Stödmaterialet för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen är avsett för tolkning av den ämnesspecifika delen för historia i läroplansgrunderna. Stödmaterialet innehåller uppgifter som utarbetats av lärare för olika teman och färdighetsmål inom historia. I vissa uppgifter bedöms kunnandet för endast ett färdighetsmåls del, medan andra har många mål som bedöms.
Reppu roikkuu pulpetin tuolin selkänojasta, taustalla oppilaita.
Foto: Satu Haavisto

Stödmaterialets upphovsmän

Stödmaterialet för kriterierna för slutbedömningen av historia i den grundläggande utbildningen har utvecklats av en arbetsgrupp som leddes av undervisningsrådet Kristina Kaihari och som omfattade lärare i historia och samhällslära. Arbetsgruppens medlemmar är

  • Reetta-Liisa Ruokoja
  • Tarja Honkanen
  • Antti Rimpisalo
  • Katja Kiipeli-Jaakkonen
  • Riitta Mikkola
  • Johanna Hankonen
  • Pasi Hieta
  • Maarit Ainas.

    Uppgifterna i stödmaterialet för slutbedömningen i läroämnet historia är mångsidiga. I uppgifterna ingår undersökning och tolkning av källor, informationssökning, utarbetande av faktatext, skrivande där man lever sig in i en situation, sammanställande av en studie, tolkning av bilder, utarbetande av en begreppskarta, skapande av en tecknad serie och intervjuer. Uppgifterna har varierande omfattning. En del av uppgifterna är tänkta att göras gemensamt med läroämnet modersmål och litteratur.

    Många av uppgifterna lyfter också fram färdigheter som behövs för målen för mångsidig kompetens, som är kopplade till läroämnena enligt grunderna för läroplanen och som bedöms i samband med bedömningen av kunnandet i olika läroämnen. 

    I synnerhet följande mål och färdigheter inom mångsidig kompetens lyfts fram i stödmaterialet för historia:

    • Förmåga att tänka och lära sig (K1)
    • Kulturell och kommunikativ kompetens (K2)
    • Multilitteracitet (K4)
    • Digital kompetens (K5)

    Det är viktigt att man under lektionerna också övar på att producera och tolka texter, eftersom man behöver dessa färdigheter för att visa sina kunskaper i historia. Under varje lektion kan man studera, identifiera och öva på textgenrer som är typiska för historia. Därför bör man i bedömningen också fokusera på

    • ändamålsenlig/korrekt användning av läroämnets begrepp
    • användning av textgenrer som kännetecknar historia
    • texters struktur och logik
    • korrektheten i språket som används.

    Lärarna kan använda uppgifterna i stödmaterialet i det lokala läroplansarbetet och i undervisningen. Man bör komma ihåg att uppgifterna varken är normerande eller uttömmande. Läraren kan enligt eget övervägande ändra på uppgifterna eller ta exempel av dem. Uppgifterna är tänkta att fungera som hjälp för lärarens egna idéer, inte som normtexter.

     

    KUNSKAPSMÅL STÖDMATERIAL/UPPGIFT

    M2 att söka information om historia
    • 1800-talet: Torparens berättelse
    • Uppgift med tolkning av källor från inbördeskriget
    • Dagboksuppgift om andra världskriget
    • Studie om andra världskriget
    • Tecknad serie om det finländska samhällets utveckling (1945–1990)

    M3 tolkning av källor
    • Hundra års statistik (1917–2017)
    • Motstridighetsuppgift med källor från inbördeskriget

    M4 förståelse för kronologi
    • 1800-talet: Torparens berättelse
    • Hundra års statistik (1917–2017)
    • Dagboksuppgift om andra världskriget
    • Essä om kalla krigets slut

    M5 historisk empati
    • 1800-talet: Torparens berättelse
    • Dagboksuppgift om andra världskriget

    M6 förståelse för förhållanden mellan orsak och verkan i historien
    • Hundra års statistik (1917–2017)
    • Begreppskarta över orsakerna till den ryska revolutionen
    • Dagboksuppgift om andra världskriget
    • Essä om kalla krigets slut
    • Begreppskarta över orsakerna till Sovjetunionens sönderfall

    M7 förståelse för förändringar och kontinuitet
    • Hundra års statistik (1917–2017)

    M8 tolkning av historia

    		  

    M9 förklaring av människors agerande
    • Dagboksuppgift om andra världskriget

    M10 tolkning och användning av historisk information samt dess tillförlitlighet
    • Motstridighetsuppgift med källor från inbördeskriget

    M11 produktion av historisk information
    • Hundra års statistik (1917–2017)
    • Uppgift med tolkning av källor från inbördeskriget 
    • Tolkning av källor från inbördeskriget: Mannerheims ”svärdsed”

    M12 medvetenhet om historien

    		  
    Tillbaka upp

    Utgångspunkten för undervisningen, lärandet och bedömningen av kunnandet i historia i den grundläggande utbildningen är historieämnets uppgift och mål. Tillämpningen av historisk kunskap och behärskandet av historiskt tänkande verifieras genom innehållet. Läroplansgrunderna uppmuntrar till användning av så mångsidiga arbetssätt som möjligt i undervisningen, vilket samtidigt styr mot mångsidiga möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper. Så kallade vanliga (summativa) prov är ett sätt att visa och mäta elevernas kunnande. Läraren kan dock även bedöma elevernas kunnande på många andra sätt.

    I undervisningen i historia strävar man genom respons efter att uppmuntra eleverna att göra egna tolkningar och föra fram egna synpunkter på argument. Utöver de skriftliga uppgifterna ska man i bedömningen beakta elevernas mångsidiga sätt att arbeta och visa sina kunskaper. I stället för memorering av innehåll ska man i bedömningen fästa uppmärksamhet vid tillämpning av kunskap och behärskande av historiskt tänkande. 

    Slutbedömningen sker under det läsår då studierna i historia som gemensamt läroämne för alla avslutas i årskurs 7, 8 eller 9 enligt den timfördelning som fastställts och beskrivits i den lokala läroplanen. Slutbedömningen beskriver hur väl och i vilken utsträckning eleven har uppnått målen för lärokursen i historia vid studiernas slut. Då slutvitsordet bildas ska man ta i beaktande alla mål och de därtill hörande kunskapskraven för slutbedömningen i historia som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, oberoende av för vilken årskurs 7, 8 eller 9 enskilda mål har ställts upp i den lokala läroplanen. Slutvitsordet är en helhetsbedömning som ska bildas utgående från målen och kunskapskraven för historia.

    Eleven har uppnått målen för lärokursen enligt ett visst vitsord när elevens kunskaper huvudsakligen motsvarar den kunskapsnivå som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga. Om eleven uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. Bedömningen av elevens arbete ska ingå i slutbedömningen i historia och i slutvitsordet som ska bildas utgående från slutbedömningen. Man bör komma ihåg att även om det finns totalt tio färdighetsmål som bedöms, är bedömningen ändå en helhet.  

    Tillbaka upp

    Torparens berättelse

    I inlevelseuppgiften Torparens berättelse ska eleven skriva en berättelse eller dagbok ur en torpares eller hans familjemedlems perspektiv i slutet av 1800-talet. De historiska fakta som ingår i berättelsen ska vara korrekta, men eleven kan också lägga till sådant som hade kunnat vara möjligt. I uppgiften ingår fem färdiga händelser med hjälpfrågor som stöd för eleven. För de högre vitsorden krävs utöver dessa också andra händelser från slutet av 1800-talet som passar in i temat.

    Stödmaterialet innehåller de anvisningar som ges till eleven och bedömningskriterierna. Bedömningen gäller följande färdigheter: M2 att söka information om historia, M4 att förstå kronologi och M5 historisk empati. Läraren kan välja att lämna bort språkriktigheten från kunskapskraven, men bedömning av språkriktigheten stöder förverkligandet av målen för mångsidig kompetens.

    Om man gör uppgiften i sin helhet under lektionerna är det bra att reservera minst tre 45 minuters lektioner, och helst fyra.

    Färdigheter som bedöms:

    • M2 att söka information om historia
    • M4 förståelse för kronologi
    • M5 historisk empati

    Ladda ned uppgiften som Word- eller PDF-fil:

    Bilaga
    Torparens berättelse (docx, 31.06 KB)

    Begreppskarta över orsakerna till den ryska revolutionen

    I uppgiften gör eleven under handledning en begreppskarta över orsakerna till den ryska revolutionen (1917). Eleven söker information i källor och bildar utifrån den en helhetsbild av ämnet.

    Stödmaterialet innehåller de anvisningar som ges till eleven och kunskapskraven. Bedömningen gäller följande färdighet: M6 förståelse för förhållandet mellan orsak och verkan.

    Ladda ned uppgiften som Word- eller PDF-fil:

    Tillbaka upp

    Uppgift med tolkning av källor från inbördeskriget

    Syftet med uppgiften är att eleven ska få öva på att tolka källor. De färdigheter som bedöms i uppgiften är M11, som är att lära eleven att använda olika källor, jämföra dem och göra en egen motiverad tolkning utgående från dem samt M2, som är att aktivera eleven att söka historisk information och att bedöma källornas tillförlitlighet. I uppgiften övar man också på färdigheter enligt M8, som inte används som grund för bildandet av vitsordet.

    Ladda ned stödmaterialet som Word- eller PDF-fil:

    Tolkning av källor från inbördeskriget i Finland: Mannerheims ”svärdsed”

    Uppgiften anknyter till mål 11 i läroplanen för historia, som är att ”lära eleven att använda olika källor, jämföra dem och göra en egen motiverad tolkning utgående från dem”. Eleven har möjlighet att söka information i källor, men också göra tolkningar av dess målgrupp och mål. Uppgiften anknyter också till mål 4 på så sätt att eleven har möjlighet att uttrycka sitt kunnande genom att koppla en text och exempelvis de personer som nämns i den till sin egen tid.

    Ladda ned stödmaterialet som Word- eller PDF-fil:

    Tillbaka upp

    Hundra års statistik (1917–2017)

    Förändringar som skett under historien syns i statistiken. Som källa för uppgiften används Statistikcentralens material Förändringar under hundra år. Målet är att så mångsidigt som möjligt hitta orsaker till och följder av förändringarna. Utifrån statistiken lägger eleverna fram sina egna motiverade tolkningar av vilka faktorer som lett till de förändringar som syns i statistiken. Arbetet kan göras på egen hand eller i grupper, som en uppsats eller en begreppskarta.

    I detta stödmaterial fokuserar man på mål M3 tolkning av källor, M4 förståelse för kronologi, M6 förståelse för förhållanden mellan orsak och verkan, M7 förståelse för förändringar och kontinuitet samt M11 produktion av historisk information.

    Ladda ned stödmaterialet som Word- eller PDF-fil:

    Bilaga

    Tecknad serie om det finländska samhällets utveckling (1945–1990)

    I detta arbete är elevens uppgift att göra en tecknad serie (som bedöms) om förändringarna i det finländska samhället från tiden efter andra världskriget fram till 1990-talet. I uppgiften bedöms arbetsfärdigheterna, förståelsen för kronologi samt förmågan att förklara människors agerande. Arbetet förutsätter att eleven kan tillämpa kunskap på ett kreativt sätt.

    I uppgiften kan man bedöma områdena M4 och M9. Till uppgiften kan man också koppla analys av de använda källorna, varvid man även kan bedöma M2. För detta ändamål finns i slutet av stödmaterialet hjälpfrågor för analys av källor. Om man bedömer M2 behöver eleven för vitsordsnivåerna 5–7 inte besvara alla frågor. På vitsordsnivån 9 ska eleven kunna besvara alla eller nästan alla frågor om fler än en källa för att visa att hen kan jämföra olika källor. 

    Ladda ned stödmaterialet som Word- eller PDF-fil.

    Tillbaka upp

    Dagboksuppgift om andra världskriget

    I dagboksuppgiften om andra världskriget väljer eleven en historisk eller påhittad person som anknyter till andra världskriget, som hen placerar i verkliga historiska händelser.

    Eleven skriver personens fiktiva dagbok, och syftet är att öva på historisk empati, lära sig att tidsbestämma händelser korrekt samt lära sig att placera personer på historiskt lämpliga händelseplatser. Dessutom får eleverna öva på att söka information, använda olika källor och tillämpa information.

    Detta stödmaterial innehåller de anvisningar som ges till eleven och bedömningskriterierna. Bedömningen gäller målen: M2 att söka information om historia, M4 att förstå kronologi, M5 historisk empati, M6 förståelse för förhållandet mellan orsak och verkan samt M9 att förklara människors agerande.

    Ladda ned uppgiften som Word- eller PDF-fil:

    Bilaga

    Studie om andra världskriget

    I den här uppgiften ska eleven undersöka en valfri händelse under andra världskriget och hur den påverkade andra världskrigets förlopp. I anvisningarna anges ett begränsat antal händelser under andra världskriget, men man kan naturligtvis utvidga listan eller låta eleverna välja ämne helt fritt. Eftersom sammanställande av en studie är ett helt nytt arbetssätt för många och också ett ganska utmanande sådant, bör man hjälpa eleverna att avgränsa ämnet på ett förnuftigt sätt. På grund av arbetets omfattning och svårighetsgrad kan det vara förnuftigt att göra det exempelvis i par. 

    Stödmaterialet innehåller de anvisningar som ges till eleven och kunskapskraven. Anvisningarna innehåller också anvisningar för källhänvisningar och en tidtabell för tio lektioner. Det finns flera sätt att ange källor, och läraren kan naturligtvis välja ett. Bedömningen gäller följande färdigheter: M2 att söka information om historia, M4 förståelse för kronologi, M6 förståelse för förhållandet mellan orsak och verkan samt M11 produktion av historisk information. När det gäller en studie bedöms utöver färdigheterna även formen, exempelvis pärmblad samt innehålls- och källförteckning. Bedömning av språkriktigheten stöder förverkligandet av målen för mångsidig kompetens.

    Ladda ned uppgiften som Word- eller PDF-fil:

    Bilaga

     

    Tillbaka upp

    Begreppskarta över orsakerna till Sovjetunionens sönderfall

    I uppgiften gör eleven under handledning en begreppskarta över orsakerna till Sovjetunionens sönderfall. Eleven letar efter information i källor och bildar utifrån den en helhetsbild av ämnet.

    Stödmaterialet innehåller de anvisningar som ges till eleven och bedömningskriterierna. Bedömningen gäller följande färdighet: M6 förståelse för förhållandet mellan orsak och verkan.

    Essä om kalla krigets slut

    I denna essäuppgift ska eleven skriva en enhetlig text om kalla krigets slut, det vill säga Sovjetunionens sönderfall och det socialistiska systemets kollaps i Östeuropa.

    Stödmaterialet innehåller de anvisningar som ges till eleven och kunskapskraven. Bedömningen gäller essäns innehåll, struktur och språk. Bedömningen gäller följande färdigheter: M4 förståelse för kronologi, M6 förståelse för förhållandet mellan orsak och verkan samt M7 analys av historisk kontinuitet. Man kan göra uppgiften exempelvis i samarbete med modersmålsämnet, varvid man kan fokusera mer på språkriktigheten i bedömningen. Läraren kan välja att lämna bort språkriktigheten från kunskapskraven, men man bör handleda eleverna att använda ett korrekt språk i alla texter som de skriver. Bedömning av språkriktigheten stöder förverkligandet av målen för mångsidig kompetens. 

    Ladda ned stödmaterialet som Word- eller PDF-fil:

    Bilaga
    Essä om kalla krigets slut (docx, 27.49 KB)
    Tillbaka upp