Meddelanden
22.10.2020

Till skolans uppgifter hör att främja jämställdhet och likabehandling – det behövs mera information om de lagstadgade skyldigheterna

Aktuellt Grundläggande utbildning Jämlikhet och delaktighet
Det finns fortfarande behov av utveckling när det gäller det jämställdhetsfrämjande arbetet i skolorna. Det här framgår av en enkätundersökning som Utbildningsstyrelsen genomfört för att utreda hur planeringen av arbetet för att främja jämställdhet förverkligas i den grundläggande utbildningen.
Illustrationsbild: Ryggsäckar och rockar på klädkrokar
Foto: Hanna Anttila

Lagen förutsätter att skolorna gör upp planer för att främja jämställdheten och likabehandlingen i den grundläggande utbildningen. Det finns noggranna krav på vad som åtminstone krävs av skolorna, särskilt gällande planeringen av hur jämställdheten ska förverkligas i skolans verksamhet. Planen ska utarbetas specifikt för varje skola – att använda en plan som gjorts upp av utbildningsanordnaren, kommunen eller en annan skola uppfyller inte kraven som ställs i lagen.

Det förekommer brister i en stor del av skolornas jämställdhetsplaner. I enkäten som Utbildningsstyrelsen genomförde år 2019 deltog fler än tusen grundskolor. Endast dryga hälften av deltagarna i enkäten hade en plan som utarbetats för den egna skolan. Ungefär 40 procent av respondenterna uppgav att de följer kommunens eller regionens plan, att det inte finns någon plan eller att utarbetandet av en plan är på hälft.

– Resultatet tyder på att det i skolorna finns brister i kännedomen om skyldigheterna kring planeringen som föreskrivs i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Skolorna behöver mera handledning och råd för att det jämställdhetsfrämjande arbetet ska kunna genomföras med hänsyn till skolans särdrag och behov, säger undervisningsrådet Satu Honkala.

Syftet med lagen om jämställdhet är att förhindra diskriminering som grundar sig på kön och att främja jämställdheten mellan män och kvinnor. Diskrimineringslagen främjar likvärdigheten i utbildningen och förbjuder diskriminering på grund av till exempel ålder, nationalitet, språk, religion, övertygelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Konkreta mål blir till insatser i vardagen

Enligt resultatet förblir skolornas mål som berör jämställdhet ofta på en rätt så allmän nivå och skulle behöva formuleras mer konkret.

I planerna hade man ofta tagit hänsyn till åtgärder för att förebygga och få slut på sexuella trakasserier (69 %) och trakasserier som grundar sig på kön (64 %). Därtill hade man fastställt åtgärder för att uppmuntra till läroämnes- och kursval som inte styrs av könsstereotypier (54 %), för att minska på inlärningsskillnaderna mellan könen (45 %) och för att främja genussensitiv undervisning (42 %).

Konkreta åtgärder som nämndes för att främja jämställdheten mellan könen var bland annat att man har blandade läroämnesgrupper, man har frångått könsbaserad gruppindelning under lektionerna och vid grupp- och parbildning i undervisningen, man tillämpar ett genussensitivt språk och lärarna deltar i fortbildning. I skolorna ordnas också lektioner, morgonsamlingar samt temaveckor och -dagar med koppling till jämställdhet. Man fäster även uppmärksamhet vid valet av läromedel och vid bedömningsförfarandena.

Mångfalden av kön har också tagits i beaktande i synnerhet i skolornas lokallösningar, till exempel gällande wc-utrymmen.

Stödmaterial och fortbildning

Av resultatet framgår att jämställdhetsfrämjande arbete som planerats i enlighet med lagstiftningen syns i form av en ökad växelverkan, och i att frågor som berör jämställdhet har blivit en naturlig del av vardagen.

Syftet med planeringsskyldigheten är att styra skolorna i riktning mot ett mer systematiskt och långsiktigt jämställdhetsfrämjande arbete. Utbildningsstyrelsen publicerade år 2015 en handbok med olika exempel och anvisningar som stöd för arbetet för att främja jämställdhet. Utbildningsstyrelsen har också ordnat och finansierar utbildning kring temat.

– I en undantagssituation finns det en risk att man inte fäster uppmärksamhet vid att säkerställa jämlika möjligheter för dem som är i mest sårbar ställning, eller att man till exempel begränsar sätten att uppfylla minoriteternas rättigheter. Kartläggningarna som gjorts över effekterna av vårens coronasituation visar att de exceptionella undervisningsarrangemangen medförde utmaningar i synnerhet åt dem som redan från förut var i en svagare ställning. Av den här orsaken är arbetet för att främja jämställdhet och likabehandling oerhört viktigt just nu, säger Anni Miettunen, direktör för huvudfunktionen lärande och internationalisering vid Utbildningsstyrelsen.

Kort om enkäten:

  • Utbildningsstyrelsen skickade en enkät till alla skolor som ordnas undervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning
  • Inom utsatt tid besvarades enkäten av 1 003 skolor, vilket är 45 procent av alla 2 244 skolor som ordnar utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning
     

Ytterligare information på vår webbplats:

På andra webbplatser:

Ytterligare information:

undervisningsrådet Satu Honkala, Utbildningsstyrelsen, fornamn.efternamn [at] oph.fi, +358 29 533 1544