Nyheter

Utbildningsstyrelsen har kartlagt Erasmus+-aktörernas tankar kring effekter och utvärdering

Aktuellt Högskoleutbildning Erasmus+ Vuxenutbildningen Erasmus+ Yrkesutbildningen Erasmus+ Jean Monnet Erasmus+ Högskoleutbildningen Erasmus+ Ungdomssektorn ─ Youth in Action Erasmus+ yhteiset Erasmus+ för motions- och idrottsområdet – Sport Internationalisering Kvalitet och utveckling
Utbildningsstyrelsen har i samarbete med Demos Helsinki utrett vilka effekter projekten som beviljats Erasmus+-finansiering har eftersträvat, hur effekterna har utvärderats och hurdant stöd projektaktörerna behöver för att utveckla och utvärdera effekterna.
Ungdomar som lyfter på hatten för varandra

Projektaktörerna upplever att det är viktigt att planera och utvärdera effekterna, men man upplever ofta att det inte finns tillräckligt med resurser. Terminologin som berör effekter och resultat anses mångtydig och svår att tolka. Utvärderingen efter ett avslutat projekt får en större roll, även om man skulle ha nytta av att redan i planeringsskedet och under projektets gång planera och beskriva vilka effekter som ska nås. Aktörerna önskade också få mera stöd för att informera om och sprida goda verksamhetssätt som projekten resulterar i.

Målet för samarbetet var att med hjälp av en enkät, gemensamt utvecklingsarbete och en utredning kartlägga vilka olika effektmodeller det finns i Finland och på olika håll i Europa. Syftet var att skapa en grund för en ny modell för Erasmus+-programmet, som skulle hjälpa organisationerna som beviljats finansiering samtidigt som Utbildningsstyrelsens kan skapa en tydligare koppling mellan projekten och det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbetet.

– En fungerande modell är en bra start, men det bästa resultatet får man genom att i organisationernas mål och verksamhetssätt tydligare ta hänsyn till effekterna. Vi känner nu bättre till vad vi är ute efter och vad vi kan förvänta oss av en ny verksamhetsmodell för Erasmus+. Nu vet vi också hur viktigt det är för våra kunder att planera och utvärdera effekterna – det ger en riktning och energi för det fortsatta arbetet, säger Mika Saarinen, chef för enheten för koordinering av EU-program.

Målet ett nytt, mer verkningsfullt arbetssätt

Enligt utredningen borde den nya effektmodellen vägleda aktörerna att ta i beaktande effekterna under hela projektets livscykel. Modellen ska basera sig på både kvantitativa och kvalitativa mätare, eftersom alla effekter inte kan mätas i siffror. Modellen ska även beakta oväntade verkningar, och den behöver kunna anpassas efter olika behov beroende på projektets omfattning.

– Ett långsiktigt mål är att skapa ett nytt sorts förhållningssätt till frågor som berör effekt och resultat inom ramen för Erasmus+-programmet. Målsättningen är att kopplingen till det omgivande samhället och de lokala organisationernas egna strategier ska bli allt starkare, säger Saarinen.

Nästa steg är att vidareutveckla effektmodellen och de praktiska verktygen. Arbetet inleds på en nationell nivå, men enligt Saarinen eftersträvar man ett mer omfattande, internationellt samarbete.

– Först görs arbetet på nationell nivå, sedan i samarbete med olika EU-länder, av vilka många också har egna modeller. Arbetet genomförs med siktet inställt på Erasmus+-programmets inkommande programperiod 2021–2027 för att modellen ska stödja det praktiska arbetet inom projekten samt projektuppföljningen och -utvärderingen. I det fortsatta utvecklingsarbetet försöker man även ta hänsyn till andra behov på nationell nivå, till exempel i anslutning till statsunderstöden som Utbildningsstyrelsen beviljar.

Erasmus+ är Europeiska unionens utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram som finansierar europeiskt samarbete inom dessa områden genom att stödja långsiktigt, strategiskt samarbete och kortvariga mobilitetsprojekt. Projekten främjar internationaliseringen och verksamheten i anknytning till daghem, skolor, läroanstalter, högskolor, ungdomsväsendet och det fria bildningsarbetet samt bidrar till utvecklingen av nya metoder och nya nätverk. Programmet gynnar individerna, såsom elever och studerande, lärare, unga och ungdomsarbetare samt organisationer och det omgivande samhället.

Ytterligare information

  • Chef för enheten för koordinering av EU-program Mika Saarinen, tfn 029 533 8543
  • Undervisningsråd Anita Varsa, tfn 029 533 1219