Vad avses med åskådning?

Åskådning är en individs eller en gemenskaps helhetsuppfattning om verkligheten och dess karaktär och värden samt uppfattningar om kunskap och möjligheterna till kunskap. Med åskådning avses världsåskådningar och livsåskådningar, som i sin tur innehåller en världsbild, etik och värderingar samt kunskapsteori. Till åskådningen hör en normativ dimension i form av värderingar och etik: åskådningen beskriver inte bara världen (världsbild), utan ger också riktlinjer för hur man bör leva. Kunskapsteori innefattar för sin del uppfattningar om vad kunskap är, hur man kan få den och vilken kunskap som är pålitlig. Åskådningen styr människans tillvaro, semantiska uppfattning, tänkande och val, både medvetet och omedvetet.

Åskådning är alltså ett inkluderande begrepp, som omfattar såväl religiösa som politiska och icke-religiösa sätt att uppfatta världen. I synnerhet läroplanerna för religion (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Grunderna för gymnasiets läroplan 2019) hänvisar ofta till åskådningar med begreppsparet religioner och åskådningar. Då vill man i enlighet med läroämnets innehåll i synnerhet lyfta fram religiösa åskådningar, men de separeras dock inte från andra åskådningar. I detta ordpar syftar ordet åskådning på andra än religiösa åskådningar, det vill säga på icke-religiösa åskådningar.

Åskådningar kan ofta ses utgående från religionerna, varvid andra åskådningar kan kallas för exempelvis icke-religiösa eller sekulära åskådningar. Dessa begrepp syftar på sådana åskådningar som humanism, pacifism, djupekologi och ateism. Det är dock centralt för förståelsen av åskådningar att alla åskådningar inte definieras endast utifrån om de är religiösa eller inte. Att endast erbjuda två alternativ, religiös och icke-religiös, stympar åskådningsfrågorna till att endast handla om tro, även om åskådning handlar om mycket mer och olika åskådningar inte nödvändigtvis är varandras motsatser. Exempelvis en ekologisk världsåskådning kan passa ihop med både religiösa och icke-religiösa åskådningar. Paraplybegreppet åskådning är ett sätt att närma sig detta spektrum av olika perspektiv.

När man talar om åskådning på en individuell nivå använder man begreppet livsåskådning. Varje individuell livsåskådning utvecklas gradvis och påverkas ofta av olika faktorer, såsom världsåskådning, kultur och tankevärld. I en livsåskådning finns ofta element från flera olika världsåskådningar, som knyts samman på olika sätt. 

Livsåskådningar är alltså mångsidiga. Därför är det viktigt för en åskådningsmedveten undervisning att ge varje elev eller studerande utrymme att definiera sin egen åskådning, oberoende av åskådningsmässig bakgrund. Det är också viktigt att reflektera över lärarens maktställning. Läraren kan exempelvis omedvetet nedvärdera vissa åskådningar och deras betydelse, om hen inte själv upplever dem som betydelsefulla. Å andra sidan kan läraren också anta att en elev har sakkunskap om en viss åskådning, bara för att hen hör till en viss gemenskap. 

Exempelvis en fråga riktad till en muslimsk elev om dagliga matvanor kan vara välmenad och avsedd att lyfta fram åskådningsmässiga traditioner, men frågan uttrycker också ett starkt antagande om hur eleven utövar eller tolkar sin åskådning. Även om det är viktigt att respektera den åskådningsmässiga bakgrunden i hemmen i undervisningen och det finländska systemet för åskådningsundervisning strävar efter att stödja detta, ska man också stödja och utveckla elevens möjligheter och färdigheter att själv bygga sin livsåskådning.