Meddelanden

Kunskapskraven för vitsorden i slutbedömningen i den grundläggande utbildningen har färdigställts

Aktuellt Grundläggande utbildning Bedömning och betyg
Utbildningsstyrelsen har preciserat innehållet som gäller bedömning i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen genom att utarbeta kunskapskrav för vitsorden 5, 7 och 9 för slutbedömningen i samtliga läroämnen. Även de tidigare kunskapskraven för vitsordet 8 har preciserats. De nya kunskapskraven ska tas i bruk i skolorna 1.8.2021 och de kommer att tillämpas första gången i slutbedömningen för eleverna som går i årskurs 9 våren 2022.
Kuvituskuva - pojat ja tietokoneet

Utbildningsstyrelsen publicerade de nuvarande grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen år 2014. De lokala läroplanerna som utarbetats utgående från grunderna togs i bruk stegvis mellan 2016 och 2019. I läroplansgrunderna fastställdes riktlinjer för bedömningen och kunskapskrav för slutbedömningen endast för vitsordet 8.

Elevens kunnande ska bedömas i relation till målen som ställts upp för lärandet
Slutbedömningen utgör en helhetsbedömning av hur eleven under den grundläggande utbildningen har uppnått målen som ställts upp för de olika läroämnena. Eleven ska bedömas utgående från det kunnande hen har visat i årskurserna 7–9. I de nya kunskapskraven för slutbedömningen beskrivs vad en elev förutsätts kunna för att få vitsordet 5, 7, 8 eller 9.

I grunderna för läroplanen har man fastställt mål för undervisningen som är gemensamma för alla elever och som undervisningen och lärandet ska grunda sig på. Dessa har inte ändrats i samband med förnyelsen. 

I arbetet med kunskapskraven för slutbedömningen har man även utarbetat mål för elevens lärande som härletts ur målen för undervisningen i de olika läroämnena. De nya kunskapskraven för slutbedömningen utgår från de här målen för lärandet, centrala innehåll i anknytning till dem och föremålen för bedömningen – det vill säga alla kunskaper och färdigheter som bedömningen ska basera sig på.

Undervisningsrådet Marjo Rissanen från Utbildningsstyrelsen öppnar upp de nya bedömningskriterierna för slutbedömningen med hjälp av ett exempel från läroämnet slöjd, som hon själv har undervisat i och vars kunskapskrav hon varit med och utarbetat.

I läroämnet slöjd är ett av de många målen för undervisningen att handleda eleven att tänka ekonomiskt och göra val i slöjdprocessen som främjar en hållbar livsstil.

Målet för lärandet som härletts ur målet för undervisningen är att eleven lär sig tänka ekonomiskt och att göra val under slöjdprocessen som motsvarar en hållbar livsstil. Bedömningen baserar sig på hur väl eleven lyckas uppnå det här målet, förklarar Rissanen.

I kunskapskraven för bedömningen beskrivs den nivå av kunnande som eleven ska ha för att få vitsordet i fråga.

De nationella kunskapskraven för slutbedömningen förenhetligar och stöder lärarnas arbete med bedömningen. Med hjälp av dem kan man också bättre åskådliggöra elevernas framsteg och kunnande både för dem själva och för deras vårdnadshavare.

Ett viktigt mål för förnyelsen är att öka jämlikheten i utbildningen

Målet för arbetet med att förnya bedömningen i den grundläggande utbildningen har varit att öka likvärdigheten bland eleverna och på det sättet även jämlikheten i utbildningen. Med de nya kunskapskraven för slutbedömningen strävar man efter att elevernas vitsord bättre än tidigare ska kunna jämföras med varandra, till exempel då eleverna söker till studier på andra stadiet.

Vi vill för vår egen del se till att den erfarenhet av rättvisa som förknippas med det finländska utbildningssystemet och utbildningssystemets styrkor som stöder välbefinnande och jämlikhet bibehålls och utvecklas ytterligare. Bedömningen är väldigt starkt etiskt betingad och på det sättet beskriver den också kärnan i det finländska tankesättet kring utbildning. Därför har bedömningen även utvecklats på ett sätt som involverat väldigt många olika aktörer, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Likvärdigheten i bedömningen och möjligheten att jämföra vitsorden med varandra har tidigare väckt oro både bland yrkesverksamma inom undervisningsväsendet och i familjerna. Av Utbildningsstyrelsens arbete med att följa upp implementeringen av läroplansgrunderna (2015–2018) framgick att det har funnits rätt så stora skillnader mellan kommunerna vad gäller principerna och förfarandena för bedömningen.

Arbetet med att förnya bedömningen framskrider stegvis

Arbetet med bedömningskriterierna för slutbedömningen fortsätter under våren 2021. Då ska utbildningsanordnarna uppdatera de lokala läroplanerna och undervisningspersonalen fördjupar sig i de nya riktlinjerna och utvecklar sitt kunnande om bedömningen.

Utbildningsstyrelsen stöder det lokala läroplansarbetet med bland annat stödmaterial och fortbildningar samt via olika nätverk. Utbildningsstyrelsen har också förberett sig för att följa upp effekterna av de nya riktlinjerna för bedömningen.

De nya kunskapskraven för slutbedömningen är en del av arbetet med att förnya bedömningen i den grundläggande utbildningen, som har gjorts genom omfattande samarbete sedan juni 2018. Senare definieras även kunskapskrav för bedömningen i slutet av årskurs 6.

Utbildningsstyrelsen preciserade i början av år 2020 riktlinjerna för bedömningen i kapitel 6 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, bland annat vad gäller definitionerna av och principerna för syften och föremål för bedömningen. De nya riktlinjerna togs i bruk i skolorna 1.8.2020.

Bedömningskriterierna för slutbedömningen har utarbetats i omfattande samarbete

Kunskapskraven för slutbedömningen har utarbetats i samarbete med sakkunniga, lärare, intressegrupper och med elever och deras vårdnadshavare.

Utbildningsstyrelsen har fått stöd i arbetet med att utveckla bedömningen av en sakkunniggrupp bestående av forskare och sakkunniga, som har bidragit med ett forskningsperspektiv och med behövlig bakgrundsinformation.

Styrgruppen som bestått av sakkunniga inom utbildning och av intressegrupper har följt med hur arbetet framskridit och tagit ställning till utkasten till kunskapskrav i olika skeden av processen.

Bedömningskriterierna för slutbedömningen har utarbetats i workshoppar och i läroämnesvisa arbetsgrupper, där både lärare och forskare har medverkat. I arbetet har deltagit 60 personer utöver Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) gjorde hösten 2019 på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet en utvärdering av hur användbara utkasten till kunskapskrav för bland annat svenska och litteratur, matematik och engelska var. I utvärderingen deltog fler än 200 lärare från 90 olika skolor runtom i landet.

Utkasten till kunskapskrav kunde kommenteras i utlåtandetjänsten och på nätet i augusti-september 2020. Totalt 51 utlåtanden lämnades in och 377 kommentarer gav om utkasten på webben. Kommentarer gavs av lärare, rektorer, sakkunniga inom utbildningsväsendets förvaltning, vårdnadshavare, elever och andra som var intresserade av att utveckla bedömningen av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen. Kommentarer och respons som samlats in i olika skeden av processen har haft en betydande roll i arbetet med kunskapskraven för slutbedömningen.

Ytterligare information

Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm, tfn +358 29 533 1601, fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi) (svenskspråkig utbildning)
Undervisningsrådet Marjo Rissanen, tfn +358 29 533 1776, fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi)