Mer än engelska – kompetens med anknytning till internationalisering behövs på flera nivåer i arbetslivet

Flerspråkighet och kompetens i interkulturell kommunikation ses inom utbildningar som leder till examen ofta som baskompetens inom internationalisering. Kommunikationskompetens är en viktig bakgrundsfaktor, men internationalisering innebär även förmåga att agera i nya situationer samt att uppfatta saker ur olika människors perspektiv och i olika sammanhang utanför den egna upplevelsevärlden. 
 

Kompetens med anknytning till internationalisering stöder alltså det kreativa och innovativa tänkande som behövs i samband med globala fenomen inom olika branscher. Även i grunderna för yrkesinriktade examina har det under de senaste åren lagts till kompetens inom internationalisering, såsom ”kompetens i internationellt nätverksbildande” och ”färdigheter i internationellt samarbete”.

Kompetens med anknytning till internationalisering stöder det kreativa och innovativa tänkande som behövs i samband med globala fenomen inom olika branscher.

Vid Utbildningsstyrelsen producerar vi som en av våra lagstadgade uppgifter prognoser för framtida kompetensbehov på såväl medellång som lång sikt. I statistiktjänsten Vipunen har man nyligen publicerat nya kompetensklassificeringsresultat med siktet inställt på år 2030 och 2040. Dessa prognostiseringsresultat stärker antagandena om att betydelsen av kompetens inom internationalisering i arbetslivet ytterligare kommer att öka. 

I kompetens med anknytning till internationalisering ingår flera olika typer av kunnande, som det är möjligt att ha olika uppfattningar om. I kompetens med anknytning till internationalisering kan man till exempel inkludera färdigheter i kommunikation och teamarbete, samarbetsförmåga och nätverksbildning. Samtidigt kan allt fler kompetensområden till sin karaktär anses vara kompetens med anknytning till internationalisering eller under utveckling mot att bli sådana.

Få kompetenser eller kompetensområden är helt fria från internationell påverkan. Globala fenomen formar kompetenser och skapar också helt nya kompetensbehov. Dessa absorberas allt snabbare i det finländska arbetslivet och utgör en utmaning även för vårt utbildningssystem.

Globala fenomen formar kompetenser och skapar också helt nya kompetensbehov.

Kompetensbehovskompassen (Osaamistarvekompassi) vid Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (SKOLS) kombinerar viktig information om utbudet av kompetens med prognoser för efterfrågan på kompetens. Den nya tjänsten erbjuder tillförlitlig och aktuell information om framtida kompetensbehov med tanke på kontinuerligt lärande. 

I tjänsten kan man till exempel granska kompetensklustren inom ett valt kompetensområde. När man tittar på kompetensklustren för termen ”kompetens i internationell verksamhet” i arbetsplatsannonsdata i tjänsten ser man att det största klustret är relaterat till byggbranschen. Kompetenser relaterade till kompetens inom internationalisering är till exempel att kunna följa praxis för hälsa och säkerhet på en byggarbetsplats och att kunna förutse behov av underhåll. 

I Finland har fokus inom kompetens med anknytning till internationalisering länge legat på kunskaper i engelska.

Det minsta klustret för samma term är relaterat till undervisning och de relaterade kompetenserna är undervisnings- och utbildningsfärdigheter och muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga. Även kunskaper i engelska förekommer i många kluster, men i platsannonserna nämns de inte ens utan tas för givet. I Finland har fokus inom kompetens med anknytning till internationalisering länge legat på kunskaper i engelska. Kunskaperna har i praktiken blivit en allmän arbetslivskompetens som överskrider branschgränserna. Betydligt mer sällan efterfrågas kunskaper i andra språk eller till exempel kompetens i anknytning till främmande kulturer och kulturell mångfald.

Det är därför ingen överraskning att exempelvis studiehandledare och karriärvägledare – än mindre de studerande eller arbetstagarna själva – kan ha svårt att identifiera och definiera kompetens med anknytning till internationalisering som ett relevant område för lärande eller utveckling. Någonting som pekar på detta är den minskande populariteten för studerandemobilitet sedan en längre tid tillbaka. Ett kompetent och öppet Finland behöver dock i framtiden såväl kompetent arbetskraft från andra länder som finländska yrkesutbildade som utökat sitt kunnande i internationella miljöer. 

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (SKOLS) har som uppgift att producera, analysera och sprida forskningsbaserad information om utbildningsbehov och möjligheter i arbetslivet samt att finansiera dessa. SKOLS fungerar som en bro mellan behoven på arbetsmarknaden och arbetstagarnas kompetens.