Hur ser en hållbar framtid ut och hur uppnår vi den? Hur gör vi för att ta de första nödvändiga stegen i den egna lärandegemenskapen?
Kestävän kehityksen lähtökohdat koulussa
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Skribenter: undervisningsråd Hanna Pohjonen och projektarbetare Anjuli Korhonen, Utbildningsstyrelsen

Begreppet hållbar framtid kan vara vagt och svårbegripligt. En hållbar framtid kan ju ses som den framtida realiseringen av hållbar utveckling. I en hållbar framtid har människor, för att inte tala om andra livsformer, åtminstone lika goda eller förhoppningsvis bättre livsvillkor än idag. I beslutsfattandet och all verksamhet tas lika hänsyn till miljön och människan. I strävan efter en hållbar framtid måste vi beakta planetens välbefinnande. Utan ekologisk hållbarhet har inte heller mänskligheten några förutsättningar för att leva och verka. Å andra sidan kan en människa som mår illa inte främja ekologisk hållbarhet.

Alla hållbarhetsperspektiv behövs – precis som också alla människor behövs. Hur åstadkommer vi då motivation, engagemang och handlingar?

Vägen till framtiden – särskilt den hållbara – är lång och krokig. Vissa av oss har tagit sina första steg in i hållbar utveckling, andra har kommit längre. En del kanske snubblade redan i början av resan, medan andra inte har en aning om var de ens ska börja.

För att ta de första stegen och hitta riktningen har vi samlat några första steg här nedan. Frågorna som presenteras kan användas för konstruktiva samtal i arbetsgemenskapen.

Värdegrundssamtal

  • Hur ser jag på framtiden (orosmoment, attityder)?
  • Vilka saker kan jag påverka med min verksamhet (vardagen, undervisningen, mitt eget liv)?
    • Principerna för trygga rum

Gemensamt mål

  • Vilket verksamhetssätt för hållbar utveckling eftersträvar vi tillsammans?
  • Vad anser jag att målet betyder – och vad betyder det för mig?
  • Hur förbinder vi oss till målet tillsammans?
    • Bjud även in barnen, ungdomarna, vårdnadshavarna och andra i samtalet

Utgångsläget

  • Hur ser vår vardag och verksamhetskultur ut? I en hurdan miljö arbetar vi?
  • Hur syns hållbar utveckling i vårt fostrings- och undervisningsarbete?
  • Vem deltar i verksamheten (vårdnadshavare, intressentgrupper)?
  • Hurdan hållbar verksamhet har vi redan?

Planering av arbetet

  • Vilka möjligheter till handlingar har vi? Vad hindrar eller försvårar det vi gör?
  • Vilken tidsplan har vi för att genomföra och följa upp verksamheten? Ska vi utnyttja färdiga program eller ta fram egna?
  • Ledarens stöd: Tidsmässiga och ekonomiska resurser, möjligheter att utveckla den egna kompetensen
Bilagor
De första stegen mot en hållbar utveckling i gemenskapen (på finska)
Tillbaka upp

Vi anser att var och en av oss kan möjliggöra hållbar utveckling. I den lärandegemenskaper måste hänsyn tas till varje aktör och intressegrupp. Den viktigaste utgångspunkten på vägen mot en hållbar framtid är värdegrundssamtalet. För en hållbar framtid krävs en transformativ pedagogik och att vi alla förnyar oss. För att kunna utveckla, måste vi utvecklas själva. Bestående förändringar uppnås genom att påverka attityder och värderingar. Värdegrundssamtalet måste ges tillräckligt mycket tid och tryggt utrymme.

Genom en öppen dialog om våra värderingar kan vi komma överens om ett gemensamt mål som var och en kan förbinda och motivera sig till. Mål och krav som kommer utifrån kan ändra rutinerna tillfälligt, men inte varaktigt. Speciellt när vi har siktet inställt på en hållbar framtid borde målet vara en bestående förändring hos individen och i gemenskapen i småbarnspedagogiken, skolan eller läroanstalten.

När målet har ställts upp, är det bra att tillsammans studera utgångsläget. Vilka fördelar har vi redan i vår verksamhetskultur eller i vårt fostrings- och undervisningsarbete? Var finns det utrymme för förbättring och vad kan vi lära oss av med? Förändringen måste ges tid och man måste acceptera att förändringen är en process. Det viktigaste är att vi börjar, provar, agerar och ibland också gör misstag. Målet kan delas upp i delmål för läsåret och med jämna mellanrum man kan stanna upp: Var befinner vi oss nu? Vad har vi lyckats med, vad måste vi fortsätta jobba med? Är målet vi ställt upp bra – och är alla med?

Genomförandet är fritt. Varje gemenskap kan själv välja tempot. Vägen mot en hållbar framtid är lång och krokig och här och där möts man av ett vägskäl. Det finns inte bara en enda rätt väg att gå. I arbetet förbinder sig en del till färdiga program och åtgärder (såsom Grön flagg eller OKKA-stiftelsen), medan andra skriver en egen handlingsplan eller handbok för hållbar utveckling. Vissa gemenskaper kopplar i sin tur hållbar utveckling till den lokala läroplanen eller planen för småbarnspedagogik. En del gemenskaper har en aktiv arbetsgrupp för hållbar utveckling som driver verksamheten framåt antingen i den egna gemenskapen eller som en del av ett större nätverk. Den gemensamma nämnaren för alla dessa arbetsformer borde ändå vara att varje individ i gemenskapen på något sätt deltar i verksamheten och förbinder sig till dess huvudmål. En enskild arbetsgrupp för hållbar utveckling kan inte påverka om inte de andra medlemmarna i gemenskapen lyssnar på och stöttar den. Framtiden är gemensam för oss alla. För att komma dit måste alla som kan dra sitt strå till stacken. 

Hur man gör spelar ingen roll, så länge man har valt rätt riktning. Så, låt oss sätta igång, det första steget är redan taget.

Tillbaka upp

Skolgemenskaperna ställs idag inför allt mer komplicerade utvecklingsbehov och -utmaningar i sin vardag och det enda sättet att lösa dem är att få alla att arbeta mot samma mål. Ur detta perspektiv är det positivt att det i skolorna finns både hög kompetens och stor entusiasm för att ta fram idéer och förverkliga en hållbar framtid. För att hitta lösningar krävs en kollektiv lärprocess som utgår från flera perspektiv – med andra ord utveckling genom försök.

I det följande förklarar de sakkunniga från Utbildningsstyrelsens innovationscenter hur utvecklingen genom försök på vägen mot en hållbar skolvärld kan se ut och varför det lönar sig att använda sig av denna metod.

Tillbaka upp