggande utbildningen. 

Den lokala läroplanen

Utbildningsanordnaren ska i sin egen läroplan definiera vad de mål som ställts upp på nationell nivå och de mångsidiga kompetenshelheter som härletts ur målen förutsätter i fråga om anordnandet, ledarskapet och arbetet i skolan. Utbildningsanordnaren ska alltså i sin egen läroplan ta ställning i vilken mån de unga ska utföra farliga arbeten för att uppnå  målen för undervisning.

Om utbildningsanordnaren anser att det är nödvändigt att utföra farliga arbeten för att uppnå målen för den grundläggande utbildningen, ska man utöver att säkerställa en trygg studiemiljö även följa lagen om unga arbetstagare (998/1993) och statsrådets  förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006). Utgångspunkten är att det ska finnas ett annat alternativ som man kan ersätta det farliga arbetet med. Ifall det inte är möjligt med tanke på målen för undervisningen ska man minimera faran och samtidigt se till handledningen, tillsynen och arbetarskyddet samt att ändamålsenliga personliga skyddsutrustninga används.

Tillbaka upp

Arbetsron och hinderfria studier är garanterad i en trygg och säker lärmiljö. Arbetsron kan främjas till exempel av de instruktioner och den respons som läraren ger, med samarbete och med gemensamt ansvar och gemensam omsorg.

En elev som stör undervisningen, i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk kan tilldelas ett disciplinärt straff som anges i lagen om grundläggande utbildning, eller tillrättavisas på de sätt som avses i lagen om grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren ska följa upp åtgärderna i anslutning till disciplinära åtgärder och fostrande samtal och hur de utvecklas. När den lokala läroplanen utarbetas ska anordnaren av grundläggande utbildning göra upp en plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder samt anvisa om förfaringssätt.  Närmare föreskrifter om utarbetandet av planen ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Disciplinära åtgärder och andra påföljder i den grundläggande utbildningen:

  • fostrande samtal
  • skyldighet att städa upp
  • ge tillsägelse om att lämna klassrummet
  • förvägra elev att delta i undervisning
  • ålägga elev att utföra sina hemuppgifter
  •  kvarsittning
  • skriftlig varning
  • avstängning för viss tid
Tillbaka upp

Elevens eller skolans egendom kan skadas under skoldagen. För att kunna sköta sådana fall smidigt är det skäl att utbildningsanordnaren definierar principer för förfaringssätt och informera alla parter om dem.

För ersättning av skada som inträffar i skolor och läroanstalter tillämpas skadeståndslagen.  Skadeståndsskyldigheten förutsätter att eleven vållat skadan med avsikt eller på grund av oaktsamhet. I enlighet med den huvudsakliga principen i lagen ska den som vållat skadan ersätta skadan. Ingen åldersgräns har föreskrivits. Om skadan orsakats av en elev under aderton år är hen skyldig att ersätta skadan i den mån det prövas skäligt med hänsyn till hens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.

Om en elev har vållat en annan elev skada tillämpas skadeståndslagen. Skolan kan inte besluta om skadeståndet, utan vårdnadshavarna kan sinsemellan komma överens om skadestånd. Vid behov kan skadestånd sökas i rätten.

Tillbaka upp