Elever i de svenskspråkiga skolorna upplever oftare våld av föräldrarna – samtidigt upplever fler barn och unga att det finns en trygg vuxen i skolan
Enkäten Hälsa i skolan besvarades våren 2023 av ca 260 100 barn och unga i årskurs 4–5 och 8–9 inom den grundläggande utbildningen och första och andra årets studerande inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen i Finland. I denna text lyfter vi fram skillnader i resultaten mellan de svenskspråkiga skolorna och de övriga skolorna. Gruppen övriga skolor består av svaren från de finskspråkiga skolorna och de fåtal skolor med andra undervisningsspråk.
Under Utbildningsstyrelsens webbinarium 9.11.2023 presenteras en helhetsbild av resultaten ur de svenskspråkiga skolornas och läroanstalternas synvinkel. Även två publikationer i anknytning till enkäten Hälsa i skolan är under arbete. Den ena publikationen gäller resultaten inom den grundläggande utbildningen och den andra gäller resultaten på andra stadiet.
Delaktighet, gemenskap och frånvaro
En jämförelse med svenskspråkiga skolor som bakgrundsfaktor visar att antalet elever i årskurs 4 och 5 som deltagit i planering av skolans verksamhet är mindre i de svenskspråkiga skolorna. Där har ungefär två femtedelar av eleverna deltagit i planeringen medan motsvarande siffra är närmare hälften för de övriga skolorna. Allra minst har flickorna i svenskspråkiga skolor deltagit i planeringen av skolans ärenden (36 %). Ungefär fyra av fem pojkar i åk 4–5 i de svenskspråkiga skolorna upplever sig komma bra överens med skolkompisar, medan motsvarande siffra för flickorna är 69 %. Flickornas upplevelser är svagare både jämfört med pojkarnas upplevelser och med elevernas upplevelser i de övriga skolorna.
I resultaten går att urskilja könsskillnader i upplevelsen av påverkansmöjligheter i skolan. I åk 8–9, inom gymnasieutbildningen och inom yrkesutbildningen upplever pojkar sig oftare ha goda möjligheter att påverka i skolan jämfört med flickorna oberoende av undervisningsspråk. Skillnaderna är kring 10 procentenheter mellan de svenskspråkiga flickornas och pojkarnas resultat.
Upplevelsen att man inte är viktig varken i skol- eller klassgemenskapen har ökat något sedan tidigare enkäten från år 2019. Upplevelsen är mer allmän hos flickor än hos pojkar och mer allmän i övriga skolor och läroanstalter än i de svenskspråkiga.
– Fastän upplevelserna är mer allmänna i de övriga skolorna är det ändå viktigt att fundera över hur vi kan stärka elevernas och de studerandes känsla av tillhörighet i våra svenskspråkiga skolsamfund, säger undervisningsråd Christine Söderek.
Eleverna i åk 8–9 och studerande inom gymnasiet och yrkesutbildningen besvarade i enkäten frågor gällande frånvaro. Färre elever och studerande i de svenskspråkiga enheterna hade varit sjukfrånvarande, frånvarande på grund av andra orsaker eller olovligt frånvarande jämfört med de övriga eleverna och studerandena.
Trygga vuxna och tillgång till hjälp
I de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna upplever elever och studerande oftare än övriga elever och studerande att de kan tala med en vuxen i skolan om saker som tynger sinnet. Lite över hälften av eleverna och studerande i de svenskspråkiga enheterna har en trygg vuxen de kan vända sig till i skolan eller på läroanstalten.
Färre elever och studerande i de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna upplevde hälsoundersökningen som individuell och diskuterande. Elever och studerande i de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna upplevde mer sällan än övriga att de fått hjälp för sitt välbefinnande när de behövt det av elev- och studerandevårdstjänsternas personal. Skillnaderna var rätt så stora.
Upplevelser av mobbning och diskriminering
Inom den grundläggande utbildningen blev elever i de svenskspråkiga skolorna mer sällan mobbade än övriga elever. Kring tre fjärdedelar av eleverna i åk 4–5 och åk 8–9 hade inte blivit mobbade under terminen. Andelen minskade något sedan förra enkäten. Under 10 % av eleverna blir mobbade en gång i veckan. Mobbning är fortsättningsvis sällsynt inom gymnasieutbildningen oberoende av undervisningsspråk men upplevelserna av att mobbas under terminen har ökat något. Närmare fyra femtedelar av studerande inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen har inte mobbats under terminen. Flickorna i den svenskspråkiga yrkesutbildningen upplever mobbning under terminen mer sällan än flickor i den övriga yrkesutbildningen.
Elever i åk 8–9 och studerande inom gymnasieutbildningen upplever oftare diskriminering i skolan eller på fritiden jämfört med övriga elever och studerande. Inom yrkesutbildningen finns inte betydande skillnader enligt undervisningsspråk. Ungefär två femtedelar av flickorna och 28 % av pojkarna i årskurs 8 och 9 i de svenskspråkiga skolorna har upplevt diskriminering i skolan eller på fritiden och upplevelserna har ökat något sedan frågan ställdes förra gången i enkäten år 2021. Kring 29 % av flickorna och ungefär en femtedel av pojkarna i de svenskspråkiga gymnasierna har upplevt diskriminering i skolan eller på fritiden. Inom yrkesutbildningen har 32 % av flickorna och 17 % av pojkarna i den svenskspråkiga yrkesutbildningen upplevt diskriminering i skolan eller på fritiden.
– Indikatorn består av många olika delfrågor och för att kunna sätta in fungerande åtgärder vore det bra att utreda närmare hurdana upplevelser det är frågan om, och i vilka situationer elever och studerande upplever diskriminering, säger Söderek.
Upplevelser av psykiskt eller fysiskt våld av föräldrarna
I enkäten svarade eleverna och de studerande även på om de har upplevt olika former av våld. I de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna hade flickor och pojkar i alla åldrar upplevt psykiskt våld av föräldrarna under det senaste året oftare än övriga elever och studerande. Upplevelserna hade ökat för alla jämfört med resultaten år 2019. Ökningen i förekomsten, särskilt för flickornas del sedan 2019 har varit betydande och skillnaden till de övriga flickorna är kring 10 procentenheter. För pojkarnas del är skillnaden något mindre.
Inom den grundläggande utbildningen har över lag antalet elever som upplevt fysiskt våld av föräldrarna ökat sedan 2019. Det finns en liten skillnad i upplevelserna enligt undervisningsspråk så att flera elever i de svenskspråkiga skolorna rapporterar att de upplevt fysiskt våld av föräldrarna och denna skillnad har funnits för åk 4–5 sedan 2019. För andra stadiets utbildning har resultatet hållits på samma nivå sedan 2019 och det förekommer inte skillnader mellan undervisningsspråk.
– Upplevelserna av våld av föräldrarna är ett oroväckande fenomen som behöver diskuteras i Svenskfinland. Vi måste se över vilka åtgärder i samhället som förebygger våld, vilka stödfunktioner vi ytterligare kunde stärka och hur vi bättre kunde stöda föräldraskapet. Samtidigt är det viktigt att vi i skolor och läroanstalter känner till hur pass utbrett fenomen vi talar om och har redskap för att stöda våra barn och unga att må bättre och få rätt slags hjälp och tjänster vid behov, konstaterar Söderek.
Mer information:
Undervisningsråd Christine Söderek, christine.soderek [at] oph.fi, tfn 029 533 1805 (välbefinnande och elev- och studerandevård)
Sakkunnig Anni Matikka, anni.matikka [at] thl.fi, tfn 029 524 7322 Institutet för hälsa och välfärd (resultaten i enkäten Hälsa i skolan) eller Info-telefonen kl. 9-15, tfn 029 524 6082, e-post: kouluterveyskysely(at)thl.fi