Projektunderstöd för utveckling av stöd för lärande inom yrkesutbildningen 2023

Undervisnings- och kulturministeriet inleder i enlighet med regeringsprogrammet ett utvecklingsprogram för stöd för lärande i gymnasie- och yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsen ansvarar för att starta upp, handleda, följa upp och rapportera om resultaten från utvecklingsverksamheten som finansieras genom statsunderstöd. Målet med utvecklingsprogrammet är att förtydliga och utveckla systemet för stöd för lärande i gymnasie- och yrkesutbildningen.

Med stöd för lärande avses en bred helhet som omfattar personlig tillämpning av studierna, studiehandledning, särskilt stöd / specialundervisning samt den studerandes studiefärdigheter och insatser som stöder välbefinnandet. Den studerande är i fokus inom stöd för lärande och målet med stödet är den studerandes välbefinnande, motivation och flyt i studierna. Här ingår en mer systematisk kartläggning av de studerandes handledning och stödbehov samt att stärka den studerandes välbefinnande och studieförmåga genom pedagogiska stödinsatser och gemensam studerandevård.

Genom att stärka stödet för lärande främjar man tillgängligheten i studierna och jämlikheten för de studerande. Då man identifierar behovet av stöd för lärande och ordnar stödet strävar man efter tidigt ingripande. Utvecklingsinsatserna för stöd för lärande kan även omfatta studerande inom utbildning som handleder för examensutbildning som anordnas av anordnare för gymnasie- eller yrkesutbildning. På så sätt förbättrar man de studerandes förutsättningar att avlägga examen och stärker de studerandes välbefinnande. Det här kommer på sikt att höja utbildnings- och kompetensnivån och trygga tillgången på kunnig arbetskraft. Särskild vikt läggs på utvecklingen av färdigheter för fortsatta studier för de studerande som behöver stöd för sitt lärande.

Stöd för lärande utvecklas som ett mångprofessionellt samarbete tillsammans med hela läroanstalten samt andra aktörer i området. De studerande uppmärksammas som experter på sitt eget välbefinnande och sina behov av stöd. De tas med i planeringen och utvecklingen av stödet för lärande. Målet är att i läroanstalterna utveckla en verksamhetskultur som beaktar de studerandes styrkor och behovet av specialundervisning individuellt.

Utvecklingsprogrammet för stöd för lärande i gymnasie- och yrkesutbildningen har en stark koppling till regeringsperiodens mål att utveckla ett enhetligt system för stöd för lärande från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Målet för utvecklingsprogrammet är att styra systemet för stöd för lärande hos anordnarna av gymnasie- och yrkesutbildning i riktning mot lagändringarna. I utvecklingsarbetet kan man använda sig av artificiell intelligens och digitalisering samt tidigare utvecklade digitala verktyg för att bedöma behovet av stöd.

Under programmet kan man genomföra pilotverksamhet för att utveckla rutiner för de studerandes stöd. De rutiner för identifiering, genomförande och utvärdering av behovet av stöd samt det kunnande som skapats under programmet utgör en del av utbildningsanordnarnas permanenta verksamhet i slutet av programmet.

Utvecklingsområdena för de projekt som finansieras med det statsunderstöd som nu är öppet för ansökan kan vara ett eller flera av följande:

• Att utveckla den personliga tillämpningen av studierna, så att alla studerande och särskilt de läropliktiga får de personliga planer som lagen förutsätter, tillräcklig närundervisning, handledning på arbetsplatsen samt stöd vid rätt tidpunkt i studierna samt i att förbereda sig inför yrkesprov. Man utvecklar handledningen och stödet för att göra framsteg i studierna i lärandet i arbetslivet, yrkesproven och distansstudierna.
• Att utveckla rutiner för en mer systematisk kartläggning av behoven av stöd samt för att genomföra pedagogiska stödinsatser vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning. Man utvecklar formerna för stödet och genomförandet av stödet i olika examensformer, examensdelar och olika lärmiljöer. Man utvecklar identifieringen av behoven av stöd och genomförandet av stödet i yrkes- och specialyrkesexamina.
• Att stärka läroanstaltens verksamhetskultur genom att utveckla personalens kunnande i särskilt stöd. Man klargör och utökar samarbetet mellan speciallärarna och lärarna för olika examensdelar samt den övriga handledningspersonalen. Man stärker speciallärarnas konsultativa roll.
• Att genom mångprofessionellt samarbete utveckla modeller för stöd för de studerande som behöver mest stöd för färdigheter för fortsatta studier och övergången till arbetslivet.
• Att utveckla den gemensamma studerandevården för att att stöda och stärka de studerandes välbefinnande, motivation och studieförmåga.
• Att utveckla och dela gemensamma verksamhetsmodeller för stöd för lärande i regionen som ett samarbete med utbildningsanordnare och läroanstalter samt andra aktörer.

I projekten ska man sträva efter sådana konkreta resultat och produkter, som även kan
användas efter projektet samt spridas nationellt. Spridningen ska i mån av möjlighet göras både på svenska och på finska.

Publikationer som stöd för utvecklingsarbetet i projektet:

• Yrkesutbildningens tillstånd – Arbetslivsorienteringen och de individuella studievägarna har stärkts, men kvaliteten varierar och likabehandlingen kännetecknas av brister. NCU 2023. (på finska)
• Amisbarometri 2022 (på finska)
• SÄRSKILT STÖD SOM RESURS – Utvärdering av det särskilda stödet inom yrkesutbildningen. NCU 2021. (på finska, sammanfattning på svenska)
• Malleista oppilaitoksen toimintamalleiksi (på finska, sammandrag på svenska)
• Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan i yrkesutbildning OPH-4609-2022
• Ett strakt och engagerat Finland. Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering 20.6.2023.

Rättsgrund

• Statsunderstödslagen (688/2001)

Allmänna mål för statsunderstöden

• samhälleliga effekter
• förbättring av yrkesutbildningens resultat och effekter
• förstärkning av det nationella, regionala och internationella samarbetet
• utveckling av arbetslivsorienterad yrkesutbildning
• utveckling av nya verksamhetsmodeller för yrkesutbildningen

Utbildningsstyrelsen utlyser statsunderstöd för utveckling av stöd för lärande inom yrkesutbildningen som kan sökas av anordnare av yrkesutbildning. Cirka 10 miljoner euro beviljas i statsunderstöd.

Understödet beviljas för högst 90 % av de totala kostnaderna. Det innebär att utbildningsanordnarens självfinansieringsandel är minst 10 %.

Statsunderstödet kan inte användas för undervisning, handledning och stöd för lärande då det är fråga om utbildningsanordnarens basverksamhet. Med statsunderstödet kan man ändå anställa mer personal om man med den utvecklar och stärker ordnandet av stöd för lärande och särskilt stöd / specialundervisning.

Det är också möjligt att använda statsunderstödet för utveckling av personalens kunnande i enlighet med den godkända budgeten i ett positivt beslut om statsunderstöd. Utgifterna för utbildning av personalen ska vara skäliga och motiverade i förhållande till målen och verksamheten i projektet.

I kostnaderna för projektet kan det av motiverade skäl ingå programanskaffningar som gäller stöd för lärande. Denna andel får uppgå till högst 10 % av de totala godkända utgifterna för projektet. Av särskilda motiverade skäl kan kostnaderna vara högre. Som programutgifter godkänns kostnader för program som används i projektet endast för den tid som projektet pågår. Anskaffning av utrustning, byggnadskostnader och möbelanskaffning godkänns inte som kostnader för projektet.

Användningstiden börjar från det datum som står på statsunderstödsbeslutet och slutar senast 30.6.2025.

Ansökningarna bedöms utifrån följande urvalsgrunder:

• Målen, verksamheten och de resultat som eftersträvas i projektet svarar mot målen och utvecklingsområdena i ansökningsmeddelandet
• Projektplanens genomförbarhet och helhetsekonomi
• Behovet av projektet och kunskapsunderlaget för utvecklingsarbetet
• Praktiska lösningar för systemet för stöd för lärande
• Verksamhet som utgår från de studerande och studerandes delaktighet
• Plan för spridningen och införandet av verksamhetsmodellerna inklusive systematisk uppföljning och lämpliga mätuppgifter