När coronasituationen stabiliseras är målet att tillsammans skapa en smidig, välmående och trygg vardag. Inom den grundläggande konstundervisningen ges förutsättningar för elevernas positiva känsloupplevelser, inlärningsglädje och nyskapande verksamhet. Lärarnas pedagogiska lösningar främjar lärandet och inspirerar till att utveckla den egna kompetensen. Uppmuntran till arbete, lärande och bedömning av kunnande inom olika konstområden inom den grundläggande konstundervisningen är allt viktigare för återhämtningen från coronasituationen.
Musiker som spelar tillsammans.
Foto: GettyImages/ Hill Street Studios

Sidorna uppdateras inte längre. Den här sidan uppdaterades senast sommaren 2022.

Förutom återhämtningen efter coronapandemin kan även Rysslands attack mot Ukraina ha påverkat atmosfären vid läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen. Samtidiga och annorlunda exceptionella händelser påverkar verksamheten vid läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen. 

Det är bra att fästa uppmärksamhet vid återhämtningen redan under kriserna. Under exceptionella tider är det viktigaste att trygga en så vanlig och god vardag som möjligt inom fostran och utbildning för barn och unga. Läroanstalterna fokuserar på att sörja för glädjen i lärandet och vardagen i samband med fritidssysselsättningarna samt på välbefinnandet och orken hos personalen. Det är viktigt att ledningen för läroanstalten och den övriga personalen kan koncentrera sig på undervisnings- och handledningsarbetet. Under den undantagstiden har man också kunnat lära sig nytt och hitta nya tillvägagångssätt och styrkor som kan utnyttjas i framtiden. Likaså har det kunnat vara nödvändigt att ta i bruk verksamhetsmodeller som man bör frångå från när man återgår till normala förhållanden. 

Personalen inom den grundläggande konstundervisning har gjort ett mycket viktigt och fint arbete för att trygga lärandet, välbefinnandet och läroanstaltens vardag. I gemenskapen vid läroanstalten har man lyckats utveckla resiliens och kristålighet, som fortfarande behövs. Effekterna av pandemin kan vara långvariga och de kan ännu synas med fördröjning under en lång tid. Effekterna av coronatiden är sammanflätade med effekterna av andra kriser och man kan inte nödvändigtvis längre entydigt identifiera vad de olika konsekvenserna beror på. 

Coronapandemins inverkan på anordnandet av grundläggande konstundervisning har sett olika ut i olika delar av Finland, så de åtgärder som behövs för återhämtningen kan skilja sig från varandra.

Förutom distansundervisning har coronapandemin på många andra sätt kunnat påverka genomförandet av den grundläggande konstundervisningen, verksamhetskulturen och inlärningsmiljöerna. Lokalt eller ur vissa elevers synvinkel kan det uppstå brister inom välbefinnandet, gemenskap eller lärande eller kunskapsbrister som det finns skäl att utreda och korrigera på olika sätt. Det är fortfarande nödvändigt att diskutera och dela erfarenheter av den exceptionella situationen och konsekvenserna av den. Med tanke på hela läroanstaltsgemenskapen är det särskilt viktigt att stärka gemenskapen och åtgärda eventuella sociala konsekvenser eftersom till exempel många besök, föreställningar, tillställningar och utställningar som ingår i studierna inom konstbranschen inte har kunnat ordnas på samma sätt som tidigare.

Coronapandemin har också lyft fram den grundläggande konstundervisningens samhälleliga betydelse som stöd för välbefinnandet. Distansundervisningen under pandemin förtydligade betydelsen av grundläggande konstundervisning som en källa till meningsfullhet, glädje och välbefinnande. Under undantagstiden har det varit viktigt att trygga en så högklassig och målinriktad undervisning inom konstbranschen som möjligt och en vardag med regelbundna hobbyer för barn och unga. Samtidigt har det varit nödvändigt att sörja för personalens och ledningens välbefinnande och ork. Undervisningen inom konstområdena, läroanstaltsgemenskapen och den regelbundna verksamheten har viktiga  skyddande betydelser i kriser för många elever.

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsen rekommenderar att läroanstalten och utbildningsanordnaren planerar hur återhämtningen från coronasituationen ska fortsätta. Beroende på den lokala situationen bedöms hurdan planering återhämtningen från coronasituationen kräver och hur länge coronasituationen bör beaktas. Lokalt kan man också besluta att utarbeta en separat återhämtningsplan eller att inkludera de planerade åtgärderna i tidtabellerna och planen för läsåret.

Undervisningsarrangemangen under coronapandemin har varierat regionalt och det finns därför stora skillnader i de lokala effekterna för både läroanstalternas och elevernas del. Omfattningen av de nödvändiga åtgärderna bedöms lokalt. Man kan börja bearbeta återhämtningsplaneringen genom att kartlägga effekterna av coronapandemin. Inom gemenskapen kan man tillsammans gå igenom pandemins inverkan på läroanstaltens verksamhet. Det är också bra att fundera på hur man inom den lokala planeringen beaktar till exempel följande nivåer: utbildningsanordnare, läroanstalt och enskild lärare/medlem av personalen samt elev.

Frågor om inlärningsunderskottet konsekvenser för lärande och och deltagande:

  • Hur har coronaviruset påverkat undervisningen och lärandet?
  • Finns det konsekvenser för lärande, deltagande eller undervisning vid läroanstalten? 
  • Hur är konsekvenserna av coronpandemin fördelade vid läroanstalten? Vilka eventuella skillnader finns mellan olika verksamhetsformer?
  • Har coronapandemin på något sätt påverkat till exempel studierna för personer med ett främmande språk som modersmål, personer med invandrarbakgrund eller personer med funktionsnedsättning? Vilka åtgärder behövs?
  • Vilka eventuella positiva sidor kan man observera av undantagslösningarna under ronapandemin?
  • Vilka metoder används vid rekrytering av nya elever eller vid omrekrytering av gamla?
  • Vilka möjligheter finns det att åtgärda konsekvneserna för deltagande?
  • Vilka är de lämpligaste lösningarna med tanke på olika verksamhetsformer för att åtgärda konsekvneserna för lärandet?
  • Hur ger läroanstalten råd om hur man åtgärdar konsekvenserna för lärandet?
  • Vilka regler tillämpas i hybridundervisningen, när får eleven deltar på distans? Det är bra att utarbeta reglerna i samarbete med personalen och i mån av möjlighet höra elevernas och hemmens synpunkter.
  • Hur stärks elevernas motivation, engagemang och möjligheter till långsiktiga, målinriktade studier inom konstbranschen i riktning mot egna intressen?

Frågor om välbefinnande:

  • Det är viktigt att kartlägga elevernas, lärarnas och personalens välbefinnande. Finns det brister i välbefinnandet vid läroanstalten?
  • Vilka metoder finns för att åtgärda bristerna i välbefinnandet?
  • Hur sörjer man för elevernas välbfinnande och gemenskap, om distans- och hybridundervisning används även i fortsättningen?
  • Har läroanstalten behov av att fundera över och genomföra metoder för att förebygga ensamhet och utslagning?
  • Hur kan man genom konstundervisning stärka framtidstron hos barn och unga vid läroanstalten?
  • Hur kommunicerar man med familjerna och beaktar familjernas situationer?
  • Hur beaktar läroanstalten ledningens, personalens och lärarnas välbefinnande?

Övriga frågor:

  • Hur kan man göra elever, personal och vårdnadshavare delaktiga och hur hör man dem?
  • Hur fortsätter och förnyar man samarbetet mellan hemmet och läroanstalten?
  • Hur fortsätter man med avbrutna projekt eller samarbete med olika aktörer? Vad bör beaktas i ledningspraxis och omsorgen om personalens välbefinnande?
  • Vilket stöd eller vilken utbildning behövs för att stärka lärarnas och den övriga personalens kristålighet och resiliens?
Tillbaka upp

Den långa undantagstiden har belastat vardagen i läroanstalter för grundläggande konstundervisning och därför är det viktigt att nu koncentrera sig på kärnuppgifterna: att stöda elevernas lärande samt elevernas och personalens välbefinnande. Inom arbetsgemenskapen är det bra att i mån av möjlighet förbereda sig och öka beredskapen för kontinuerlig utveckling redan under den exceptionella situationen. 

När situationen stabliseras kan man också rikta blicken mot att identifiera och reflektera över lärdomarna från ronapandemin. Det behövs en gemensam tid för att stanna upp och reflektera över vilka positiva saker man har lärt sig under pandemin och vilka metoder som är bra att upprätthålla. Å andra sidan är det också viktigt att identifiera vilka metoder som bör frångås efter pandemin. Man har kunnat lära sig nytt både på organisations- och individnivå. Lärdomar från coronapandemin har tagits i bruk redan under coronapandemin.

Enligt undersökningar och utredningar har den undantagstiden ökat medvetenheten om hur viktiga goda och mångsidiga studiefärdigheter är. Den exceptionella tiden har förutsatt och även gett stöd för självstyrning, och en del studerande har lärt sig att bättre ta hand om sig själva och andra.

Under coronatiden har man förstått att något exceptionellt kan inträffa när som helst och det lönar sig att förbereda sig för föränderliga situationer genom konkreta handlingar och planer. Det är nödvändigt att systematiskt bygga upp en verksamhetskultur som stöder personalens och elevernas möjligheter att även i framtiden klara sig i olika överraskande situationer och verksamhetsmiljöer.

Med hjälp av erfarenheterna från coronapandemin kan man utveckla verksamheten vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning genom att skapa nya verksamhetsmodeller till exempel för att främja följande mål:

  • stöd för elevernas delaktighet, välbefinnande och motivation
  • stärka inlärnings- och studiefärdigheter hos eleverna
  • minskade konsekvenser för inlärning- och kompetens
  • identifiering av elevernas stödbehov och stärkt det individuellt stöd
  • främja en verksamhetskultur som främjar lärande, välbefinnande och gemenskap
  • utveckling och förankring av fungerande digitala pedagogiska metoder
  • användnng av digitala tjänster i planeringen, samarbetet och utvecklingsverksamheten
  • tillvaratagande av fortbildningens möjligheter
  • utveckling av ledarskapet och stöd för lärarnas arbete
  • stöd för en trygg inlärningsmiljö, till exempel genom att ytterligare betona förebyggande inverkan av god handhygien på spridningen av virus och andra smittsamma sjukdomar
  • stöd för kristålighet och resiliens och satsningar på framförhållning
  • fungerande riskhanteringen i kommunen och behärskning av  riskhanterings- och beredskapsplanerna inom det verksamhetsområde.

Lärdomar från utnyttjandet av digitaliseringen

Under coronapandemin har man vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning använt digitala tjänster som stöd för ärandet på ett mångsidigare sätt än tidigare. Digitala pedagogiska modeller och verktyg som konstaterats fungera väl används och utvecklas även i fortsättningen som en del av vardagen vid läroanstalterna. När digitala verksamhetsmodeller utvecklas är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid att de stöder elevernas målinriktade inlärning och främjar en pedagogik som är ändamålsenlig för konstbranschen. 

Det är viktigt att höra lärarnas, elevernas och vårdnadshavarnas erfarenheter och samla pedagogiskt högklassig praxis för gemensamt bruk. Erfarenheter kan samlas in till exempel

  •  genom att kartlägga i vilka konststudier digitala tjänster har använts och inte använts? 
  • genom att bedöma hur de digitala tjänsterna har främjat växelverkan och hurdana användnings- och verksamhetssätt för digitala tjänster möjliggör så bra som möjligt växelverkan mellan eleverna och läraren samt mellan eleverna?
  • genom att bedöma möjligheterna att differentiera lärandet med hjälp av digitala tjänster
  • genom att identifiera digitala lösningar som upplevs som icke ändamålsenliga och utvärdera hur dessa kan användas i fortsättningen.
Tillbaka upp

Med framtidstro avses människansinställning till den kommande tiden och de förväntningar, mål och drömmar som hen anser vara möjliga och värda att eftersträva. Framtidstro är ett begrepp som är släkt med hopp och förtroende. Att stärka hoppet, positivt tänkande och tillvägagångssätt som skapar hopp är en fråga för hela gemenskapen och har en nära koppling till läroanstaltens värdegrund och verksamhetskultur. En viktig uppgift för läroanstaltens personal är att upprätthålla och stärka barnens och de ungas framtidstro.

I situationer med återhämtning bör i synnerhet växelverkan och kommunikationen vara uppmuntrande. Genom uppmuntrande kommunikation kan man effektivt stärka elevernas och hela arbetsgemenskapens framtidstro. Det vore viktigt att kartlägga välbefinnande vid läroanstalten genom diskussioner eller enkäter.

Det är viktigt att de erfarenheter och nya lärdomar som coronapandemin medför tas tillvara vid läroanstalten genom att diskutera goda och dåliga sidor och praxis inom distans-, när- eller hybridundervisningen. Diskussioner mellan personalen och eleverna främjar också stärkandet av delaktigheten och förtroendet och skapar en verksamhetskultur där man uppskattar ett öppet utbyte av erfarenheter och kompetens.   

Traditionellt har framtidstron varit starkast bland unga och svagast bland de äldre. Situationen verkar ha förändrats, och allt oftare ställer sig ungdomarna tveksamma till vad som är möjligt för dem i framtiden. Därför är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid framtidsfostran. Inom framtidsfostran diskuterar man aktivt framtiden, föreställer sig önskade framtidsscenarier och hjälper barnen och de unga att modigt se framåt och göra bra val med förtroende för framtiden. En positiv inställning, förtroende och trygghet samt stöd för tillväxt- och gemenskap stärker resiliensen, dvs. tålighet, flexibilitet, återhämtnings- och förnyelseförmågan såväl hos enskilda personer som  gemenskapen som helhet.

Coronapandemin har påverkat barnens och de ungas liv på många olika sätt. Varje barn och ung person har haft en unik upplevelse av denna exceptionella situation. På kort tid har det hänt mycket som har förändrat barnens och ungas upplevelser av hur vardagen är och hur framtiden ser ut. Det är viktigt att alla erbjuds hjälp och stöd samtidigt som man litar på barnets och den ungas naturliga förmåga att hitta en balans under återhämtningen efter coronapandemin.

Elevernas upplevelser av självförmåga och tro på sina egna problemlösningsfärdigheter och möjligheter att påverka stöder elevens inställning till framtiden. Motivation, självregleringsförmåga och självstyrning har varit viktiga metoder för att klara av pandemin. Med tanke på framtidstron är det viktigt att synliggöra olika överlevnads- och verksamhetsstrategier så att eleverna kan lära sig fungerande praxis av varandra. Dessa stärker tron på att det finns många och olika sätt att klara sig om något oväntat inträffar i framtiden.

Coronapandemin och de erfarenheter den medför är bara en del av barnens och ungas liv. – De vuxnas uppgift är att i mån av möjlighet stärka upplevelsen av att undantagstiden inte avgör deras möjligheter nu eller i framtiden.

I alla situationer har eleven behov av att höra till en grupp och en gemenskap. Förtroende för att man får hjälp och stöd gör det lättare att fatta bra och konstruktiva beslut inför framtiden. Det hjälper även medlemmarna i gemenskapen att utbyttja hela sin potential.

De färdigheter som eleverna inom den grundläggande konstundervisningen och läroanstaltens personal har lärt sig under undantagsförhållanden och eventuella utvecklingsbehov och styrkor som hittats i den nya situationen fungerar för sin del som mångsidiga framtida byggstenar. Genom gemensamma aktiviteter, reflektion över framtidsfärdigheter och framtidsförmågor och en positivt nyfiken och tillitsfull inställning till morgondagen kan man inom den grundläggande konstundervisningen stärka barnens och ungas välbefinnande och tro på framtiden.

Tillbaka upp

Kristålighet avser förmågan hos individer och samfund att upprätthålla funktionsförmågan i föränderliga förhållanden samt beredskap att möta störningar. Även förmåga att återhämta sig från störningar och kriser är en del av kriståligheten. I samband med detta används begreppet resiliens. Kriståligheten kan granskas ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Kristålighet behövs särskilt just nu då vårt samhälle och världen belastas av en situation med många samtidiga störningar i samhället. Utöver coronapandemin och Rysslands attack mot Ukraina belastas många av medvetenheten om klimatkrisen.

Tillbaka upp

Efter eventuella perioder av distansundervisning är det bra att fästa uppmärksamhet vid att stöda gemenskapen till exempel genom att omgruppera eleverna vid läroanstalten för grundläggande konstundervisning. Det är särskilt viktigt att diskutera vad man har lärt sig i distansundervisningen och under coronapandemin. För en del elever kan det ha varit utmanande och eventuellt ensamt att studera under de avvikande arrangemangen. En del av eleverna har också eventuellt varit frånvarande från undervisningen under en lång tid. Å andra sidan har man inom distansundervisningen eventuellt lärt sig nya sätt att studera, bekantat sig med inlärningsplattformar, fått bättre självstyrningsförmåga och eventuellt lärt sig att ta hand om sig själv och andra bättre. 

Det är bra att utnyttja olika sätt att skapa gemenskap i början av läsåret. Gruppbildningen kan kopplas samman både med åtgärder som ökar välbefinnande och gemenskapen och med studier inom olika konstområden på ett lämpligt och naturligt sätt för varje elev. I början av läsåret kan man planera en mångkonstnärlig studiehelhet som behandlar coronanpandemins effekter och erfarenheterna av undantagstiden. 

Tillbaka upp

Coronapandemin har visat att en del elevers färdigheter eller motivation inte har varit tillräckligt för att delta i avvikande undervisning.  Bristen på närundervisning har kunnat leda till stödbehov i synnerhet för elever som redan tidigare har haft utmaningar med att avancera i studierna. Det kan nu finnas fler elever som behöver individuellt stöd än tidigare. Stöd kan också behövas till exempel av elever som har ett annat modersmål än läroanstaltens undervisningsspråk.

I den offentliga debatten har konsekvenserna för lärandet vuxit till en av de centrala konsekvenserna av coronapandemin. Med konsekvenser för lärandet avses här förseningar i lärandet som orsakas elever av olika anledningar, såsom elevens eller lärarens frånvaro, en osäker situation i hemmen eller problem med distanshandledningen. Det är möjligt att distansundervisningen i praktiken i viss mån har minskat antalet undervisningstimmar, deras effektivitet, tillgänglighet och elevernas delaktighet. Konsekvenserna för lärandet kan vara omfattande eller bara visa sig inom vissa delområden av lärandet. Inlärningsunderskottet kan till exempel hänföra sig till arbetssätt, utveckling av behärskningen av färdigheter eller begrepp. Konsekvenserna för lärandet kan återspeglas i inlärningssvårigheter, osäkert arbete, bristande koncentrationsförmåga eller förlorad studiemotivation. Det är viktigt att åtgärda Konsekvenserna för lärandet med tanke på elevernas välbefinnande, kontinuiteten i inlärningen och möjligheterna till vidareutbildning. Det är viktigt att beakta att konsekvenserna för lärandet inte nödvändigtvis upphör när coronapandemin upphör, utan att pandemin har kunnat skapa långvariga problem.

Tillbaka upp

Det är viktigt att tillsammans med eleverna diskutera erfarenheter och upplevelser som berör coronapandemin. Barn och unga har rätt att bli hörda i frågor som berör dem själva. Delaktighet motiverar och hjälper till att engagera sig i studierna och gemenskapen. Det är bra att söka verksamhetssätt för den nya situationen tillsammans med eleverna, genom att höra dem och dela erfarenheter, och även beakta deras åsikter bland annat när man fattar beslut om undervisningsarrangemang.

Tillbaka upp

I ledningen av läroanstalter för grundläggande konstundervisning läsåret 2022–2023 är det fortfarande viktigt att fästa uppmärksamhet vid personalens och elevernas välbefinnande. Krisledning och förändringshantering har under den senaste tiden varit ledarnas centrala färdigheter. Ett snabbt, adaptivt beslutsfattande har ersatt rutinmässiga problem och beslut. För ledningen och läroanstaltens arbete för välbefinnande är det viktigt att kartlägga och samla in information för framtida beredskap. Detta stöds av olika slags datainsamlingar, undersökningar och utredningar som ger en helhetsbild av coronapandemins effekter.

När början av läsåret planeras är det bra om läroanstaltens ledning fortsättningsvis ser till att den interna och externa kommunikationen fungerar smidigt. Personalen är en viktig resurs för organisationen och därför är det viktigt att satsa på personalen också med hjälp av intern kommunikation. Det är bra om hela personalen känner till spelreglerna för kommunikationen. Ledaren bör vara ärlig i sin kommunikation, men även hålla hoppet uppe.

Det är bra att konkretisera vilka praktiska strategier läroanstalten använder för att främja personalens eget välbefinnande till exempel ur följande synvinklar:

  • Hurdana förhållanden och strukturer skapas i arbetsgemenskapen (t.ex. början av terminen, möten, lokaler, tidtabeller, team)?
  • Hur främjar arbetsgemenskapen sociala relationer och stöder växelverkan?
  • Vilka möjligheter har personalen att förverkliga sig själv eller utveckla sin kompetens?
  • Hur stöder arbetsgemenskapen hälsofrämjande och fysisk ork?

Inom arbetsgemenskapen kan man dela med sig av sin kompetens på nya sätt, utveckla praxis för välbefinnande och öka den gemensamma verksamhetskulturen. Stärkandet av samarbetet mellan personalen och upprätthållandet av läroanstaltens sammanhållning främjar välbefinnandet inom arbetsgemenskapen. Det är också viktigt att ledningen tar hand om sitt egen välbefinnande så att ledningen kan stödja andra och skapa en ny framtidsvision. Ett starkt stöd och delat ledarskap inom arbetsgemenskapen stöder ledaren och hjälper honom eller henne att orka.

Det pedagogiska ledarskapet har stött välbefinnande, lärandet och kompetensutvecklingen inom hela arbetsgemenskapen ur såväl individens som samhällets synvinkel. Det är bra att vara medveten om att situationen inte är eller har varit enhetlig hos alla anordnare av grundläggande konstundervisning och vid alla läroanstalter. Det viktigaste är dock att säkerställa att den grundläggande konstundervisningens uppgift fullgörs på bästa möjliga sätt.
 

Tillbaka upp

Det är bra att diskutera erfarenheterna från coronapandemin även med vårdnadshavarna och höra deras åsikter om hur studierna och hobbyverksamheten inom den grundläggande konstundervisningen lyckades under undantagsperioden. 

Läroanstaltens olika evenemang, introduktionskvällar och fester är viktiga tillfällen som ökar gemenskapen, då elevens större vårdnadshavarkrets kan mötas i glädjens och uppmuntrans tecken. Under sådana glada och konstnärliga möten torde framtidstron stärkas helt av sig själv.
 

Tillbaka upp

Texten har uppdaterats 11.7.2022.

Tillbaka upp