Uppfattningen om det egna jaget påverkar också känslan av att höra till en grupp. Därför skyddar det också individens identitet om hen känner sig trygg i en grupp. Läs om hur kulturell identitet behandlas och stöds i åskådningsämnena.
Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on romanien kansallislippu.

Författare: Ira Vihreälehto

    

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on saamelaispäähine.

Med identitet avses människans självbild, uppfattning om sig själv. Kulturell identitet kopplas ofta till känslan av att tillhöra en grupp, som uppför sig på samma sätt och talar samma språk samt vars världsåskådning baserar sig på en gemensam värdegrund, ett gemensamt förflutet och gemensamma traditioner. Den kulturella identiteten är dock aldrig färdig, utan den förändras och utvecklas genom hela livet.

Bara ”tolerans” eller att ”bekanta sig med kulturer” bygger inte en balanserad kulturell identitet. Enligt forskaren Saija Benjamin korrelerar exempelvis en stark etnisk identitet hos en minoritet positivt med högre utbildning och moderata politiska åsikter. Stärkande av den kulturella identiteten kan alltså i bästa fall främja samhällsfreden.

Identitet i åskådningsämnen

Grundskolans undervisning i religion stöder elevens självkännedom och självuppskattning samt utvecklingen av livshanteringsfärdigheter under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen hjälper eleven att forma och bedöma sin identitet, sin livsåskådning och sin världsåskådning. Den stöder också elevens tillväxt till en ansvarsfull medlem av gemenskapen och det demokratiska samhället och en världsmedborgare. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014.)

Utgångspunkten för gymnasiets läroplaner i religion är tanken om att identiteten formas genom socialt samspel och utvecklas under hela livet. En individs identitet kan också vara starkt knuten till gruppidentiteten hos en grupp, exempelvis ett religiöst samfund. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019.)

Byggandet av identiteten påverkas exempelvis av

  • Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on Halloween-kurpitsa
    kön
  • ålder
  • etnicitet
  • nationalitet
  • religion eller åskådning.

Livsåskådningskunskapen stöder redan från de första årskurserna i grundskolan elevens välbefinnande, utveckling och lärande genom att erbjuda möjligheter och begreppsmässiga verktyg för att undersöka, strukturera och bygga sin egen åskådningsmässiga identitet tillsammans med andra. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014.)

Enligt målen för livsåskådningskunskapen i gymnasiet förstår den studerande delområdena i sin egen identitet och kan definiera individuella och samhälleliga faktorer som påverkar den. Människans identitet och socialitet anses omfatta

  • individer i en gemenskap
  • det privata och det offentliga
  • sociala relationer
  • roller och normer
  • människans ställning i gemenskapen
  • dimensioner av intersektionalitet.
Tillbaka upp

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on keppihevonen poikittain vasemmasta alakulmasta oikeaan yläkulmaan.

Byggandet av en egen kulturell identitet kan främjas exempelvis av metoder för ett tryggt/tryggare rum. Alla känner inte en lika stark känsla av trygghet inom sina gemenskaper, vilket kan innebära att en del inte kan lyfta fram sin identitet. Ett tryggt rum innebär inte att man påstår att alla helt säkert är trygga, utan tanken är att aktivt skapa en starkare trygghetskänsla för alla. I ett tryggt rum fastställer man rutiner där man kan lita på att ens egen upplevelse blir hörd och respekterad. Målet är att man även ska våga behandla konflikter på ett reflekterande sätt och leta efter lösningar på dem. Metoderna för ett tryggare rum bryter ner hierarkier och antaganden och skapar upplevelser av gemenskap och delaktighet: alla är ”med” och ansvarar för att skapa det sociala rummet.

Ett tryggt rum i gymnasieundervisningen

Ett tryggt rum definieras i undervisningen i religion som ett rum där var och en bemöts som en individ och där man förbinder sig till jämlikhet och jämställdhet. I ett tryggt rum tillåter man inte diskriminering eller hatretorik, och var och en har rätt att uttrycka sig utan att skada andra, lära sig mer och utvecklas samt ge respons. Enligt grunderna för gymnasiets läroplan ska undervisningen i religion erbjuda ett sådant tryggt rum, där de studerande kan diskutera relationerna mellan individer, gemenskaper och det finländska samhället samt de tankar och känslor som de väcker. 

Tillbaka upp

Principerna för tryggare rum

En policy för trygga rum är ett försök att skapa rutiner som får människor att känna sig trygga och ta ansvar för obehagliga situationer, samt sätt att göra dessa obehagliga situationer bättre i stället för att bara tolerera dem. Ordvalet ”tryggare” syftar på tanken om att man inte kan skapa rum som garanterat är helt trygga för alla, även om det är verksamhetens mål.

På webbplatsen Utopia Helsinki finns tips på hur man skapar och möjliggör tryggare rum.

Kulttuuri-identiteetti & kasvatus – kulturarvsfostran som stöd för integration

Suomen Kulttuuriperintökasvatuksen seuras publikation Kulttuuri-identiteetti & kasvatus innehåller både forskningsrön och praktiska erfarenheter gällande den kulturella identitetens betydelse för fostran som stöder integration. I publikationen finns svar på bland annat följande frågor: Hur påverkar den kulturella identiteten tillväxten och utvecklingen? Hur kan man stödja fostrarna när de möter grupper av barn och unga med allt större kulturell mångfald? Hurdana utmaningar och möjligheter medför ökad mångfald för kulturarvsfostran?

Dialogikasvatus material

Varje barn och ungdom behöver och förtjänar något att identifiera sig med samt stöd för byggandet av en balanserad identitet. En positiv identitetsutveckling och upplevelser av delaktighet stöds av att omgivningen har en positiv uppfattning om barnets eller den ungas bakgrund.

På Dialogikasvatus webbplats hittar du material för stödjande av en positiv identitetsprocess hos barn och unga.
Tillbaka upp