Att införa och använda Fyrklöver-modellen

Kom i gång med Fyrklöver-modellen

Fyrklöver-modellen stöder en systematisk utvärdering av anordnandet av grundläggande konstundervisning och läroanstaltens verksamhet. Modellen gör det möjligt att identifiera läroanstaltens styrkor och att stöda en mångsidig utveckling av verksamheten. Modellen hjälper utbildningsanordnaren att identifiera både styrkor och utvecklingsobjekt i verksamheten och att ställa upp gemensamma utvecklingsmål. De pedagogiska kvalitetsindikatorerna kan användas till exempel för att

uppdatera den lokala läroplanen
utveckla undervisningsutbudet
upprätta administratörens arbetsplan
planera läsårets undervisning.

För att kvalitetsutvecklingen ska vara effektiv och omfatta samtliga i läroanstaltsgemenskapen är det viktigt att hela läroanstaltens personal deltar i den. Kvalitetsutvärderingsgruppen ska representera hela läroanstaltsgemenskapen, så det vore bra att förutom rektorn, lärarna och den övriga personalen även välja elever och vårdnadshavare till gruppen. Ett viktigt syfte med självutvärderingen som gruppen genomför är att väcka diskussion om verksamhetens art. En utvärdering av kvaliteten som genomförs i grupp kan i bästa fall också stärka sammanhållningen vid läroanstalten och den gemensamma verksamhetskulturens etos.

Exempel och idéer för att ta i bruk Fyrklöver-modellen

Kvalitetsutvärderingsgruppen vid läroanstalten inleder sitt arbete genom att bekanta sig med Fyrklöver-modellens fyra kvalitetsfaktorer och deras pedagogiska indikatorer. Det är viktigt att tillsammans fundera på hur indikatorerna syns i läroanstaltens verksamhet och i den lokala läroplanen. Om det finns motstridigheter mellan dem och indikatorerna är det också viktigt att lyfta fram det och göra det till en del av den gemensamma diskussionen. Den interna diskussionen vid läroanstalten bidrar till att säkerställa en gemensam förståelse av indikatorernas innehåll, syfte och innebörd.

Syftet med indikatorerna är att hjälpa att strukturera och utvärdera nivån på genomförandet av de faktorer och drag de beskriver vid läroanstalten. Eftersom de pedagogiska indikatorerna är omfattande och kräver reflektion och diskussion lönar det sig för kvalitetsutvärderingsgruppen att lägga tillräckligt med tid på att gå igenom dem. Gruppen kan träffas flera gånger och till exempel diskutera en kvalitetsfaktor åt gången. Man kan dela in läsåret i fyra avsnitt och gå igenom frågor gällande en kvalitetsfaktor per kvartal. Läroanstaltens självutvärdering kan också struktureras som årliga utvärderingsomgångar där man går igenom någon del av kvalitetsfaktorerna och deras indikatorer. En långsiktig kvalitetsutvärderingsplan gynnar verksamheten och säkerställer en genomgång av samtliga kvalitetsfaktorer under till exempel fyra år.

Läroanstalter inom grundläggande konstundervisning kan också samarbeta kring arbetet med Fyrklöver-modellen. En dialog mellan två olika verksamhetskulturer kan ge upphov till nya och kreativa utvecklingsidéer. Fyrklöver-modellens delområden kan med fördel också tas upp till diskussion under lärarmöten och användas för att väcka en allmän diskussion om verksamhetens kvalitet och utveckling vid läroanstalten.

När en utvärderingsplan utarbetas är det bra att fundera på när och var den senaste informationen från utvärderingen behövs. Den kan vara till nytta till exempel när man utarbetar budgeten, en uppdatering av läroplanen, jämställdhets- och likabehandlingsplanen eller arbetsplanen.

Det är möjligt att anpassa indikatorerna och exempelfrågorna så de passar läroanstaltens verksamhetskultur. Det väsentliga är att man som resultat av självutvärderingen lyckas identifiera läroanstaltens styrkor och utvecklingsområden och att de antecknas så att det är möjligt att följa upp kvalitetsutvecklingen på lång sikt.

En möjlighet är att utifrån en gemensam diskussion och till exempel elevenkäter ge varje indikator ett vitsord på skalan 1–5 enligt hur de förverkligas vid läroanstalten. Vitsord 1 avspeglar en svag nivå, 5 är en utmärkt nivå. En indikator som får vitsordet 1 eller 2 är ett utvecklingsobjekt vid läroanstalten. Indikatorer med vitsord 3 uppfylls på ett sätt som motsvarar kraven vid läroanstalten. En indikator som får vitsordet 4 eller 5 är å sin sida läroanstaltens styrka, vars goda nivå ska ombesörjas även i fortsättningen.

Det är meningen att frågorna bearbetas och riktas till olika målgrupper. Hjälpfrågorna avsedda för vuxna kan anpassas så de är lämpliga för yngre elever. Läraren kan till exempel utifrån den första indikatorn formulera frågor som passar en sexårig elev på samma sätt som på bilden nedan.

Läraren frågar sin sexåriga elev om eleven har lyssnat på musik på fritiden.

Som ett väsentligt led i kvalitetsutvärderingen vid läroanstalterna kartläggs elevernas upplevelser av undervisningens kvalitet samt vårdnadshavarnas uppfattningar om samarbetet mellan hemmet och läroanstalten. Samtal och enkäter kan vara en möjlighet vid kartläggningen av elevernas upplevelser. Till exempel frågor som tangerar ett meningsfullt förhållande till konsten är personliga och kräver empati och känslighet av frågeställaren, men också rätt tid och plats. Frågorna ska beakta elevens ålder, och för de yngsta eleverna kan en enkät besvaras hemma med vårdnadshavarens hjälp.