Alla ska kunna känna sig trygga och må bra i daghemmet, skolan och läroanstalten. För att uppnå en övergripande trygghet och säkerhet krävs att de olika delområdena leds systematiskt. Förmannen och ledaren ansvarar i egenskap av företrädare för arbetsgivaren och utbildningsanordnaren för såväl arbetsgemenskapens som elevernas och de studerandes hälsa, trygghet och välbefinnande.

Småbarnspedagogik som ordnas i en trygg och säker miljö bidrar till att skapa en lugn atmosfär som stödjer barnens uppväxt och lärande samt ökar barnens och de anställdas välbefinnande. Säkerheten inom småbarnspedagogiken är en gemensam sak för alla anställda, för dem som svarar för verksamhetsenheterna och lokalerna samt för vårdnadshavarna.

Läs mer om ledningen av säkerheten inom småbarnspedagogiken via länken nedan.

Tillbaka upp

I en god säkerhetskultur har man kunskap och ger anvisningar och man tar till sig instruktioner och förfaringssätt. Som en del i säkerhetskulturen ingår också övervakning, utvärdering och utveckling. De säkerhetsprinciper man i arbetsgemenskapen tillsammans kommit överens om definierar det man upplever som viktigt, som man tror på och vill att arbetsgemenskapen ska förbinda sig till.

Säkerhetsarbetet är föremål för både externa och interna anvisningar. Externa anvisningar är lagstiftning, instruktioner och strategier samt uppföljningar som genomförs av olika myndigheter. Ledningen ska känna till i kraft varande regelverk. Utbildningsanordnarens uppgift är att ombesörja och ansvara för att säkerhetsarbetet i skolan är ändamålsenligt organiserat och att det finns reserverade resurser för säkerhetsarbetet. Utbildningsanordnaren är skyldig att övervaka att planerna och instruktionerna för säkerheten i skolan är uppdaterade. Säkerheten och tryggheten i arbets- och lärmiljön utvärderas inom ramen för skolans självutvärdering.

Läs mer om ledningen av säkerheten inom den allmänbildande utbildningen via länken nedan.

Tillbaka upp

Varje individ inverkar på säkerhetskulturen i läroanstalten. Att bygga upp säkerheten är ett aktivt arbete, där alla som arbetar på läroanstalten deltar. Den största skillnaden mellan säkerhetsarbetet i en yrkesläroanstalt och i en allmänbildande läroanstalt är att yrkesläroanstalten inte bara är en arbets- och studieplats utan också en produktionsinrättning, där det som ett resultat av de studerandes arbete uppstår varor och tjänster.

Läs mer om ledningen av säkerheten inom yrkesutbildningen via länken nedan.

Tillbaka upp

Syftet med säkerhetsmanualen för undervisningsväsendet är att ge dem som ordnar och tillhandahåller småbarnspedagogik, undervisning och utbildning, daghemsföreståndare och rektorer samt dem som äger och underhåller daghemsbyggnader och skolor praktisk vägledning för att planera och organisera säkerheten.

Säkerhetsmanualen ger konkreta modeller bland annat för att planera helhetssäkerheten, identifiera och förebygga risker samt samordna och genomföra planer. Säkerhetsmanualen uppdateras för närvarande.

Läs mer om säkerhetsmanualen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken via länken nedan.

Tillbaka upp

Acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon

Ändra inställningar för cookies

Titta på videon på Youtube

Under den senaste åren har ledare inom utbildningen haft en stor arbetsbörda och arbetat under exceptionella förhållanden och hanterat situationer som det inte varit möjligt att förutse och i god tid förbereda sig för. Tom Pakkanen är klinisk rättspsykolog och berättar under föreläsningen Att hantera pågående kriser om hur vi reagerar vid kriser och vad det leder till samt vad vi kan göra i dessa situationer. Föreläsningen bandades in inom ramen för att Utbildningsstyrelsen skapade material till stöd för ledare inom bildningssektorn (småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet) för att stödja resiliens i arbetsgemenskaperna och för att öka välbefinnandet och tron på framtiden.
Tillbaka upp