Nyheter

Ny publikation stödjer skolorna i demokratifostran och förebyggandet av våldsbejakande extremism

Aktuellt Småbarnspedagogik Grundläggande utbildning
Under lärstigen utvecklar barnen och de unga kommunikationsfärdigheter och andra kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som behövs för att kunna agera i samhället. Redan i daghemmet övar man på att lyssna till andra och förstå att alla är olika.
Kädenjälkiä ikkunassa

Utbildningsstyrelsens senaste publikation, Resilienssiä rakentamassa – demokratiakasvatuksen tueksi (på svenska ungefär Utvecklingen av resiliens – stöd för demokratifostran), tar fasta på hur demokratifostran genomförs i skolorna och inom småbarnspedagogiken, samt vilka åtgärder som vidtagits på nationell och internationell nivå för att inom undervisningssektorn förebygga radikalisering och våldsbejakande extremism.

Medieläskunnighet och anpassbarhet ger färdigheter för att klara sig i vardagen

Med resiliens avses förmågan att anpassa sig. Det handlar om människans psykiska återhämtningsförmåga: förmågan att vara flexibel och anpassningsbar samt ha framförhållning i nya situationer.

Resiliens får en allt större betydelse i dagens samhälle, då barn och unga väldigt tidigt kan råka ut för tillspetsade diskussioner till exempel i sociala medier. Vardagen är full av motstridig, kontroversiell och polariserad information och åsikter som väcker känslor. Det finns behov av en stark medieläskunnighet.

Syftet med publikationen är att ge lärarna tips på hur man i skolorna kan träna de färdigheter och kunskaper som behövs – till exempel hur man diskuterar svåra teman med eleverna på ett sätt som är lämpligt med tanke på elevernas ålder, eller hur man behandlar mångfald och diskriminering.

I publikationen delar skolorna inom nätverket UNESCO-ASPnet med sig av sina egna erfarenheter av och goda modeller på hur man kan utveckla resiliens och stärka barns och ungas demokratiska kompetens. I publikationen presenteras också en så kallad REDI-modell, som beskriver skolans roll i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism.

Publikationen tar också fasta på forskning och sakkunskap som finns om temat. Forskare Leena Malkki från Helsingfors universitet beskriver med hänvisning till forskningsrön hur våldsbejakande extremism uppstår. Medlare Miriam Attias skildrar i sin tur olika sätt att upplösa motsättningar och lösa konfliktsituationer.

Skolorna har en viktig roll i att stärka kommunikationsfärdigheterna

– Den bärande tanken i publikationen är att skolan ska ses som en trygg plats, där man lär sig diskutera på ett konstruktivt och kritiskt sätt med respekt för sina medmänniskor. ­I skolorna ska varje medlem i gemenskapen kunna känna att hen värdesätts och att hen har förmåga att påverka i gemensamma frågor. Det hör till skolans uppgifter att ingripa i hatretorik och mobbning, säger undervisningsrådet Satu Honkala från Utbildningsstyrelsen.

Nätpublikationen går djupare in på de teman som behandlas i publikationen Konstruktiv interaktion som Utbildningsstyrelsen publicerade 2017. Syftet med publikationen som nu ges ut är särskilt att stödja genomförandet av det nationella åtgärdsprogrammet för att förebygga våldsbejakande radikalisering och extremism inom undervisningsväsendet. I den här publikationen tas även småbarnspedagogiken i beaktande som en ny infallsvinkel.

UNESCO ASPnet

Unesco-nätverket (UNESCO ASPnet – Associated Schools Network) är världens största skolnätverk. Till nätverket hör i dag 11 500 institutioner inom utbildningssektorn och de representerar allt från förskole-undervisning till lärarutbildning i fler än 180 länder.

Ytterligare information 

Leena Nissilä
undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen
+358 29 533 1155
förnamn.efternamn@oph.fi

Satu Honkala
undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen
+358 29 533 1544
förnamn.efternamn@oph.fi