SIDAN ÄR UNDER ARBETE
Slutbedömningen beskriver hur väl och i vilken mån eleven har uppnått målen för läroämnet religion. Detta stödmaterial innehåller tips och exempel på pedagogiska bedömningsmetoder som en lärare i evangelisk-luthersk religion kan använda i planeringen och genomförandet av slutbedömningen.
Gör grupparbete.
Foto: Tuukka Järventausta

Kunskaperna ska bedömas i relation till målen

De mål för undervisningen som har fastställts i grunderna för läroplanen är helt centrala för läroämnet religion: de beskriver hurdana kunskaper undervisningen i religion är tänkt att ge samt vilka kunskaper man i sista hand strävar efter genom behandlingen av läroämnets innehåll. Målen styr undervisningen. Lärandet och kunskaperna ska också bedömas uttryckligen i förhållande till de uppställda målen.

Målen är desamma för alla elever

I fråga om målen för undervisningen och lärandet är det viktigt att förstå att de är desamma för alla elever. Målen är inte detsamma som de kunskapskrav som beskriver vilka kunskaper som krävs för att få ett visst vitsord. Kunskapskraven är alltså inte mål på olika nivåer utan beskrivningar av kunskaper. Kunskapskraven för slutbedömningen innehåller beskrivningar av kunskaper för vitsorden fem, sju, åtta och nio. De övriga vitsorden, det vill säga fyra, sex och tio, bildas som helhetsbedömningar i förhållande till dessa vitsordsbeskrivningar.

Det är viktigt att berätta för eleverna och deras vårdnadshavare om målen och kriterierna. Varje elev har rätt att veta vad det är tänkt att hen ska lära sig och hur hens prestationer bedöms.

Målen bygger på värdegrunden för undervisningen  

Målen för läroämnet religion grundar sig precis som målen i andra läroämnen på hela den grundläggande utbildningens uppgift och allmänna mål samt på undervisningens värdegrund. Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen utgörs av

  • eleven är unik och har rätt till god undervisning
  • humanitet
  • bildning
  • jämlikhet och demokrati
  • uppfattningen om kulturell mångfald som en rikedom
  • nödvändigheten av en hållbar livsstil.

Värdegrunden är utgångspunkten för undervisningen och all verksamhet i skolan. Som en sorts bro mellan värdegrunden och det praktiska skolarbetet har man i läroplansgrunderna inkluderat sju delområden inom mångsidig kompetens. De är mål som förenar alla läroämnen, som också konkretiserar värdegrunden i läroplansgrunderna. Delområdena inom mångsidig kompetens är:

  • Förmåga att tänka och lära sig
  • Kulturell och kommunikativ kompetens
  • Vardagskompetens
  • Multilitteracitet
  • Digital kompetens
  • Arbetslivskompetens och entreprenörskap
  • Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. 

Utöver målen för mångsidig kompetens finns separata mål för varje läroämne. I läroämnet religion för årskurserna sju till nio har man ställt upp sammanlagt tio mål, varav nio beaktas i bildandet av slutvitsordet. Målen ska bedömas summativt och inkludera både kunskaps- och färdighetsmässiga mål. Undervisningen i religion har som uppgift att ge eleverna en omfattande religiös och åskådningsmässig allmänbildning, och alla mål för undervisningen i religion strävar också efter att förverkliga detta. 

Eleverna ska beredas möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt

Mångsidighet i bedömningen lyfts fram i läroämnet religion. Alla mål som ställts upp för läroämnet kan inte bedömas med en enda bedömningsmetod, och eleverna ska också beredas möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. 

I bedömningen ska man också beakta elevens hälsotillstånd och särskilda behov. Till exempel ska man beakta behov av stöd för lärandet så att eleven har möjlighet till specialarrangemang och alternativa sätt att visa sina kunskaper. 

Mångsidighet i bedömningen är särskilt viktig om elevens modersmål är något annat än skolans undervisningsspråk. Behärskande av undervisningsspråket och ämnesområdets språk är viktigt när man ska visa sina kunskaper, men man kan ändå visa sina kunskaper även om dessa färdigheter är bristfälliga. Man kan ta hjälp av bilder, teckningar, alla elevens språkliga resurser, kompletterande uppgifter, kombineringsuppgifter och exempelvis uppgifter där man ska identifiera ord. Man måste komma ihåg att man endast kan bedöma sådana mål och teman som eleven har fått undervisning i. 

Hur ska man genomföra och planera bedömningen?

I läroämnet religion ska läraren göra bedömningen genom att observera elevens lärande, kunskaper och arbete samt genom att studera det som eleven åstadkommer i olika former. I praktiken bör bedömningen och dess metoder planeras i god tid, exempelvis som en del av planeringen av en period. I samband med detta kan man exempelvis reflektera över hur eleverna kan visa sina kunskaper och om man kan ordna bedömningssamtal med eleverna, antingen individuellt eller i små grupper.  

Elevernas självvärdering och kamratrespons påverkar inte vitsordet

Till bedömningen hör både formativ bedömning under lärprocessen och summativ bedömning av kunskaperna och färdigheterna. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina egna framsteg och prestationer i förhållande till de uppställda målen. Enligt läroplansgrunderna ska den respons som ges till eleverna vara handledande och uppmuntrande. Utöver lärarens respons omfattar den formativa bedömningen också elevernas självvärdering och kamratrespons. De påverkar inte vitsordet, men kan hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och kunnande. 

Slutbedömningen är en helhetsbedömning

Slutbedömningen representerar den summativa bedömningen, och den görs under det läsår under vilket studierna i religion som ett gemensamt läroämne för alla avslutas enligt den timfördelning som beskrivs i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning, som görs utifrån målen och kriterierna för läroämnet religion. Eleven får exempelvis vitsordet sju om hens kunskaper i huvudsak motsvarar de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet sju.

Till tanken om helhetsbedömning hör principen om kompensation. Det innebär att uppnående av en bättre kunskapsnivå för något av målen kan kompensera en underkänd eller svagare prestation för något annat mål. 

Vitsordet i ett läroämne påverkas endast av det som nämns i läroämnets mål och kriterier. Elevens personlighet och karaktärsdrag ska inte bedömas. Inte heller uppförandet påverkar vitsordet i ett läroämne, utan det bedöms separat i den grundläggande utbildningen.  

Slutbedömningen beskriver hur väl och i vilken mån eleven har uppnått målen för läroämnet religion vid studiernas slut. I bildandet av slutvitsordet ska man beakta alla mål för läroämnet religion för årskurserna sju, åtta och nio och de kunskapskrav för slutbedömningen som hänför sig till dem, oberoende av för vilken årskurs ett enskilt mål har ställts upp i den lokala läroplanen. I vissa lokala läroplaner gäller alla mål varje årskurs. I andra gäller endast vissa mål för den sista årskursen. I dessa fall är det viktigt att skolan skapar rutiner för att säkerställa att den lärare som gör slutbedömningen har tillgång till tillräcklig information om elevernas kunskaper i fråga om de mål för vilka studierna avslutades redan före årskurs nio.

Stöd för bedömning av kunskaperna

Beskrivningarna för de olika vitsorden i kriterierna påverkas av teorier om lärandenivåer, i synnerhet Blooms samt Andersons och Krathwohls taxonomier. Tanken är att det finns många olika slag av kunskap och kunskapsbearbetning. Det finns kunskap om fakta, begrepp och metoder samt metakognitiv kunskap. I fråga om bearbetning av kunskap går taxonomierna från mindre krävande till mycket krävande bearbetning: från att komma ihåg till att förstå, tillämpa, analysera samt i sista hand bedöma och skapa nytt. Detta tänkande har också tillämpats ganska fritt i kriterierna för läroämnet religion. I beskrivningarna av kunskaperna för vitsordet fem används exempelvis sådana uttryck som känner under handledning igen, ger exempel, nämner, skiljer från varandra och berättar. För vitsordet nio är kraven betydligt högre. I beskrivningarna av kunskaperna används exempelvis sådana uttryck som analyserar, reflekterar, jämför, motiverar logiskt och bedömer. 

Läraren kan använda kriterierna för slutbedömningen både för bildandet av själva slutvitsordet och för planeringen av situationer där eleverna ska visa sina kunskaper. Man bör reflektera över genom hurdana uppgifter man kan ge prov på kunskaper på olika nivåer. I detta stödmaterial ges många exempel på pedagogiska bedömningsmetoder av detta slag, där det inte bara handlar om huruvida svaret är rätt eller fel, utan om hur mångsidigt och djupt kunnande eleven kan visa.

Många av de pedagogiska exemplen i stödmaterialet är sådana som kan tillämpas både självständigt och i grupp. Även kunskaper som visas i grupp kan användas som en del av den summativa bedömningen. Ofta kan uppgifterna också göras muntligen och individuellt, exempelvis som komplement till eller ersättning för prov.

Bilagor
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Handleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden.

Mål för elevens lärande: Eleven förstår den mångsidiga kommunikationen mellan religion och kultur och den religiösa mångfalden.

Innehåll: I1, I2

Föremål för bedömningen: Förmåga att uppfatta det inflytande som mångfalden av religioner har samt religionernas inverkan på kultur och samhälle

Stödmaterial

Att notera om målet

  • Till de centrala innehållsområdena med tanke på målen hör både den studerade religionens och andra religioners relation till kulturen samt deras inbördes mångfald. 
  • Det är viktigt att lägga märke till mångfalden i olika kulturer på olika håll i världen samt exempelvis hur geografiska och klimatrelaterade faktorer påverkar den lokala kulturen och därigenom religionen och tvärtom: hur religionen påverkar kulturen och hur kulturen påverkar religionen. Dessa fenomen kan studeras genom många olika innehåll (exempelvis hur väckelserörelser och olika bibeltolkningar har påverkat lutherdomens former eller muslimska kvinnors klädsel och huvudbonader i olika kulturer).  Det är dock viktigt att komma ihåg att man ofta inte kan identifiera representanter för olika religioner utifrån deras utseende eller klädsel. 

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 1

Uppgiften är att skriva bildtexter till bilder som berör religion. Bilderna föreställer exempelvis religiösa byggnader, föremål eller klädesplagg.  I elevernas arbeten bedömer man om eleven kan namnge religionen samt hur grundligt hen kan berätta om de teman, byggnader, föremål eller symboler som syns på bilderna. För de högre vitsorden ska eleven kunna koppla det som hen observerat till den identifierade religionens läror och hitta motiveringar till fenomenet exempelvis i religionens läror och heliga skrift. Beroende på bilden kan eleven också göra observationer om vilken kultur eller vilket geografiskt område bilden kan tänkas anknyta till. För de lägre vitsorden kan eleven peka ut sådant som anknyter till religion i bilderna. 

Exempel 2

Uppgiften är att skriva bildtexter till bilder som anknyter till kristendomen. Man kan göra på samma sätt som i exempel 1 med bilder som anknyter till den religion som studeras: bilderna kan exempelvis föreställa olika sakrament. Känner eleven igen bildens motiv? Vet hen att det är fråga om ett sakrament? Kan hen definiera begrepp som anknyter till bilden (till exempel sakrament, dop) och berätta vad de grundar sig på? För de högre vitsorden ska eleven beakta hur sakramenten förverkligas i olika kyrkosamfund/kulturer (hur den lokala kulturen syns i bilderna). 

Exempel 3

Uppgiften är att gruppera ”religionsfamiljer” eller ”kyrkofamiljer” utifrån ett stort antal bilder. Bilderna kan grupperas exempelvis enligt religionernas guds- eller tidsbegrepp eller enligt var de har uppstått. Man kan också placera ut religionerna eller kyrkosamfunden på en tidslinje eller en karta. Man framskrider från att identifiera religionerna och kyrkosamfunden till att namnge och analysera dem enligt önskade principer. Eleven kan också visa sina kunskaper genom att koppla personer eller heliga skrifter till rätt religiös tradition, dess mångsidighet och dess förekomst i olika kulturer. 

Exempel 4

Uppgiften är att skriva frågor som anknyter till religion om olika föremål, korta texter, bilder eller videor. I bedömningen beaktar man om eleven uppmärksammar detaljer, om hen kan placera ett tema i en större helhet och om hen kan identifiera eventuella beroendeförhållanden med kulturen. Eleverna kan handledas exempelvis genom följande hjälpfrågor: Hurdan provfråga skulle du skriva om det här materialet? Vad bör man veta om det här materialet? Hur visar sig den religiösa traditionen och dess mångfald i dokumenten? 

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9
Eleven känner under handledning igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion såsom byggnader och symboler.

Eleven känner igen olika saker i omgivningen som anknyter till religion.

Eleven kan kombinera begrepp och företeelser i anknytning till religion.

Eleven kan ge exempel på mångfalden i anknytning till den religion som studeras.

Eleven visar att hen förstår att religion och kultur står i växelverkan med varandra.

Eleven känner igen olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen. 

Eleven kan ge mångsidiga exempel på den interna mångfalden i den religion som studeras.

Eleven kan beskriva växelverkan mellan religion och kultur på ett mångsidigt sätt.

Eleven känner igen och kan nämna olika företeelser i anknytning till religion i olika kulturer och samhällen.  
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande.

Mål för elevens lärande: Eleven fördjupar sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande och utvecklas i att hämta ytterligare information om dem.

Innehåll: I1

Föremål för bedömningen: Förmåga att hantera information om den religion som studeras

Stödmaterial

Att notera om målet

  • I läroplanen för evangelisk-luthersk religion är innehållsområde I1 formulerat enligt ett allmänt kristet perspektiv, alltså inte bara ett lutherskt perspektiv. Lutherdomen tas upp, men den studeras som en del av kristendomen och vid sidan av andra kristna riktningar. 
  • Till de centrala innehållen hör bland annat innehåll som berör kristendomens uppkomst, utveckling, utbredning och inverkan samt Bibeln och kristendomens centrala läror och tolkningar av dem.
  • Eleverna får utveckla sina färdigheter i att skaffa mer information om kristendomen och dess riktningar samt bedöma tillförlitligheten hos källor. Eleven förstår exempelvis att en religiös rörelses webbplats uttrycker saker och ting på ett annat sätt jämfört med en webbplats som drivs av personer som har lämnat rörelsen.

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 5

Uppgiften är att identifiera, gruppera och förklara begrepp som anknyter till kristendomen. I uppgiften bedömer man hur väl eleven kan identifiera och koppla ihop begrepp som anknyter till olika kyrkosamfund och riktningar samt hurdan kunskap som hen lär sig hen kan koppla till dem. Eleven kan utifrån en given lista identifiera riktningar inom kristendomen. Eleven känner också igen begrepp som anknyter till kyrkosamfund i en separat ordlista (t.ex. 20 ord), t.ex. påve, Vatikanstaten (katolska kyrkan), böneljus, ikonostas (ortodoxa kyrkan), Martin Luther, laestadianism (lutherska kyrkan) etc. Eleven kan också förklara begreppen för att visa sådana kunskaper som krävs för högre vitsord. 

Exempel 6

Uppgiften är att identifiera, definiera och tillämpa begrepp som anknyter till kristendomen. I uppgiften kan man använda en del av de steg som förklaras nedan eller alla steg. Uppgiften underlättar bedömningen av elevernas kunskapsnivå, eftersom den utöver identifiering även inkluderar delar som kräver tillämpning. Man kan använda olika teman i uppgiften, exempelvis Bibeln, den kristna läran, lutherdomen, tolkningar av kristendomen, kristendomens historia. 

  • Steg 1. Eleven kopplar ihop begrepp med rätt definitioner eller definierar dem själv.  
  • Steg 2. Eleven placerar rätt begrepp i rätt mening (uppgift med luckor). 
  • Steg 3. Eleven använder de givna begreppen i en kort förklarande faktatext.  

Exempel 7

Uppgiften är att identifiera, åtskilja och beskriva olika tolkningar av kristendomen. Uppgiften är tredelad och är ett exempel på en uppgift som stegvis blir mer utmanande. Eleven ska utifrån givna påståenden identifiera vilken tolkning av Bibeln/kristendomen de representerar. I elevernas arbeten bedömer man om eleven kan skilja mellan olika tolkningar av kristendomen samt hur väl eleven kan skilja mellan och beskriva olika tolkningar.  

  • Steg 1. Man ger tolkningsalternativen till eleven som färdiga begrepp: exempelvis ”konservativ tolkning” och ”liberal tolkning”.  
  • Steg 2: Eleven motiverar skriftligen eller muntligen på vilka grunder hen anser att ett påstående representerar en viss tolkning. 
  • Steg 3. Man kan ge möjlighet att specificera typiska drag för tolkningen i fråga i uppgiften.

Exempelmeningar:

  • ”Bibeln ger mig inte historiska fakta utan mening i mitt liv.” 
  • ”Bibeln berättar hur världen blev till.” 
  • ”Jungfrufödelsen är en metafor för Jesus gudomlighet, inte ett historiskt faktum.” 
  • ”Bibeln är ofelbar.” 
  • ”Bibeln innehåller drag från sin tids kultur, som inte ska tolkas bokstavligt.” 

Exempel 8

Uppgiften är att komplettera en berättelse eller meningar. I uppgiften kompletterar man en given berättelse eller givna meningar exempelvis med hjälp av hjälpbegrepp. Målet är att bedöma elevens kunskaper om hur en religion uppstått samt om dess källor, inverkan och utbredning. Uppgiften kan också göras muntligt. Om uppgiften exempelvis handlar om Bibelns tillkomst, kan den bestå av början av meningar och en lista med hjälpbegrepp (till exempel muntlig tradition, boksamling, Gamla testamentet, Nya testamentet, evangelium, skapelseberättelse), med vars hjälp eleven kompletterar meningarna. 

Exempel 9

Uppgiften är att skriva en jämförande essä om två kristna kyrkor. Eleven jämför exempelvis den lutherska kyrkan med någon annan kyrka. Inför uppgiften kan man tillsammans öva på att skriva essäer och exempelvis göra en tankekarta över möjliga stycken. Vid behov kan man ta hjälp av en lärobok, där eleven kan hitta information till sin essä. Uppgiften kan också kombineras med en mer omfattande informationssökningsuppgift, varvid syftet är att hitta tillförlitlig information om essäns tema och ange de källor som använts för essän. För de högre vitsorden ska eleven kunna analysera den information hen hittat och dra egna slutsatser. 

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9

Eleven kan ge ett exempel på lärorna i den religion som studeras och ett exempel på de viktigaste källorna.

Eleven kan berätta om uppkomsten av den religion som studeras.

Eleven kan ge exempel på lärorna i den religion som studeras.

Eleven kan redogöra för uppkomsten av den religion som studeras, samt för dess källor, inflytande och utbredning.

Eleven kan enligt givna instruktioner söka ytterligare information om den religion som studeras.

Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion son studeras och beskriva innehållet i de viktigaste källorna.

Eleven kan beskriva uppkomsten och utbredningen av den religion som studeras, samt dess inflytande i olika delar av världen.

Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.

Eleven kan analysera de grundläggande lärorna i den religion som studeras och innehållet i och tolkningen av de viktigaste källorna.

Eleven kan beskriva uppkomsthistoria för den religion som studeras, dess utbredning och inflytande i olika delar av världen.

Eleven kan självständigt hämta ytterligare information om den religion som studeras och fästa uppmärksamhet vid källornas tillförlitlighet.
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Handleda eleven att fördjupa sin kännedom om religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet.

Mål för elevens lärande: Eleven förstår vad som avses med världsreligioner, irreligiositet och åskådningar och hur de skiljer sig från varandra. Eleven utvecklar sin förmåga att söka ytterligare information om dem.

Innehåll: I2

Föremål för bedömningen: Kännedom om världsreligionerna och olika åskådningar.

Stödmaterial

Att notera om målet

  • Eleverna utvecklar sin förmåga att skaffa mer information om religioner och åskådningar samt fästa uppmärksamhet vid källors tillförlitlighet. Eleven förstår exempelvis att en religiös rörelses webbplats uttrycker saker och ting på ett annat sätt jämfört med en webbplats som drivs av personer som har lämnat rörelsen.

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder 

I exempel 10–13 ska eleven för de lägre vitsorden kunna identifiera vilka begrepp som hör ihop eller kunna kombinera religioner med deras begrepp. För de högre vitsorden ska eleven också kunna berätta om och definiera begreppen, med egna ord förklara vilka faktorer som förenar dem och skiljer dem åt samt koppla dem till annat som hen lärt sig.   

Exempel 10

Uppgiften är att gruppera religioner. Exempelvis:

  • Elevens uppgift är att gruppera religioner i givna grupper (till exempel monoteistiska religioner; religioner med cyklisk tidsuppfattning; religioner som uppstått i Mellanöstern). 
  • Elevens uppgift är att placera religionerna på kartan enligt var de uppstått.
  • Läraren ger en lista över religioner eller deras symboler, och elevens uppgift är att gruppera dem på så många meningsfulla sätt som möjligt.

Exempel 11

Uppgiften är att identifiera vilken bild, vilket begrepp eller vilket föremål som inte hör ihop med de andra, och motivera varför.

Exempelvis:  

  • ateism, hinduism, islam, judendom, taoism, shintoism 
  • kyrka, moské, synagoga, tempel, Bibeln, helgedom 
  • bön, Koranen, vallfärd, trosbekännelse, fasta, allmosa
  • Tripitaka, Mecka, Koranen, Bibeln, Veda, Tora

Exempel 12 

Uppgiften är att fastställa vad de olika sakerna i en lista har gemensamt. Som en fortsättning på uppgiften kan man berätta om dessa med egna ord, skriva en essä eller skaffa mer information och bedöma tillförlitligheten hos källor. 

Exempelvis:

  • Prometheus-läger, bar mitzva, skriftskola 
  • karma, reinkarnation, nirvana 

 Exempel 13

Uppgiften är att identifiera föremål/bilder/begrepp som anknyter till religioner och åskådningar samt skriva en meningsfull mening om vart och ett av dem. Ett annat alternativ är att eleven ska skriva en text som innehåller alla givna föremål/bilder/begrepp i rimliga sammanhang. Exempel på begrepp: hinduisk gudsstaty, mandala, torii, kippa, bönematta.

Kunskapskraven

 Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9

Eleven kan nämna två religioner och under handledning känna igen de centrala dragen i dem.

Eleven känner under handledning igen skillnaderna mellan religion och irreligiositet.

Eleven kan nämna världsreligioner och berätta om de mest centrala dragen i dem.

Eleven kan beskriva skillnaden mellan religion och irreligiositet.

Eleven kan söka ytterligare information om religioner och åskådningar enligt givna instruktioner.

 

Eleven kan beskriva och jämföra de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna.

Eleven kan använda begreppen religion, irreligiositet och åskådning i ändamålsenliga sammanhang.

Eleven kan söka information om religioner och åskådningar.  

 

Eleven kan analysera de huvudsakliga dragen i de olika världsreligionerna.

Eleven kan beskriva den rådande mångfalden inom religioner och irreligiositet.

Eleven kan söka information om religioner och åskådningar och fästa uppmärksamhet vid informationskällornas tillförlitlighet.  
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt identifiera religiösa teman i medier, i världspolitiken och inom konst och populärkultur.

Mål för elevens lärande: Eleven identifierar och förstår seder i olika religioner och åskådningar samt utvecklar sin förmåga att identifiera religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten och populärkulturen.

Innehåll: I1, I2, I3

Föremål för bedömningen: Religiös och kulturell läskunnighet

Stödmaterial

Att notera om målet

  • De centrala innehållsområdena är ämneshelheter som man behöver religiös och kulturell läskunnighet för att förstå och tolka. Både när det gäller den religion som studeras och andra religioner kan man använda olika material som uttrycker materiell och andlig kultur, såsom auditiva, visuella och skriftliga dokument samt dokument som anknyter till scenkonst. Sådana material är exempelvis musik, tecknade serier, reklam, musikvideor och filmer. Det lönar sig också att leta efter material i den lokala kulturen och åskådningsvärlden: man kan till exempel studera material och broschyrer som publicerats av lokala religiösa samfund. Medierna tar ofta upp aktuella frågor som anknyter till religion. Även i sociala medier kan man lätt hitta teman som anknyter till religion. 
  • Man kan också koppla utvecklingen av religiös läskunnighet till etiska reflektioner genom att leta efter beröringspunkter där den lokala kulturen och religionen möts. I undervisningen kan man reflektera över hur man i olika religioner och kulturer närmar sig och löser moraliska problem, samt huruvida olika kulturers sätt att uppfatta och lösa etiska frågor skiljer sig från varandra och vad de eventuella skillnaderna beror på. 

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 14

Uppgiften är att analysera hur konst, populärkultur och världspolitik anknyter till religion. Som källa kan man exempelvis använda ett enskilt konstverk, ett avsnitt av en populär tecknad tv-serie eller en nyhetssändning som innehåller ett religiöst tema. För de lägre vitsorden ska eleven känna igen det religiösa temat, och för de högre vitsorden ska eleven kunna analysera det och ge andra liknande exempel.  

 Exempel 15

Uppgiften är att vid sidan av den visuella världen identifiera ljudlandskap som anknyter till olika religioner och kulturer, samt koppla dem till rätt bilder. Förutom ljudfiler behöver man en bild för varje ljud, exempelvis kyrkklockor, ett böneutrop från en muezzin, recitation av sutror, liturgisk sång, psalmsång ackompanjerad av orgel och trummande på en schamantrumma. Man kan koppla ihop ljuden med bilderna muntligen eller skriftligen (exempelvis att ljud 1 hör till bild D). Man kan också nämna den religiösa traditionen, så att man har tre saker att koppla ihop: ljudet, bilden och religionen.  Det är också bra om man kan förklara varför ett visst ljud är viktigt i en viss kultur. 

 Exempel 16

Uppgiften är att identifiera hur religioner och åskådningar påverkar kosten. Uppgiften är att göra ett diagram där man på den lodräta axeln skriver in religioner och åskådningar, såsom judendom, islam, hinduism och veganism, och på den vågräta axeln livsmedel, såsom griskött, nötkött, fårkött, skaldjur, lax, kål, morot, vatten och vin.

  • Steg 1. Elevernas uppgift är att skriva bokstaven T eller F i diagrammet beroende på om ett livsmedel är tillåtet eller förbjudet i religionen eller åskådningen i fråga. 
  • Steg 2. Med hjälp av det färdiga diagrammet ska eleverna utarbeta ett menyförslag för en middag, som lämpar sig för representanter för alla de nämnda religionerna och åskådningarna.
  • Steg 3. Elevernas uppgift är att skriva en minneslista över vad annat man ska tänka på när man planerar en middagsbjudning för representanter för olika religioner och åskådningar.

Kunskapskraven

 Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9
Eleven känner utgående från exempel igen seder i anknytning till religion.

Eleven kan berätta om centrala seder i minst tre religioner.

Ur givet material känner eleven igen religiösa symboler och teman i medier, konsten och populärkulturen.

Eleven kan beskriva och nämna seder i olika religioner och kan ge ett exempel på irreligiösa seder och bruk.

Eleven känner igen och kan ge ett exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.

Eleven kan analysera seder i olika religioner och kan ge exempel på irreligiösa seder och bruk.

Eleven identifierar och kan ge exempel på religiösa symboler och teman i medier, världspolitiken, konsten samt i populärkulturen.
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Handleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.

Mål för elevens lärande: Eleven lär sig att identifiera och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader i religiöst och vetenskapligt språk. Eleven utvecklar sin förmåga att lyssna på andras åsikter och att motivera sina egna åsikter.

Innehåll: I1, I3

Föremål för bedömningen: Förmåga att särskilja på religiöst och vetenskapligt språk samt tankeförmåga och kommunikativa färdigheter

Stödmaterial

Att notera om målet

  • Till de centrala innehållen hör relationen mellan tro och kunskap samt typiska drag i och centrala skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk och religiös och vetenskaplig argumentation.  I undervisningen ger man exempel ur många olika källor, så att eleven får öva på att skilja mellan religiöst och vetenskapligt språk och religiös och vetenskaplig argumentation.  Exempel på sådana texter hittas bland annat inom religionsvetenskapen och i innehåll som produceras av religiösa samfund, såsom artiklar, videor och poddar. 
  • Det centrala är att känna igen typiska drag i religiöst och vetenskapligt språk och religiös och vetenskaplig argumentation och se skillnaderna samt att förstå att man kan skriva och tala om samma tema på väldigt olika sätt och med olika mål.  Eleven vägleds också att förstå skillnaden mellan sanningspåståenden och tolkningar. 
  • Bedömningen fokuserar också på elevens interaktionsfärdigheter samt förmåga att ta ställning, argumentera och diskutera. Elevens personlighet och attityder ska dock inte bedömas. I de arbetsmetoder som används är det viktigt att erbjuda möjlighet att visa sina kunskaper på ett mångsidigt sätt, inte exempelvis endast skriftligt eller endast muntligt. 

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 17

Uppgiften är att känna igen och beskriva skillnaderna mellan religiöst och vetenskapligt språk. Eleven får olika påståenden som är religiösa eller vetenskapliga till sin karaktär. Elevens uppgift är att identifiera och motivera om det är fråga om ett religiöst eller ett vetenskapligt påstående. Uppgiften kan användas i ett prov eller under en lektion, och den kan också göras muntligt. I uppgiften kan man också använda längre textstycken, som eleven ska identifiera som religiös eller vetenskaplig text. Eleven ska också motivera sin slutsats. För de högre vitsorden ska eleven kunna motivera eller beskriva skillnaderna mellan religiöst och vetenskapligt språk och religiös och vetenskaplig argumentation. 

Exempel 18

Uppgiften är att analysera och ta ställning till påståenden. Uppgiften innehåller olika påståenden med exempel på olika sätt att argumentera och exempelvis religiösa och vetenskapliga påståenden. Eleverna diskuterar under ledning av läraren. Inledningsvis bedömer de påståendena exempelvis genom att kommentera hurdant påstående det är fråga om. I nästa skede av uppgiften tar eleverna ställning till påståendena: de ger sin egen syn på saken och motiverar sina åsikter. I bedömningen uppmärksammar man logiken i motiveringarna samt förmågan att lägga fram sina synpunkter och att lyssna.

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9
Eleven skiljer ett tydligt religiöst påstående och ett tydligt vetenskapligt påstående från varandra.

Eleven känner igen typiska drag i ett vetenskapligt respektive ett religiöst språk.

Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera sina egna.

Eleven känner igen olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.

Eleven kan lyssna till andras åsikter och presentera motiveringar för sina egna åsikter.

Eleven kan analysera skillnaderna mellan religiösa och vetenskapliga argument och mellan religiöst och vetenskapligt språk.

Eleven kan lyssna till andras åsikter och logiskt motivera sina egna åsikter.
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och åskådningar.

Mål för elevens lärande: Eleven lär sig att använda centrala begrepp i etiskt tänkande. Eleven känner till de centrala mänskliga rättigheterna samt de etiska principerna i den religion som studeras och andra religioner och åskådningar.

Innehåll: I3

Föremål för bedömningen: Förmåga att behärska information om etik och mänskliga rättigheter

Stödmaterial

Att notera om målet

  • I etiska frågor är det viktigt att lyfta fram den inbördes mångfalden inom religioner och åskådningar. 
  • Elevens personlighet, värderingar och attityder bedöms inte.

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 19

Uppgiften är att känna till etiska begrepp och skriva en berättelse med hjälp av etiska begrepp. Eleven får en lista över etiska begrepp (till exempel värde, norm, sanktion, moral, omoralisk) och definitioner av dem. Elevens uppgift är att kombinera begreppen med rätt betydelse och skriva en kort berättelse där begreppen används i rimliga sammanhang. För de lägre vitsorden ska eleven kunna kombinera begreppen med rätt förklaring. För de högre vitsorden ska eleven också kunna tillämpa begreppen på ett bra sätt.  

Exempel 20

Uppgiften är att identifiera egenvärde och instrumentellt värde samt skriva exempelmeningar som anknyter till dem. Eleven får en lista över olika värden (till exempel utbildning, hobbyer, vänner, pengar, arbete), och uppgiften är att komma på situationer där dessa värden är egenvärden eller instrumentella värden för en person. För de lägre vitsorden ska eleven kunna skilja mellan egenvärde och instrumentellt värde. För de högre vitsorden ska eleven ge meningsfulla exempel och förstå att ett värde kan vara både ett egenvärde och ett instrumentellt värde för en person.  

Exempel 21 

Uppgiften är att identifiera och reflektera kring frågor som berör mänskliga rättigheter. Elevernas uppgift är att som grupparbete eller individuellt läsa en dagstidning (på nätet eller papperstidning) och hitta en artikel som berör mänskliga rättigheter. Eleverna vägleds genom följande frågor:

  • Vilken eller vilka mänskliga rättigheter anknyter artikeln till? 
  • Ta ställning till artikeln. Vad tycker ni om saken? Har man agerat etiskt rätt eller fel i situationen? Motivera er uppfattning. 
  • Vilka anvisningar eller principer inom kristen etik skulle man kunna tillämpa på situationen? Hur borde man agera i situationen utifrån kristen etik?

För de lägre vitsorden ska eleven identifiera någon mänsklig rättighet och kunna nämna någon relevant etisk anvisning inom kristendomen. 

Exempel 22 

Uppgiften är att fördjupa sig i kristen etik och reflektera över hur den kan tillämpas i situationer i vardagen. Eleven eller elevgruppen får fundera över ett etiskt fall, som beskrivs exempelvis i en text eller i en scen ur en film. Elevernas uppgift är att fundera på vilka anvisningar och principer inom kristendomen som skulle kunna fungera som etiska anvisningar i fallet i fråga, och varför.  För de lägre vitsorden ska eleven kunna nämna några kristna etiska anvisningar, exempelvis de tio budorden eller kärleken till nästan. För de högre vitsorden ska eleven kunna tillämpa den kristna etikens principer och ge en grundlig motivering till sitt svar.

Exempel 23 

Uppgiften är att identifiera mänskliga rättigheter. Eleven får en lista över olika rättigheter. Uppgiften är att identifiera mänskliga rättigheter i listan och berätta vad mänskliga rättigheter är och vad de innebär. För de lägre vitsorden ska eleven kunna identifiera någon mänsklig rättighet i det givna materialet. För de högre vitsorden ska eleven också kunna berätta på en mer allmän nivå vad mänskliga rättigheter är samt vad de betyder för individer, grupper och samhällen. Man kan utvidga uppgiften genom att uppmuntra eleverna att fundera på hur någon mänsklig rättighet förverkligas i praktiken exempelvis i skolan, i Finland eller i världen. Motiverade bedömningar representerar de kunskaper som krävs för de högre vitsorden.

Exempel 24 

Essäuppgift om religionernas etik.  Elevernas uppgift är att presentera och jämföra kristendomens och någon annan världsreligions etiska principer. Uppgiften är ganska krävande, och för att lyckas krävs sådana kunskaper som krävs för de högre vitsorden.

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9

Eleven kan ge ett exempel på någon mänsklig rättighet.

Eleven kan ge ett exempel på en etisk princip i den religion som studeras.

Utgående från exempel på situationer känner eleven igen den etiska dimensionen och kan under handledning reflektera över etiska frågeställningar.

Eleven kan ge exempel på mänskliga rättigheter och deras betydelse.

Eleven kan redogöra för de etiska principerna i den religion som studeras.

Eleven kan använda centrala etiska begrepp och kan skilja på etiska frågeställningar och andra frågeställningar.

Eleven kan reflektera över etiska frågeställningar och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. 

Eleven kan beskriva de etiska principerna i den religion som studeras och i någon annan religion eller åskådning.

Eleven kan använda centrala etiska begrepp, reflektera över etiska frågeställningar och bedöma förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i praktiken. 

Eleven kan analysera de etiska principerna i den religion som studeras och jämföra dem med centrala etiska begrepp i andra religioner och åskådningar.
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Hjälpa eleven att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.

Mål för elevens lärande: Eleven utvecklar sin förmåga att reflektera över religioners och åskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val.

Innehåll: I1, I3

Föremål för bedömningen: Förmåga att uppfatta betydelsen av religioner och åskådningar i individens liv och globalt

Stödmaterial

Att notera om målet

  • De centrala innehållsområdena är grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter samt religioners och åskådningars etik och läror. Man kan jämföra principerna i världsreligionernas etik och människorättsetiken och leta efter drag som förenar dem eller eventuellt skiljer dem åt. Samtidigt kan man fundera på om det finns någon allmän etisk princip som finns i alla eller de flesta religiösa och åskådningsmässiga traditioner.
  • Det är viktigt att närma sig innehållen inte bara genom de allmänna etiska principerna, utan också med tanke på den utlevda religionen och livet i praktiken. 

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 25

Uppgiften är att placera olika bilder, texter och begrepp som beskriver val i livet under rubriker som anger olika religioner och åskådningar (exempelvis som lösa lappar) och att motivera sina val. För de lägre vitsorden ska eleven identifiera religiösa och åskådningsrelaterade synpunkter som påverkar människors val. För de högre vitsorden ska eleven kunna motivera sina val genom att hänvisa till religionernas och åskådningarnas läror om ett gott och rätt liv.  

Exempel 26

Uppgiften är att kombinera religioner och åskådningar med etiska principer och läror som är viktiga i dem. Man kan till exempel ha olika lappar med namn på religioner och åskådningar, etiska principer, centrala läror samt källor till etiska principer och läror. Elevens uppgift är att kombinera dessa rätt (till exempel kristendom – kärlek till nästan – Bibeln). 

Exempel 27  

Uppgiften är att identifiera etiska principer och läror i olika religioner och åskådningar som påverkar människors val. Eleverna får bekanta sig med berättelser som utspelar sig i olika kulturer, där människor agerar i enlighet med specifika etiska principer eller läror. Elevernas uppgift är att identifiera kulturen och/eller religionen och ge en motivering. Uppgiften kan utvidgas så att eleverna får fundera på vad annat än religions- och åskådningsrelaterade faktorer som påverkar hurdana val en människa gör i sitt liv.

Exempel 28

Uppgiften är att åskådliggöra hur etiska principer syns i livet i praktiken. Som material för uppgiften väljer man en etisk princip i någon religiös tradition eller åskådning. Elevens uppgift är att förklara vad principen innebär och hitta information och/eller bilder som visar hur principen syns i religionens eller åskådningens inflytelsesfär. 

Exempel 29 

Uppgiften är att bilda par av etiska principer och praktiska handlingar. Eleverna får listor över etiska principer och praktiska handlingar. Eleverna bildar par av dessa, exempelvis: MÄNNISKOVÄRDE – respekt för alla människor;  KÄRLEK TILL NÄSTAN – att hjälpa andra människor; AHIMSA – respekt för livet. Därefter motiverar eleven sina val muntligt eller skriftligt genom att förklara den etiska principens betydelse. 

Exempel 30 

I bedömningen av hur väl mål 7 uppnåtts kan man också använda exempeluppgift 16, som presenterats i samband med M4, där uppgiften är att identifiera hur religioner och åskådningar påverkar valet av kost. Man kan ännu utvidga behandlingen av ämnet genom att ge eleverna i uppgift att leta upp religions- och åskådningsbaserade grunder för exempelvis en vegetarisk kost, bekämpning av klimatförändringen och respekt för livet i största allmänhet.

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9
Eleven känner utgående från givna exempel igen religiösa och åskådningsmässiga faktorer som påverkar människornas val. Eleven kan ge exempel på det inflytande religioner och åskådningar har på människors val och verksamhet. Eleven kan beskriva religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val.

Eleven kan reflektera över religioners och åskådningars betydelse som grund och rättesnöre för människors val och kan ge exempel på detta i olika delar av världen.

 

Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Uppmuntra eleven att reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem.

Mål för elevens lärande: Eleven lär sig att självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten, aktuella etiska frågor och de egna värderingarna i förhållande till dem.

Innehåll: I1, I2, I3 

Föremål för bedömningen: Förmåga till etiskt tänkande och att uttrycka sina egna åsikter

Stödmaterial

Att notera om målet

  • De centrala innehållen är värderingar, aktuella etiska frågor, etiska frågor på individ- och gruppnivå samt frågor som rör miljön och djur. Man studerar frågorna såväl ur individens perspektiv som med tanke på det finländska samhället och globalt ansvar. I undervisningen använder man mångsidiga och aktuella material samt exempelvis medieinnehåll.
  • Bedömningen gäller också förmågan att uttrycka sig själv, som man övar på och som eleven bör få respons på.  Eleven erbjuds mångsidiga möjligheter att visa sina kunskaper exempelvis skriftligt, muntligt, genom aktiviteter och genom olika konstnärliga metoder.
  • Personlighetsdrag, värderingar och attityder bedöms inte.  

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

Exempel 31

Uppgiften är att känna igen och ta ställning till etiska frågor. I uppgiftens första skede ska eleven identifiera etiska frågor i ett givet material. I det andra skedet ska eleven ta ställning till dem. Den andra delen av uppgiften kan också göras i form av en gruppdiskussion, där man bedömer förmågan att uttrycka sina egna åsikter. 

Exempelmeningar där man ska identifiera etiska frågor:

  • ”Jag äter inte kött eftersom jag inte vill bidra till att djur lider.”  
  • ”Min religion förbjuder mig att använda vapen, och jag följer den principen.”  
  • ”Jag tar alltid av mig mössan inomhus, eftersom det hör till gott uppförande.”
  • ”Jag tycker att Finland borde ta emot färre flyktingar och att varje land borde lösa sina egna problem.”
  • ”Jag köper bara kläder som har tillverkats på ett hållbart sätt med tanke på miljön och mänskliga rättigheter.”
  • ”Jag spelar fotboll eftersom det förbättrar min kondition.”

Exempel 32

Uppgiften är att identifiera agerande och val som anknyter till etik och värderingar. I uppgiften får eleven berättelser om olika fall, som beskriver etiskt agerande och etiska val. Elevens uppgift är att beskriva vilken etisk fråga det handlar om och hurdana värderingar aktören har i situationen, samt att ta ställning till hurdana val hen själv skulle göra i motsvarande situation och varför. För de högre vitsorden ska de synpunkter som eleven lägger fram vara motiverade och logiska. 

Exempel 33

Uppgiften är att beskriva och reflektera över etiska frågor och värderingar i arbetslivet.  I uppgiften ingår en lista över olika yrken. Elevens uppgift är att välja fem av yrkena och beskriva hurdana etiska frågor man kan möta i yrkena och hurdana värderingar som förväntas av yrkets representanter. I uppgiften bedömer man om eleven kan ge exempel på etiska frågor i arbetslivet samt hur djupt och grundligt hen kan förklara exemplen.

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9
Eleven kan beskriva någon etisk fråga och en värdering som är viktig för hen.

Eleven känner igen och kan under handledning reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor.

Eleven kan beskriva värderingar som är viktiga för hen och utgående från dem ta ställning till etiska frågor.

Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och några aktuella etiska frågor.

Eleven kan beskriva värderingar som är viktiga för hen och presentera och motivera åsikter i etiska frågor.

Eleven kan självständigt och tillsammans med andra reflektera över livsfrågor i anknytning till mänskligheten och aktuella etiska frågor.

Eleven kan analysera sina egna värderingar samt identifiera olika värderingar som grund för etiska lösningar.

Eleven kan presentera logiska och motiverade åsikter om etiska frågor.
Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Inspirera eleven att granska de etiska dimensionerna i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil.

Mål för elevens lärande: Eleven utvecklar sin förmåga att analysera sina etiska val och hur de påverkar välbefinnandet och utvecklar sina färdigheter att förverkliga en hållbar livsstil.

Innehåll: I2, I3

Föremål för bedömningen: Förmåga att uppfatta vilken påverkan etiska val har i förhållande till välbefinnande och
en hållbar framtid

Stödmaterial

Att notera om målet

  • Den summativa bedömningen fokuserar inte på hur väl eleven har tagit till sig en hållbar livsstil i sitt eget liv. Bedömningen fokuserar i stället på hur väl eleven uppfattar orsak och verkan samt i synnerhet effekterna av etiska val i förhållande till välbefinnande och en hållbar framtid.
  • Elevens personlighet, värderingar och attityder bedöms inte. 

Exempel på pedagogiska bedömningsmetoder

I exempel 34–37 ska eleven för de lägre vitsorden känna igen ett etiskt val och kunna nämna någon följd av en handling. För de högre vitsorden ska eleven kunna ge en mer omfattande beskrivning av konsekvenserna och analysera deras förhållande till en hållbar framtid. För de högre vitsorden ska eleven också kunna ge exempel på direkta och indirekta konsekvenser av val. 

Exempel 34

Uppgiften är att fortsätta en berättelse vars innehåll berör ett etiskt val. Som utgångspunkt får eleven en kort introduktion om en person som måste göra ett etiskt val. Uppgiften kan också göras i grupp och exempelvis som ett drama.  

Exempel 35

Uppgiften är att skriva en berättelse på temat hållbar framtid. Eleven skriver en berättelse om en person som i sina val strävar efter att beakta tryggandet av naturens mångfald och en hållbar framtid. 

Exempel 36

Uppgiften är att följa teman kring en hållbar framtid och livsstil i medier. Man kan göra uppgiften i begränsad form genom att leta efter en nyhet eller artikel, eller följa medier under en längre tid.  Vid behov kan man underlätta uppgiften genom att ge eleven några artiklar, varav hen väljer en. För de lägre vitsorden får eleven välja en artikel som anknyter till en hållbar livsstil. För de högre vitsorden ska eleven kunna beskriva och analysera fall som beskrivs i artiklar som hen hittat samt ge exempel på både direkta och indirekta konsekvenser av agerandet.  

Exempel 37

Uppgiften är att följa och analysera sin egen användning av pengar. Eleven får som uppgift att följa sin egen användning av pengar exempelvis under en månad. Därefter ska eleven reflektera över och beskriva vilken inverkan hens användning av pengar har haft med tanke på en hållbar framtid. Alternativt kan man ge som uppgift att hitta på en fiktiv person och sedan göra uppgiften utifrån den personens användning av pengar.  För de lägre vitsorden ska eleven inse att hens användning av pengar har kopplingar till en hållbar framtid. För de högre vitsorden bedömer man hur grundligt eleven kan reflektera över och beskriva effekterna av sin egen användning av pengar på välbefinnande och en hållbar framtid. För de högsta vitsorden ska eleven också visa sin förmåga att skilja mellan direkta och indirekta effekter av handlingar och val.

Kunskapskraven

Bedömningskriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020

Kunskapskrav för vitsordet 5 Kunskapskrav för vitsordet 7 Kunskapskrav för vitsordet 8 Kunskapskrav för vitsordet 9
Eleven kan under handledning identifiera konsekvenser av etiska val och handlingar. 

Eleven kan beskriva konsekvenser som etiska val har för en hållbar framtid.

 Eleven kan analysera etiska val och konsekvenserna av dem för välbefinnande och en hållbar framtid.  

Eleven kan värdera etiska val och ge exempel på deras direkta och indirekta inverkan på välbefinnande och en hållbar framtid. 

Tillbaka upp

Mål för undervisningen: Sporra eleven att möta olika människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.

Mål för elevens lärande: Eleven utvecklar sina färdigheter i konstruktiv kommunikation tillsammans med andra människor nu och i framtiden, under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden.

Innehåll: I1, I2, I3

Föremål för bedömningen: Används inte som grund för bildandet av vitsord. Eleven handleds att reflektera över sina erfarenheter som en del av självvärderingen

Att notera om målet

Detta mål för undervisningen och lärandet är lika viktigt som de övriga målen för undervisningen i religion, även om det inte bedöms summativt. Målet är starkt knutet till den värdegrund för den grundläggande utbildningen som beskrivs i grunderna för läroplanen. Där står att: 

”Den grundläggande utbildningen bygger på det mångskiftande finländska kulturarvet som har formats och kontinuerligt formas genom växelverkan mellan olika kulturer. Undervisningen ska stödja elevernas kulturella identiteter och sporra dem att aktivt delta i egna kulturella och sociala gemenskaper och också till att de intresserar sig för andra kulturer. Samtidigt ska undervisningen stärka uppskattningen för kreativitet och kulturell mångfald, främja kulturell och interkulturell kommunikation och på så sätt lägga grund för en kulturellt hållbar utveckling.” 

Elevens personlighet, värderingar och attityder bedöms inte summativt. 

 

Stödmaterialet för slutbedömningen i religion har utarbetats i en arbetsgrupp under ledning av undervisningsrådet Kati Mikkolan. I arbetsgruppen ingick sakkunniga i de olika lärokurserna i religion. Medlemmarna var Tiina Hyytiäinen, Titta Koivukoski, Kaarina Lyhykäinen, Saara Mäkelä, Suaad Onniselkä, Tapio Paljakka, Jarno Parviola, Osmo Vartiainen och Daniel Weintraub.

Tillbaka upp