Skolarbete och fostran kräver hela tiden stora och små lösningar. Allt är inte frågor om rätt eller fel, men i arbete med barn och unga är den etiska dimensionen ständigt närvarande.

Genom verksamhet som anknyter till internationalisering uppbyggs global kompetens. Global fostran har till uppgift att öppna människors ögon och sinne för de olika verkligheter som finns i världen och väcka människors vilja att bygga en rättvisare och mer jämlik värld som respekterar de mänskliga rättigheterna. Unescos mål för hållbar utveckling 2030 förutsätter att elever och studerande tillägnar sig kunskaper och färdigheter som främjar:

  • en hållbar utveckling och en hållbar livsstil
  • mänskliga rättigheter
  • jämställdhet mellan könen
  • en fredlig kultur utan våld
  • världsmedborgarskap
  • respekt för kulturell mångfald och för kulturens betydelse i en hållbar livsstil

Hållbarheten består av ekologisk, ekonomisk samt social och kulturell hållbarhet. 

  • Med ekologisk hållbarhet avses att den biologiska mångfalden och ekosystemens funktionalitet bevaras, att människans verksamhet anpassas till naturresurserna och naturens bärkraft samt hållbar användning och rättvis fördelning av naturresurserna. 
  • Ekonomisk hållbarhet innebär att verksamheten är både ekonomiskt effektivt och sparar naturen och att konsumtionen är ansvarsfull.
  • I social hållbarhet är det av central betydelse att förutsättningarna för välfärd garanteras också för kommande generationer och att man strävar efter hållbara levnadsvanor.
  • Element i kulturell hållbarhet är bevarande av kulturell mångfald, främjande av växelverkan mellan olika kulturer, kulturkännedom, respekt och kulturell identitet samt värdepluralism och jämlikhet.

Etiskt hållbar internationalisering grundar sig åtminstone på

  1. respekt för mänskliga rättigheter och för naturens värde när det gäller alla deltagare. Vid valet av samarbetspartner och verksamheter är detta en viktig synvinkel. Kan vi delta i en verksamhet som t.ex. inte beaktar köns- och sexuella minoriteters rättigheter? Finns det alls några skäl för att resa med flyg?
  2. främjande av global rättvisa. Finland är i internationellt perspektiv ett mycket rikt land. Vad är t.ex. en rättvis fördelning av kostnader? Vad är rättvist i skolans måttstock, är verksamheten sådan att alla har lika möjligheter att komma med i verksamheten?
  3. att språkens och kulturens diversitet ses som en rikedom. Detta gäller val av internationella verksamheter och samarbetspartner, men också egna deltagare. Har läraren i engelska ansvar för internationaliseringen eller deltar alla läroämnen och många olika slags elever i internationaliseringen? 

Lösningar som gäller internationalisering kan också utvärderas utgående från om avsikten med dem är att förändra världen eller endast anpassa sig till det nödvändiga. De studerande borde ges färdigheter för framtidens värld, därför verkar inte enbart anpassning vara en bra utgångspunkt. Å andra sådan står förändring av världen lätt i konflikt med det rådande tänkandet som baserar sig på ekonomisk tillväxt, inriktar sig på politiskt tänkande och kräver aktivism. Dessa är utmaningar för skolundervisningen.

Tillbaka upp

En synvinkel som starkt präglar internationalisering i skolan är klimatansvaret. Vi är ansvariga inte endast för våra egna klimathandlingar utan också för att vi som medlemmar i olika samfund påverkar de klimatlösningar som fattas av olika aktörer.

Läs Utbildningsstyrelsens blogg om klimatansvar.

Tillbaka upp

Säkerställande av en etiskt hållbar internationalisering förutsätter goda färdigheter i etiskt tänkande. Tankefärdigheterna utvecklas när de tränas upp genom reflektion över komplicerade frågor. Den etiska dimensionen i olika frågor bör beaktas. Etiska frågor bör hållas i sär från de frågor där olika alternativ är smaksaker och inte en fråga om rätt och fel. För att man ska kunna reflektera över olika verksamhetsalternativ krävs tillräckliga bakgrundskunskaper samt att man kan bygga upp konsekventa motiveringar.

Tillbaka upp