Flerspråkighet är en väg ut i världen
Flerspråkighet innebär förmåga att använda och förstå flera olika språk. I ett skolsammanhang innebär det att satsa på undervisningen i olika språk, men även att synliggöra de språk som redan talas i skolan.
– Flerspråkighet är ett faktum i samhället och för individer. Olika språk används i olika sammanhang och man byter språk när det finns behov. Fungerande flerspråkighet är ett tecken på ett sunt samhälle där olika språk ges utrymme och i bästa fall anses vara lika värdefulla, beskriver undervisningsrådet Anu Halvari.
Flerspråkighet möjliggör utbyte mellan kulturer och individer och förbättrar kommunikationen med andra människor. Det kan även bidra till en förståelse av andra kulturer och främja kulturell mångfald. Med språkmedvetenhet strävar man efter att svara på utmaningar vid lärande som beror på språket, till exempel när elevens språkkunskaper ännu inte är tillräckliga för att kunna följa med undervisningen fullt ut eller när de begrepp som används i läroämnet är för abstrakta.
– Målet är i första hand att vara medveten om språkets eller språkens centrala betydelse för lärande och samverkan. Ökad språklig medvetenhet gäller såväl lärare som elever och studerande – och gärna även mer allmänt i samhället, konstaterar Halvari.
Språkskolorna uppmuntrar till flerspråkighet och erbjuder stöd för andra skolor
Under Utbildningsstyrelsen lyder tre språkskolor som är statliga läroanstalter. Fransk-finska skolan i Helsingfors (HRSK) följer den finländska läroplanen och erbjuder betonad undervisning i franska. Finsk-ryska skolan (SVK) är den största allmänbildande skolan i Finland specialiserad på undervisning i ryska språket och kulturen. I båda skolorna avläggs finländsk studentexamen. European School of Helsinki är en ackrediterad Europaskola där undervisning ges på engelska, franska och finska. I skolan avläggs europeisk studentexamen (EB).
I språkskolorna finns det många elever, lärare och medlemmar i personalen som har ett annat modersmål än skolans undervisningsspråk. Fransk-finska skolans rektor Najat Ouakrim-Soivio:
– I språkskolorna strävar vi efter att i så hög grad som möjligt beakta att språket är ett verktyg för kommunikation och samarbete – olika språk är en del av vardagen i våra skolor. I språkskolorna erbjuds lärokurser av olika längd i flera olika språk. Vi strävar efter att ordna elev- och studerandeutbyten och studieresor till Frankrike och till exempel Tyskland, Spanien och Italien för att eleverna ska ha möjlighet att använda språket i olika slags situationer och autentiska miljöer.
I skolorna ordnas även många olika projekt, temadagar och temaveckor samt fester som synliggör mångfalden inom språk och kulturer.
– Den temavecka med längst historia hos oss är frankofoniveckan. Den firar vi den tredje veckan i mars. Under veckan bekantar vi oss med den franskspråkiga världen, konsten och vetenskapen i dess många former. Vi har även många franskspråkiga besökare under veckan, säger Ouakrim-Soivio.
Utöver betoningen på språk stöder språkskolorna undervisningen i språk i andra skolor genom att till exempel ordna fortbildning, ta emot besökare och ordna olika evenemang. Vartannat år sätter Fransk-finska skolan upp en musikal och i år deltar 80 elever och studerande i årskurs 7–9 och gymnasiet i arbetet med musikalen.
– I slutet av november förevisar vi musikalen Mon Petit Prince och ordnar föreställningar för elever i A-franska i huvudstadsregionen. Vår bibliotekarie tipsar även andra skolor om litteratur på franska. Vi tar även emot lärarpraktikanter och fungerar vi behov som fältskola för praktikanter, beskriver Ouakrim-Soivio.
I framtiden behövs fortsättningsvis även andra språk än engelska
Utbildningsstyrelsens roll inom stödet för flerspråkighet är utöver att verka som styrande myndighet att ingå i olika nätverk och samarbeta med olika aktörer.
– Ett bra exempel är fortbildningsdagen om flerspråkighet för språklärare på alla utbildningsstadier den 3 november som ordnas tillsammans med Fransk-finska skolan i Helsingfors. Ett annat exempel är det internationella Erasmus+-finansierade seminariet i Enare 12–15 november på temat Democracy speaks in many languages, säger Halvari.
Tillräckliga språkkunskaper är inte enbart av nytta för individen, utan även viktiga för Finland som land. Engelska är dagens lingua franca och ett språk som finländarna har goda kunskaper i. En viktig fråga är dock om detta är tillräckligt för att svara på de behov som ett land som Finland kan komma att ha i framtiden.
– Redan nu kan vi konstatera att vi inte riktigt klarar oss i konkurrensen om viktiga europeiska nyckelposter, eftersom vi inte har tillräckligt många personer med kunskaper i tyska eller franska. Kunskaper i ryska behövs ännu i flera olika sammanhang, även om gränserna är stängda. Å andra sidan funderar jag ofta själv på hur vi finskspråkiga klarar oss i konkurrensen om jobb i Finland med våra kunskaper i svenska, för att inte nämna inom det alltmer omfattande nordiska samarbetet, säger Halvari.
Även Ouakrim-Soivio önskar större förståelse av betydelsen av andra språk än engelska.
– Vi skulle önska att det fanns en förståelse för betydelsen av franska, ryska, tyska, spanska och italienska som till exempel studie- och arbetsspråk. Det finns även ett behov att diskutera att det krävs långsiktiga studier för att uppnå flytande språkkunskaper och betydelsen av att finländare även kan andra språk än finska, svenska och engelska.