Fokus på inlärningsresultaten inför de nya PISA-resultaten i Utbildningsstyrelsens serie med rundabordssamtal – samarbete av stor betydelse för bättre resultat
Utbildningsstyrelsen inledde hösten 2023 som pilotförsök en serie med rundabordssamtal. Temat för samtalsserien var de försämrade inlärningsresultaten, ett aktuellt ämne i samhällsdebatten. Temat granskades med tanke på välbefinnande, digitaliseringen och mångfald bland elever och studerande.
I samtalen deltog medlemmar i forskningsprojekt som finansieras av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi, andra forskare och sakkunniga samt representanter för Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet. Möjligheten till gemensamma samtal ökade kunskapen om orsakerna till de försämrade inlärningsresultaten och olika sätt att vända den negativa trenden.
– En viktig slutsats var att det sektorsövergripande samarbetet i skolorna och läroanstalterna bör stärkas för att utvecklingen inom inlärningsresultaten ska kunna vändas. Genom sektorsövergripande samarbete är det möjligt att på ett mer helhetsbetonat sätt främja barn och ungas lärande och välbefinnande, sammanfattar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä.
Sektorsövergripande samarbete skapar förutsättningar för välbefinnande och lärande
Under en lång tid förbättrades inlärningsresultaten, men de började försämras i början på 2000-talet. I undervisnings- och kulturministeriets publikation Bildningsöversikt 2023 konstateras att alla orsaker till försämringen inte är kända. Aktuell uppföljningsinformation om inlärningsresultaten blir tillgänglig när de nya PISA-resultaten publiceras nästa vecka tisdagen den 5 december.
– Samtalsserien bidrog till en helhetsbild av de bakomliggande orsakerna till försämringen. Sett på lång sikt finns det många olika orsaker. Till exempel kommer coronapandemins konsekvenser för lärandet, kunnandet och välbefinnandet enligt forskarna sannolikt att kunna ses ännu en lång tid framöver, konstaterar Kelhä.
Vid rundabordssamtalen diskuterade man även lösningar för att få stopp på den negativa utvecklingen inom inlärningsresultaten. Undersökningar visar att det som i synnerhet krävs är sektorsövergripande samarbete och en verksamhetskultur som stöder samarbetet i skolan och ledningen av skolan. I samtalen nämndes särskilt kompanjonlärarskap och förebyggande samarbete mellan skolan, hemmet och till exempel social- och hälsovårdstjänster och ungdoms-, kultur- och idrottstjänster.
Kompanjonlärarskap gör planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen mer mångsidig och underlättar pedagogiska lösningar som stöder elevernas och de studerandes individuella behov och färdigheter. Genom samarbete är det alltså möjligt att även stärka effekterna av lärarnas pedagogiska val på barn och ungas lärande och välbefinnande.
Digitaliseringen utmanar och underlättar lärande
Att användningen av digitala apparater har blivit allt vanligare i barn och ungas vardag syns även i skolorna. Appar kan försämra koncentrationsförmågan och barn och unga som vakar framför skärmen är trötta i skolan på lektionerna.
– Barn och unga håller på att lära sig de färdigheter som krävs för att verka i digitala miljöer och det finns stor variation i enskilda barns utgångsnivå. Det är till exempel viktigt att utveckla förmågan till självreglering för att förebygga skadlig användning av digitala apparater, betonar undervisningsrådet Päivi Pöyry-Lassila.
Undersökningar visar å andra sidan att digitala lösningar kan användas till stöd för lärandet. De ökar till exempel motivationen hos eleven eller den studerande med hjälp av spelelement.
– För att förbättra inlärningsresultaten måste vi säkerställa att alla barn och unga har lika möjligheter att utveckla sin digital kompetens i skolan. Lärarna behöver alltmer avancerade digitala pedagogiska färdigheter, som man kan stödja inom lärarutbildningen och med fortbildning, konstaterar Pöyry-Lassila.
Forskningssamarbete stöder ledning genom information
Responsen på höstens rundabordssamtal var uppmuntrande och Utbildningsstyrelsen planerar för närvarande en serie rundabordssamtal nästa år.
– Försöket visar att det finns ett behov av att vi regelbundet för en dialog med forskare. På så vis får vi tillgång till de senaste forskningsrönen för utvecklingen av vårt arbete och för att bedöma arbetets genomslagskraft i samhället. Samarbetet ger även stöd för beslutsfattande baserat på information, bedömer Kelhä.
Rundabordssamtalen är en del av Utbildningsstyrelsens mer omfattande strävan efter ett ännu närmare forskningssamarbete.
Mer information:
Undervisningsråd, enhetschef Päivi Pöyry-Lassila
paivi.poyry-lassila [at] oph.fi (paivi[dot]poyry-lassila[at]oph[dot]fi)
tfn 029 533 1970