Nyheter

Ny utredning: Lärarna önskar att tutorlärarverksamheten kan fortsätta

Aktuellt Grundläggande utbildning Lärare och pedagogisk personal
Lärarna upplever att tutorlärarverksamheten har gagnat den professionella utvecklingen och önskar att verksamheten skulle fortsätta också i framtiden. Verksamhetens finansiering och frågor som berör tidsanvändningen upplevs ändå som utmaningar. Det här framgår av en ny utredning som Koulutuksen tutkimuslaitos vid Jyväskylä universitet har gjort på uppdrag av Utbildningsstyrelsen. I utredningen kartlades hur tutorlärarverksamheten har förverkligats och vilka effekter verksamheten har haft..
Illustrationsbild, kvinnor på möte i klassrummet

Traditionellt har lärarna utvecklat sin professionella kompetens och sitt arbete genom att delta i fortbildning som ordnats utanför skolarbetet, men under det senaste årtiondet har betydelsen av kollegialt lärande och handledning som ges av en kollega fått en allt större betydelse.

Tutorlärarverksamheten, som inleddes under föregående regeringsperiod, har för sin del svarat på dessa behov, och Utbildningsstyrelsen har understött verksamheten med statsunderstöd åren 2016–2020. En majoritet av anordnarna av grundläggande utbildning har ansökt om och beviljats statsunderstöd för tutorlärarverksamheten åtminstone en gång. Understöden har gett upphov till ett nätverk med fler än 2 000 tutorlärare. Av dem har ungefär 75 procent verkat som tutorlärare i en specifik skola, och resten har fungerat som ambulerande tutorlärare. Närmare 95 procent av lärarna inom den grundläggande utbildningen har fått stöd av dessa tutorlärare.

Finansieringen för tutorlärarverksamheten upphör i sin nuvarande form: de sista statsunderstöden delades ut i slutet av 2019. På grund av coronapandemin har användningstiden för statsunderstöden förlängts fram till slutet av 2022. Under årens gång har intresset för att ansöka om statsunderstöd för tutorlärarverksamheten minskat, i synnerhet bland de mindre utbildningsanordnarna.

Tutorlärarnas stöd har varit mångsidigt och lärarna önskar att verksamheten fortsätter

Forskningsinstitutet Koulutuksen tutkimuslaitos vid Jyväskylä universitet har publicerat sin kartläggning som ger en helhetsbild av tutorlärarverksamhetens nuläge och effekter. I utredningen har man bland annat samlat lärarnas och utbildningsanordnarnas erfarenheter av verksamheten.

Enligt utredningen har stödet från tutorlärarna utnyttjats på många olika sätt i skolorna, men fokus för stödet har ändå legat på att utveckla lärarnas färdigheter att använda digitala verktyg i undervisningen. Tutorlärarverksamheten har främjat lärarnas användning av digitala verktyg och program samt olika digitala innehåll för lärande. Det som fortfarande behöver utvecklas är bland annat användningen av digitala verktyg som stöd för bedömning av lärandet. 

När det gäller läroplanens innehåll har stödet som tutorlärarna gett i först hand främjat en mångsidig användning av lärmiljöerna och genomförandet av mångvetenskapliga lärområden. Tutorlärarverksamheten har också förbättrat det ömsesidiga stödet och tilliten bland lärarna.

På basis av resultatet verkar lärarna förhålla sig väldigt positivt till tutorlärarverksamheten. Av lärarna är 91 procent av samma åsikt om att tutorlärarverksamheten har gynnat den professionella utvecklingen. Av dem önskar 94 procent att tutorlärarnas stöd skulle erbjudas också i framtiden.

Resurserna en utmaning

Både lärarna och tutorlärarna uppger att den mest centrala utmaningen när det gäller utvecklingen av tutorlärarverksamheten berör finansieringen och tidsanvändningen. Statsunderstöden har hittills rätt så bra gjort det möjligt att ordna verksamheten, men projektbunden finansiering medför en viss osäkerhet. Framför allt önskar man att finansieringen skulle vara långsiktig och mer bestående. 

Utöver finansieringen önskar man också att stödet som ges av tutorlärarna skulle vara regelbundet, till exempel varje månad. Det här skulle förutsätta att det reserveras mer arbetstid för tutorlärararbetet. Ur tutorlärarnas perspektiv vore det viktigt att tillsammans med rektorn planera tiden som används för verksamheten, för att stödet ska kunna svara på behoven så bra som möjligt.

Lösning för finansieringen betonas bland åtgärdsförslagen i utredningen

På basis av undersökningen föreslogs olika åtgärder för att utveckla tutorlärarverksamheten i framtiden. Det mest centrala förslaget är att ta fram en lösning för finansieringen, för att det ska kunna vara möjligt att fortsätta verksamheten på nationell nivå. Det tydligaste sättet att göra detta är genom statsunderstöd. Statsunderstöden kunde ändå ännu tydligare riktas till de regionala nätverken, för att det ska vara möjligt att bättre få med också de mindre utbildningsanordnarna i tutorlärarverksamheten. De regionala nätverken har också utgjort viktiga forum för att mötas och har gett tutorlärarna möjlighet att dela sitt kunnande med varandra och utbyta erfarenheter. 

På lokal nivå behöver man fortsätta utveckla samarbetet mellan lärarna, läroanstaltens ledning och utbildningsanordnaren, för att det ska vara möjligt att skapa tydliga strukturer för tutorlärarverksamheten. I samarbetet ska man beakta de genuina stödbehov som lärarna har och som kan stödjas med hjälp av tutorlärarverksamheten