Digital kompetens bör utvecklas systematiskt inom småbarnspedagogiken och utbildningen 

Eftersom diskussionen om effekterna av digitalisering omfattar många olika deltagare, skulle det vara bra att precisera vad man avser och förstår med digitalisering i olika sammanhang.

Det behövs ytterligare forskning om effekterna för lärandet av användningen av digitala miljöer. Hittills har forskningen inte funnit något entydigt samband mellan användningen av digital teknik och försämrade inlärningsresultat. Syftet med användningen av digitala apparater och tjänster i skolorna är alltid att främja lärandet. 

Begränsning av elevernas användning av mobiltelefon under skoldagen

 I diskussionen om digitaliseringen av undervisningen lyfter man ofta fram elevernas användning av mobiltelefon i skolan. När man diskuterar användningen av digitala apparater bör man göra skillnad mellan användning för lärande och användning som stör undervisningen eller är skadlig för välbefinnandet. 

–  Barn i Finland får sin första mobiltelefon i tidig ålder jämfört med barn i andra länder. Redan vid skolstarten har många en egen mobiltelefon. Enligt den nuvarande lagstiftningen är det inte möjligt att helt förbjuda elevernas användning av mobiltelefon under skoldagen. Ett förbud som omfattar hela skoldagen skulle kräva en lagändring, konstaterar Utbildningsstyrelsens jurist Laura Francke.

Detta innebär ändå inte att det inte är möjligt att begränsa elevernas användning av mobiltelefon, så länge som nödvändig kontakt med till exempel föräldrarna är möjlig, exempelvis genom att meddela läraren. Mobiltelefoner kan under undervisningstid användas så att eleverna endast får ha dem framme med lärarens tillstånd och övrig tid samlas telefonerna in eller förvaras till exempel i väskan eller i fickan.  

Användningen av digitala apparater som en del av undervisningen sker i regel med skolans apparater. Behovet av att använda egna apparater i undervisningen är beroende av vilken utrustning som finns i skolan. Vid reformen med den utvidgade läroplikten på andra stadiet budgeterades avgiftsfri utrustning för andra stadiet. Behovet av att använda egna apparater skulle minska, om det fanns tillräckligt med utrustning i skolorna inom den grundläggande utbildningen.

Barn och unga bör skyddas mot de negativa sidorna av digitala miljöer, såsom mobbning, trakasserier och brott på nätet. Användningen av digitala apparater inverkar på välbefinnandet hos barn och unga, till exempel på sömnen och energinivån. Vårdnadshavarna har även en central roll för att stödja barnens välbefinnande.

Även när det gäller elevernas användning av mobiltelefon måste vi tillsammans hitta lösningar som stöder elevernas självregleringsförmåga och förmåga till långsiktigt arbete. Att komma överens om spelreglerna för användningen av digitala apparater och tillägna sig fungerande arbetssätt är en del av utvecklingen av digital kompetens hos barn och unga. Digital kompetens utvecklas genom övning, på samma sätt som övrig kompetens.

Digitala tjänster stärker elevens aktiva roll inom lärandet

I enlighet med grunderna för läroplanen är teknik en grundläggande del av lärmiljön. Alla lärare bär ansvaret för att främja elevens digitala kompetens. Vid en granskning av de digitala miljöernas funktionalitet bör man fästa uppmärksamhet vid hur väl verksamheten stöder de mål som fastställts för undervisningen. Digitala apparater och tjänster ska inte kategoriskt definieras som någonting bra eller dåligt. 

I lärarens digitala pedagogiska kompetens ingår förmågan att mångsidigt utnyttja digitala möjligheter vid planeringen av undervisning enligt läroplanen. Undervisningen planeras på så vis att de valda högklassiga metoderna stärker elevernas aktiva roll inom lärandet och bidrar till utvecklingen av samarbetsfärdigheter och sociala färdigheter. 

Digital kompetens och multilitteracitet ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som delområden inom mångsidig kompetens, som utvecklas inom samtliga läroämnen. Målet är att mångsidig kompetens konkretiseras genom digitala pedagogiska val inom läroämnena, på ett sätt som är naturligt för de olika vetenskapsområdena. 

–  Olika applikationer erbjuder så gott som obegränsade möjligheter till kreativitet. Vid sidan av att producera eget innehåll är det ytterst viktigt att eleverna utvecklar förmågan att hantera information, till exempel kritisk digital läskunnighet, säger undervisningsrådet Mikko Hartikainen vid Utbildningsstyrelsen.

Högklassiga och trygga digitala tjänster och apparater är en del av lärmiljöerna som utbildningsanordnarna ansvarar för att upprätthålla och utveckla. På lokal nivå fattar man även beslut om anskaffningen och användningen av tryckta eller digitala läromedel. Lärmiljöerna och arbetssätten ska bidra till elevernas utveckling i enlighet med deras ålder och förutsättningar. Eleverna handleds i att agera på ett ansvarsfullt och säkert sätt i lärmiljöerna. 

Inom undervisningen används och anpassas olika sätt att använda digitala tjänster för eleverna. Inom småbarnspedagogiken och utbildningen förhåller man sig i regel positivt till ny teknik, såsom artificiell intelligens. 

Större likvärdighet ett gemensamt mål

Utbildningsstyrelsen och Nationella audiovisuella institutet publicerade 2022 beskrivningar av digital kompetens som konkretiserar god digital kompetens hos elever inom den grundläggande utbildningen och god pedagogisk verksamhet inom småbarnspedagogiken. Många kommuner håller redan på att uppdatera sina digitala strategier och planer utgående från beskrivningarna, som stöder utvecklingen på lokal nivå. 

–  Målet är att alla elever ska ha lika möjligheter att tillägna sig nödvändig digital kompetens för studierna, arbetslivet och för att delta i samhället. Forskning och utredningar visar att likvärdigheten inom utvecklandet av digital kompetens inte till alla delar har förverkligats på det sätt som grunderna för läroplanen förutsätter, säger Päivi Leppänen, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen. 

Digital kompetens behövs för att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter, men den digitala miljön med dess olika tjänster och apparater är även i sig föremål för lärande. Det är tydligt att vi i fortsättningen mer systematiskt måste satsa på fortbildning för undervisningspersonalen, för utveckling av den digitala kompetensen. För att utveckla kvaliteten hos ledningen av digitaliseringen krävs även satsningar på fortbildning för utbildningsväsendets ledning.

Digitaliseringen innebär en omvälvning av arbetslivet – vi måste acceptera att behovet av viss slags kompetens minskar, samtidigt som behovet av annan kompetens ökar. Sätten att lära sig och visa sitt kunnande förändras, oberoende av om vi vill det eller inte. Inom småbarnspedagogiken och under läroplikten skapas grunden för den digitala bildningen. Utbildningen ska därför erbjuda alla tillräckliga grundläggande färdigheter och kompetens som grund för en digital bildning som förändras och formas enligt behov. 

Digitaliseringen framskrider under nationell styrning

Undervisnings- och kulturministeriet publicerar under våren de nationella riktlinjerna för digitaliseringen inom småbarnspedagogiken och utbildningen 2027, som tillsammans med den nationella digitala kompassen i fortsättningen skapar en strategisk grund för utvecklingen av digitaliseringen inom undervisningen. Utbildningsstyrelsen främjar dessa mål i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet.  

–  Vi måste aktivt följa upp och analysera digitaliseringen av småbarnspedagogiken och utbildningen. Utvecklingen ska alltid utgå från forskningsbaserad kunskap, sammanfattar Leppänen vid Utbildningsstyrelsen.

Mer information:

Digital kompetens:

• specialsakkunnig Päivi Leppänen, paivi.leppanen [at] oph.fi, tfn 029 533 1941
• specialsakkunnig Antti Peltoniemi (till och med 28.3.2023), antti.peltoniemi [at] oph.fi, tfn 029 533 1953

Begränsad användning av mobiltelefon under skoldagen:

• enhetschef, jurist Laura Francke, laura.francke [at] oph.fi