Stöd för lärandet i den grundläggande utbildningen för barn och unga som flytt från Ukraina

Enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning har kommunen skyldighet att för sådana barn som avses i 26 § 1 mom. och som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Bestämmelsen gäller asylsökande och personer som omfattas av tillfälligt skydd som har rätt till grundläggande utbildning och förskoleundervisning.

För att bo i en kommun krävs inte att kommunen ska vara barnets hemkommun i enlighet med lagen om hemkommun. Det är tillräckligt att barnets vistelse i kommunen är av sådan natur att det kan räknas som att barnet bor i kommunen. Kommunen ska informera om rätten till undervisning och berätta om kommunens tjänster samt hur man söker sig till dem.

Undervisningen för ukrainska barn och unga som anländer till landet ska i enlighet med lagen om grundläggande utbildning ordnas som förskoleundervisning och grundläggande utbildning eller som undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen som ordnas för invandrare.  Eleverna har i enlighet med lagen om grundläggande utbildning rätt till undervisning, elevhandledning och tillräckligt stöd för lärandet och skolgången genast när behov uppstår, på samma grunder som övriga elever.

Alla elever i skolan – även nyanlända – har rätt till elevvårdens tjänster. Skolhälsovården och psykolog- och kuratorstjänsterna erbjuder individuellt stöd för varje elev utifrån individens behov.

Kommunen kan ordna förberedande undervisning i enlighet med 5 § i lagen om grundläggande utbildning. Målet för undervisningen är att främja elevens kunskaper i svenska eller finska samt att ge nödvändiga förutsättningar för att övergå till förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. Utbildningsanordnaren beslutar om att enligt behov inleda och anordna den förberedande undervisningen. En lokal läroplan för den förberedande undervisningen utarbetas i enlighet med Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder från 2015. Utbildningsstyrelsen erbjuder ett verktyg för utarbetandet av läroplanen i eGrunder.

Undervisningen i svenska/finska i den förberedande undervisningen är undervisning i nybörjar- och grundkunskaper i språket, och det rekommenderas att man gör upp en egen plan för elevens lärande. Det är möjligt att en del elever blir kvar i Finland och fortsätter studera i den grundläggande utbildningen efter den förberedande undervisningen. Därför är en språkmedveten undervisning i undervisningsspråket viktig. Med hänsyn till socialiseringen och interaktionen i skolan är en språkmedveten undervisning viktig också för dem som endast vistas temporärt i Finland.

Förberedande undervisning kan ordnas i grupp eller enligt inkluderande principer i den grundläggande utbildningen, även för enskilda elever. Utbildningsanordnaren fastställer gruppens storlek vid förberedande undervisning som ordnas i grupp. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att gruppens storlek inte överskrider 8–10 elever.

Centralt i den förberedande undervisningen är integreringen i förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen och att stärka delaktigheten, till exempel med fadderklass- eller fadderelevverksamhet. De flesta utbildningsanordnare har fungerande modeller för att ordna inkluderande förberedande undervisning. Utbildningsanordnarna har också utvecklat goda modeller för att integrera den förberedande undervisningen i utbildningen. Modellerna kan användas också i undervisningen som ordnas för ukrainska elever

Enligt 8 § i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen kan invandrare undervisas antingen helt eller delvis i finska eller svenska enligt en särskild lärokurs avsedd för invandrare, det vill säga undervisning i lärokursen svenska/finska som andraspråk och litteratur (S2). Det är bra att utbildningsanordnaren också är förutseende med att det är möjligt att en del av eleverna stannar kvar i Finland för en längre tid, till och med permanent. Därför är det också skäl att planera undervisningen i svenska/finska som andraspråk och utveckla undervisningen och skolans verksamhetskultur enligt ett språkmedvetet arbetssätt.  

Om utbildningsanordnaren beslutar om detta har eleverna utöver undervisning i svenska/finska som andraspråk och litteratur även möjlighet att få stöd på det egna modersmålet i undervisningen i andra läroämnen. Det lönar sig att utnyttja den här möjligheten ifall utbildningsanordnaren i större mån vill erbjuda undervisning på ukrainska i olika läroämnen. Eleverna som kommer från Ukraina har på grund av sin skolbakgrund språkkunskaper på åldersnivå i språket som används inom olika kunskapsområden.   I undervisningen lönar det sig också att utnyttja elevernas språkreserv

Enligt 17 § i Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Tillräckliga kunskaper i det egna modersmålet stöder kommunikationen i den egna språkgemenskapen och genom att bevara och utveckla det egna modersmålet är det också lättare att lära sig svenska/finska. Det egna modersmålet och då barn och unga lär sig svenska/finska som andraspråk skapas en grund för funktionell två- och flerspråkighet hos barnet och den unga. Utbildningsanordnaren fattar beslut om att erbjuda undervisning i elevens eget modersmål.

Utgångspunkten är att skolan i alla situationer ska erbjuda trygga strukturer som främjar delaktighet. Utöver de undervisningsarrangemang som beskrivs ovan kan till exempel följande förfaringssätt och åtgärder vara användbara, särskilt i de kommuner som ännu inte har etablerade verksamhetssätt för att stödja undervisningen och lärandet för elever med invandrarbakgrund.

1. Utbildningsanordnaren beslutar om antagningen av elever och bildandet av undervisningsgrupper. Utgångspunkten är att principen om närskola är det bästa för barnet. Det är viktigt att barnen och de unga får kontakter till svensk-/finskspråkiga elever och från början av skolgången kan skapa vänskapsband och känna sig delaktiga.
2. När en elev ska börja i skolan är det av största vikt att man diskuterar med vårdnadshavaren för att kunna kartlägga elevens tidigare skolgång och vid behov göra upp en plan för elevens lärande.
3. Det är viktigt att se till att det finns tolkningstjänster att tillgå. Enligt 26 § i förvaltningslagen och 5 § i lagen om främjande av integration ska en myndighet ordna tolkning och översättning i ärenden där en invandrare inte behärskar det språk, svenska eller finska, som ska användas vid myndigheten. När tolkningstjänster används i integrationssyfte, såsom i samarbete mellan hemmet och skolan, ersätter staten kostnader för tolkning till deras fulla belopp, i samband med mottagande av personer som fått internationellt skydd. Tolkningstjänsterna ska upphandlas för att det ska vara möjligt att ansöka om ersättning av staten. Se till exempel https://kotoutuminen.fi/sv/ersattningar-till-kommunerna.   
4. Utbildningsanordnaren kan utse en koordinator som ansvarar för undervisningsarrangemangen och samarbetar vid behov med andra aktörer, såsom skolhälsovården och psykolog- och kuratorstjänsterna. Koordinatorn kan till exempel vara en lärare som anvisas ett visst antal arbetstimmar för detta arbete. Det är viktigt för barnens och de ungas välbefinnande att verksamheten koordineras på ett ändamålsenligt sätt, både i skolan och på fritiden. Koordinatorn kan ansluta sig till det nationella utvecklingsnätverket för språklig och kulturell mångfald Poiju.
5. Det är viktigt att man i kommunerna ska kartlägger om det bland de ukrainska vårdnadshavarna finns lärare eller andra vårdnadshavare som har pedagogisk utbildning. De kan i mån av möjlighet rekryteras som lärare, lärare i det egna modersmålet, skolgångshandledare eller stödlärare.
6. Vårdnadshavarna kan ges möjlighet att stödja barnens skolgång, till exempel genom att grunda en språkklubb för vårdnadshavare där de lär sig grunderna i svenska/finska.
7. Det är viktigt att kunna erbjuda glädje och nya rutiner i barnens och de ungas liv − samt möjligheter att lära sig svenska/finska och möjligheter till interaktion, även i samband med hobbyverksamhet som ordnas i skolan. Idrottsföreningarnas och organisationernas insatser är också viktiga, precis som lekparksverksamhet och andra stödformer som kommunen ordnar.

9.1.2023 uppdaterad med information om bland annat hur eventuellt beviljande av en hemkommun påverkar deltagande i den grundläggande utbildningen för barn från Ukraina

Texten har uppdaterats 1.4.2022 med ett nytt avsnitt om undervisningsarrangemangen våren 2022 (längst ner på sidan).