Med utbildningsaktör avses i anvisningarna på denna webbplats huvudmän för läroanstalter inom fritt bildningsarbete som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Undervisnings- och kulturministeriet kan efter ansökan bevilja en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att driva sådana läroanstalter som avses i lagen om fritt bildningsarbete. Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler.
Huvudmännen för läroanstalter kan själva besluta om de möjliggör samtycke till införande av uppgifter för sina studerande i de situationer som avses i 9 d § i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017), dvs.
- från och med den 1.8.2021 för studerande som deltar i utbildning fri inriktning som beskrivits kompetensbaserat, samt
- från och med 1.1.2024 för personer som har avlagt det nationella kompetensmärket för grundläggande färdigheter inom det fria bildningsarbetet.
Införandet av studieprestationsuppgifter för utbildning med fri inriktning kan påbörjas när som helst 1.8.2021 eller därefter enligt en tidsplan som fastställs av huvudmannen för läroanstalten. På motsvarande sätt är det också möjligt att börja föra in uppgifter om kompetensmärken när som helst 1.1.2024 eller därefter enligt den tidsplan som huvudmannen för läroanstalten själv fastställer. I fråga om utbildning med fri inriktning och kompetensmärken är det emellertid inte möjligt att begära samtycken retroaktivt och föra in studieprestationsuppgifter för tiden innan ändringarna i den lagstiftning som gäller dem har trätt i kraft.
Möjligheten att föra in uppgifter bör erbjudas på lika villkor för elever och studerande som deltar i samma utbildning. Detta gäller inte för utbildning som ordnas av huvudmannen, utan huvudmannen kan besluta att erbjuda möjligheten till exempel endast för deltagare i en enskild utbildning eller kurs, eller om så önskas i större omfattning. Huvudmannen kan besluta att möjliggöra detta antingen vid en eller flera läroanstalter som drivs av huvudmannen.
De lokala läroplanernas innehåll och strukturer varierar eller kan variera årligen, och det är huvudmannens eget beslut i vilken utsträckning det är möjligt att erbjuda eleverna eller de studerande möjligheten under olika läsår. Om detta erbjuds elever eller studerande i någon eller några utbildningar ska elever och studerande som inleder samma utbildning behandlas lika. Detta innebär inte att man är skyldig att erbjuda även elever och studerande i andra utbildningar samma möjlighet. Införande av uppgifter förutsätter också att huvudmannen för läroanstalten beskriver utbildningen kompetensbaserat och dess bedömningspraxis, och därför rekommenderas att huvudmannen för läroanstalten även tar hänsyn till sina egna resurser för den arbetsmängd som krävs för kompetensbasering och hantering av samtycken, när huvudmannen beslutar vilka utbildningars studerande som erbjuds möjligheten.
Huvudmännen för läroanstalter är gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen
En huvudman för en läroanstalt inom det fria bildningsarbetet, som har beslutat att möjliggöra samtycke till att uppgifter om fritt bildningsarbete förs in, blir också gemensamt personuppgiftsansvarig för informationsresursen efter att ha börjat ta emot samtycken och föra in uppgifter. I lagen om nationella studie- och examensregister föreskrivs om de uppgifter som hör till de gemensamt personuppgiftsansvariga och de beskrivs också i regeringens propositioner som gäller lagändringar. Nedan på denna webbplats finns en sammanfattande beskrivning av vilka uppgifter som hör till hanteringen av samtycken som de gemensamt personuppgiftsansvariga har när de börjar eller redan har börjat ta emot samtycken från sina studerande.
Enligt lagen om nationella studie- och examensregister bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare hur de som för in uppgifter ska hålla uppgifterna uppdaterade. Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter också om datastrukturen i fråga om de uppgifter som anges i 9 d §. Utbildningsstyrelsens aktuella bestämmelser publiceras i eGrunder-tjänsten i Utbildningsstyrelsens föreskriftssamling.
Utbildningsstyrelsen bestämmer inte om genomförandet av informationshanteringsprocesser som anknyter till samtycken som begärs av huvudmannen för läroanstalten eller om tidsplanerna för deras framskridande, utan införandet av KOSKI-tjänsten, planeringen och genomförandet av informationshanteringsprocesser som anknyter till den samt tidsplanen för framskridandet är frivilliga för utbildningsaktörerna och kan beslutas av dem själva. Utbildningsaktören beslutar också om vem eller vilka aktörer i den egna organisationen som i sina arbetsuppgifter ansvarar för planeringen och genomförandet av processer eller genomförandet eller främjandet av de åtgärder som behövs för införandet av KOSKI-tjänsten.
Varför är det frivilligt för utbildningsaktören att föra in dessa uppgifter?
Enligt regeringens proposition 19/2021 har man inte velat föreslå någon lagstadgad skyldighet att föra in uppgifter om utbildning med fri inriktning på grund av den fria naturen hos det fria bildningsarbetet. I det fria bildningsarbetet finns det inte heller någon personbaserad insamling av uppgifter och statsandelsfinansieringen grundar sig inte på antalet studerande, vilket skiljer det från andra utbildningsformer. Detta betyder att de studerandes närvaro och genomförande av utbildningen inte nödvändigtvis följs upp och att studieprestationen inte bedöms på samma sätt som i andra utbildningsformer. Av detta följer också att den föreslagna reformen inte föreslås genomföras utifrån myndighetsbehov, utan reformen syftar till att förverkliga den studerandes intresse genom att göra kunnandet synligt.
Indirekt skulle även övriga läroanstalter och arbetslivet dra nytta av lagändringen. Reformen främjar kontinuerligt lärande och därmed också samhällets intressen. Uppgifter som förts in i informationsresursen KOSKI ska inte användas för att beräkna statsandelar för läroanstaltsformer inom det fria bildningsarbetet och därmed ska statsandelssystemet för det fria bildningsarbetet inte ändras i reformen. Huvudmannen kan inom ramen för sina egna resurser gradvis ändra sitt utbildningsutbud till kompetensbaserat och börja erbjuda införande av studieprestationsuppgifterna utbildning för utbildning.