Nyheter

Hur kan skolorna och läroanstalterna stödja barns och ungas välbefinnande? – Aktuellt tema i fokus på årets Hyvinvointiareena

Aktuellt Välbefinnande
Fortbildningsevenemanget Hyvinvointiareena 2021 ordnas den 23–24 september som ett virtuellt evenemang. Evenemanget riktar sig till dem som arbetar med frågor kring elevers och studerandes välbefinnande och tar i år på fasta på hur coronatiden har påverkat välbefinnandet och lärandet hos barn och unga och på vilka sätt man kan stödja dem både nu och i framtiden.
Koululaisia

Temat för Hyvinvointiareena som inleds idag är ”Må bra! Skolan och läroanstalten som källa för psykiskt välbefinnande”. Under evenemanget reflekterar sakkunniga som arbetar med välbefinnande i skolan samt beslutsfattare över hur arbetet för att främja välbefinnandet i skolorna och läroanstalterna borde utvecklas i ljuset av det senaste resultatet från enkäten Hälsa i skolan. Resultatet visar att coronapandemin har haft konsekvenser för välbefinnandet och lärandet som tar sig uttryck i skolorna och läroanstalterna.

– Vid Hyvinvointiareena får de yrkesverksamma som arbetar med välbefinnande i skolan till exempel information om vilka konkreta metoder det finns för skolorna att stärka det psykiska välbefinnandet eller stödja orken och förebygga utmattning, preciserar undervisningsrådet Kristiina Laitinen.

– På programmet finns anföranden som har som mål att stärka framtidstron och tillförsikten. Det är det som skolorna och läroanstalterna nu behöver. Till exempel kommer utbildningspsykoterapeut och författaren av facklitteratur Maaret Kallio att tala om hopp som en skyddande faktor och professor Arto A. Salonen reflekterar över hur våra upplevelser av välbefinnande kommer att berikas i framtiden med hjälp av nya möjligheter till delaktighet, fortsätter Laitinen.

Omsorg i vardagen har en bärande kraft

Resultatet av enkäten Hälsa i skolan visar redan nu att det långsiktiga arbete som skolorna och läroanstalterna har gjort för att främja barnens och de ungas välbefinnande har gått framåt då det har genomförts i ett systematiskt och yrkesövergripande samarbete. Vid evenemanget utreds också vilka goda modeller skolorna och läroanstalterna har utvecklat för att åtgärda pandemins konsekvenser för välbefinnandet.

– Det har till exempel skett många positiva framsteg i skolornas kommunikationskultur. Allt fler upplever att läraren bryr sig om och behandlar en rättvist. Omsorg i vardagen och även små handlingar och ord av de vuxna kan ha en stor betydelse för barnets och den ungas välbefinnande, säger Laitinen.

En större andel än tidigare av eleverna och de studerande inom alla utbildningsstadier uppskattar att arbetsron i den egna klassen eller gruppen är bra.

– Atmosfären i gruppen skapar grund för känslan av psykologisk trygghet, som förebygger många av de utmaningar som framgår av skolhälsoenkätens resultat, såsom ångest, mobbning eller ensamhet.

Även individuellt stöd behövs

Skolhälsoenkäterna har genomförts i olika format i Finland redan i 25 års tid. I år besvarades enkäten av ungefär 264 000 barn och unga.

Ett av huvudtemana för årets Hyvinvointiareena är hur coronatiden har påverkat barnens och de ungas liv, välbefinnande och lärande och hur barnen och de unga kan stödjas i en utdragen kris. Till exempel barnombudsmannen Elina Pekkarinen tar fasta på detta i sitt anförande. I förhållande till den föregående enkäten år 2019 är förändringarna som berör barnens och de ungas psykiska välbefinnande betydande.

Av flickorna uppgav 30 procent och av pojkarna 8 procent att de har upplevt ångest. Bland flickorna har upplevelserna av svårigheter med minnet, koncentrationen och lärandet ökat i årskurserna 8–9 och på andra stadiet. Bland pojkarna i årskurserna 8–9 och på andra stadiet har 7–13 procent upplevt skoltrötthet. Motsvarande siffra bland flickorna är 27 procent. Känslan av utmattning har blivit vanligare sedan år 2017 både bland flickorna och pojkarna, berättar utvecklingschef Jenni Helenius från Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Skolorna och läroanstalterna har en inblick i förändringar som sker i elevernas och de studerandes välbefinnande och även en central roll i att stödja deras välbefinnande.

I skolorna är det nu tillfälle att identifiera de barn som behöver mera stöd och att svara på deras individuella behov, och för det här arbetet får de yrkesverksamma stöd från Hyvinvointiareena, sammanfattar Laitinen.

Ytterligare information:

Kristiina Laitinen
Undervisningsrådet, Utbildningsstyrelsen
tfn 029 5331 244
kristiina.laitinen [at] oph.fi

Jenni Helenius
Utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd THL
tfn 029 524 8406
jenni.helenius @thl.fi

Information om enkäten Hälsa i skolan fås på numret 029 524 6082
kouluterveyskysely [at] thl.fi