En vardag som stöder välbefinnandet i skolorna och läroanstalterna har en nyckelroll i återhämtningen från pandemin

Av svaren på enkäten Hälsa i skolan 2021 framgår tydligt att coronapandemin har påverkat barnens och de ungas liv och psykiska välbefinnande. Det är frågan om en betydande skillnad i förhållande till enkäten år 2019.

Symtom som är kopplade till ångest och depression ökade hos både flickorna och pojkarna i årskurserna 8–9 samt i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Den tydligaste förändringen berör unga flickor, av vilka en tredjedel uppgav att de lidit av relativt svår eller svår ångest, och en tredjedel rapporterade om känslor av nedstämdhet och depression som pågått i fler än två veckor under den andra coronavåren 2021.

– Det här är siffror som vi behöver stanna upp till och närmare utreda vad de beror på. För att vi ska kunna hjälpa behöver vi ha en gemensam uppfattning om vad som är orsaken till de olika problemen, som ökat redan före pandemin, säger undervisningsrådet Kristiina Laitinen.

Skolorna och läroanstalterna har en inblick i förändringar som sker i elevernas och de studerandes välbefinnande och en central roll i att stödja deras välbefinnande. Vardagen i skolan och därtill hörande rutiner och interaktionssituationer har en läkande effekt och vikten av det gemenskapsfrämjande arbetet kan enligt Laitinen inte betonas tillräckligt.

– Det är bra att komma ihåg att största delen av barnen och de unga har mått bra före och under pandemin. I skolorna är det nu tillfälle att identifiera de barn som behöver mera stöd och att svara på deras individuella behov.

Skolorna har en central roll i att förebygga ensamhet

I jämförelse med resultatet från enkäten Hälsa i skolan 2019 har det skett en oroväckande ökning i antalet barn och unga som känner sig ensamma. Av flickorna i den grundläggande utbildningens högre årskurser kände 22 procent sig ensamma antingen ganska ofta eller hela tiden under den andra coronavåren. Bland flickorna i gymnasiet var motsvarande siffra 23 procent och bland flickorna som studerar vid en yrkesläroanstalt uppgick andelen till 26 procent. Bland pojkarna var procentandelen betydligt lägre (9–11 procent), men även där hade det skett en ökning.

Enligt OECD:s nya rapport ”All the lonely people” har skolorna en viktig roll i att förebygga och minska ensamheten bland barn och unga, eftersom skolan når ut till alla barn och unga. I skolan kan man till exempel reservera tid för att öva upp barnens och de ungas socioemotionella färdigheter, fästa uppmärksamhet vid gruppbildningen och aktivt fråga barnen och de unga hur de har det.

– Varje barn och ungdom ska få uppleva att hen blir sedd, hörd och bemött som en viktig medlem av gemenskapen. I rapporten betonas att det finns ett behov av fortbildning och tilläggsresurser som gör det möjligt att bättre beakta individen, så att skolorna ska kunna känna igen de barn och unga som är ensamma, preciserar undervisningsrådet Niina Junttila.

Enligt resultaten från skolhälsoenkäten har de yrkesverksamma inom undervisningen och elev- och studerandevården i Finland redan visat att de har kunnande när det handlar om att minska mobbning bland barn och unga.

– Det skulle behövas ett likadant ingripande också när det gäller ensamhet, tillägger Junttila.   

Tröskeln att berätta om mobbning har blivit klart lägre

Mobbningen har fortsatt minska i skolorna, men bland flickorna i den grundläggande utbildningen framgick en liten ökning. Av eleverna i årskurserna 4 och 5 upplevde 8 procent att de blir utsatta för mobbning varje vecka. I de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen var motsvarande siffra 6 procent. Bland de studerande på andra stadiet uppgav 1‒3 procent att de blir utsatta för mobbning varje vecka.

Tröskeln att berätta om mobbning har klart blivit lägre inom alla utbildningsstadier, vilket berättar om att skolorna har lyckats med sitt förebyggande arbete.

– Barnen och de unga ska uppmuntras till att berätta om mobbning och andra svåra saker till de vuxna i skolan. Därefter ska de vuxna vidta de åtgärder som behövs, påminner specialsakkunnig Riina Länsikallio från Utbildningsstyrelsen.

Skolorna har tillgång till flera olika planer och modeller för att förebygga mobbning, våld och trakasserier, och det är fortfarande viktigt att fortsätta och vidareutveckla det här arbetet. Utbildningsstyrelsen publicerade ifjol en handbok för att stödja skolornas och läroanstalternas antimobbningsarbete. För närvarande utarbetas även egna webbsidor om att förebygga mobbning och våld.

Handboken ger anvisningar för det förebyggande arbetet och innehåller tydliga instruktioner för hur de yrkesverksamma i skolorna och läroanstalterna ska ingripa i mobbning. För eleverna och vårdnadshavarna finns därtill separata material om hur man ska gå till väga om man upptäcker mobbning eller själv blir mobbad. Materialen finns tillgängliga på de vanligaste språken.

Ytterligare information:

Trygghet och välbefinnande i skolorna samt elev- och studerandevård

Kristiina Laitinen
Undervisningsråd
Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik
tfn 029 533 1244
kristiina.laitinen [at] oph.fi

Christine Söderek
Undervisningsråd
Svenskspråkig utbildning
tfn 029 533 1805
christine.soderek [at] oph.fi

Ensamhet

Niina Junttila
Undervisningsråd
Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik
tfn 029 533 1873
niina.junttila [at] oph.fi                                                                       

Förebyggande av mobbning

Riina Länsikallio
Specialsakkunnig
Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik
tfn 029 533 1088
riina.lansikallio [at] oph.fi