Nyheter

Europeisk utredning: Stor variation i antalet personer i skolåldern som flytt från Ukraina i olika länder i Europa

Aktuellt Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Ukraina
Rysslands attack mot Ukraina har förorsakat ett allvarligt hot för miljontals människor, som tvingats fly sina hem och söka trygghet i andra länder. Europeiska kommissionens Eurydice-nätverk utredde i slutet av våren antalet personer i skolåldern som flytt från Ukraina i de olika länderna i Europa och vilka slags stödåtgärder för fortsatta studier som de erbjöds.
Aikuinen ja lapsi opettelevat yhdessä viikonpäiviä

Utredningen utfördes med snabb tidtabell och det var frivilligt för medlemsländerna i Eurydice-nätverket att delta. I utredningen deltog alla andra länder förutom Ungern och Serbien.

Det är svårt att bedöma det exakta antalet personer i skolåldern som flytt från Ukraina

Eurydice-rapporten ger en lägesbild av situationen i maj: fram till slutet av maj hade över 5 miljoner människor flytt Ukraina, största delen av dem kvinnor och barn. Det saknades information om det totala antalet personer i skolåldern i många länder, men enligt rapporten var antalet högst i Polen (cirka 528 000), Tyskland (cirka 290 000) och Tjeckien (knappt 71 000). I Albanien, Liechtenstein, Malta, Nordmakedonien och de tysktalande delarna av Belgien var antalet ukrainare i skolåldern under 300. 

Antalet personer som flytt kriget i Ukraina förändras hela tiden, eftersom nya flyktingar kommer till länderna i Europa hela tiden och eftersom vissa redan har återvänt till hemlandet. Därför är det enligt rapporten även svårt att bedöma det exakta antalet personer i skolåldern. Dessutom omfattas endast en del av personerna i skolåldern av de officiella skolsystemen i länderna: en del har fortsatt sina studier i distansundervisningen som erbjuds av ukrainska staten och hamnat helt utanför skolsystemet.

I maj fanns det stor variation i andelen ukrainska barn och unga som deltog i utbildning i de olika länderna i Europa. Enligt rapporten överskred andelen i till exempel Irland och Luxemburg 90 procent, men underskred 10 procent i Grekland och Rumänien.

– Enligt vad Utbildningsstyrelsen erfar beror variationen bland annat på skillnader i läroplikten och utbildningslagstiftningen i de olika länderna. I till exempel Österrike omfattar läroplikten barn och unga i läropliktsåldern som flytt från Ukraina på samma sätt som personer som sedan tidigare är bosatta i landet, säger specialsakkunnig Hanna Laakso

– Även praxis när det kommer till att förbereda sig inför situationen har varierat. I Spanien, där 75 procent av barn och unga som flytt från Ukraina deltog i utbildning i slutet av maj, utarbetade undervisningsministeriet och myndigheterna i de autonoma regionerna snabbt en beredskapsplan. Som första åtgärd fastställdes att det skulle vara möjligt för minderåriga som kommit till Spanien till följd av attacken att genast börja i skolan i alla de autonoma regionerna. Dessutom tillsattes en arbetsgrupp som samordnar och följer utvecklingen av situationen. I Italien har det existerande ukrainska samfundet i landet gjort det lättare för personer som flytt från kriget att integreras i samhället: det fanns 224 000 invandrare med ukrainsk bakgrund i Italien redan före Rysslands attack. Enligt rapporten deltog 71 procent av ukrainare i skolåldern som flytt kriget i utbildning i Italien.

Motsvarande procentandel kunde inte uppges för Finlands del vid tidpunkten för insamling av uppgifter för rapporten, eftersom man inte kände till det totala antalet ukrainare i skolåldern.

– Utbildningsstyrelsen började i maj följa antalet ukrainare inom småbarnspedagogiken och utbildningen via sina informationsresurser. Utgående från uppgifter som hämtades ur den nationella informationsresursen Koski kände man till att cirka 3 000 ukrainska elever och studerande var inskrivna inom den grundläggande utbildningen och vid gymnasierna i Finland i slutet av maj, säger Laakso.

– I september 2022 fanns det totalt 4 728 barn och unga som flytt från Ukraina inom den grundläggande utbildningen och undervisning som förbereder för grundläggande utbildning. Detta utgör 67 procent av alla ukrainare i åldern 7–15 år i Migrationsverkets mottagningssystem.

Största delen av de ukrainska barnen och de unga har integrerats i den allmänna undervisningen  

I rapporten lyfte man fram att fortsatt skolgång i det nya landet är av ytterst stor betydelse för att främja integration och välbefinnandet för barn som flytt kriget. I de mottagande länderna vidtogs med snabb tidtabell olika arrangemang för att möjliggöra deras skolgång. I praktiken integrerades de ukrainska eleverna i den allmänna undervisningen eller placerades inom den förberedande undervisning, antingen i redan existerande klasser eller i klasser som skapats för dem. 

I största delen av skolorna i Europa deltar de ukrainska eleverna i utbildningen som integrerade i den allmänna undervisningen. Integrationen anses i rapporten vara en lyckad lösning om det finns tillräckligt stöd och utbildad personal. I många länder har skolornas resurser utökats för att de bättre ska kunna svara mot de ukrainska elevernas behov. Eleverna har erbjudits omfattande stöd, till exempel för att lära sig undervisningsspråket och ofta även undervisning i smågrupper. I övrigt omfattas de ukrainska eleverna av samma stöd för lärande som de övriga eleverna i nästan alla länder.

I Finland inleder elever med invandrarbakgrund, även elever som flytt från Ukraina, ofta sin skolgång i förberedande undervisning. Inom den förberedande undervisningen tillägnar sig eleven färdigheter i undervisningsspråket samt färdigheter som behövs för den grundläggande utbildningen och lär sig om den finländska skolan. Enligt informationsresursen Koski fanns det i slutet av maj ungefär 2 700 ukrainska barn och unga inom den förberedande undervisningen. 

Enligt rapporten är förberedande undervisning enligt finländsk praxis rätt så ovanlig i Europa. Att placera elever med invandrar- och flyktingbakgrund och elever med ett främmande språk som modersmål i egna grupper väcker hos författarna till rapporten oro för att eleverna ska hamna utanför skolgemenskapen. Undervisningsrådet Katri Kuukka, som ansvarar för förberedande undervisning vid Utbildningsstyrelsen, tycker ändå inte att det finns anledning till oro:

– Målet för den förberedande undervisningen är i första hand uttryckligen att integrera eleverna i den finländska skolan och stärka deras delaktighet under ledning av en lärare som besitter särskild kompetens. Fokus ligger på att utöka ordförrådet i undervisningsspråket och olika läroämnen i smågrupper och samtidigt steg för steg bli bekant med den finländska skolan. Integrationen i den grundläggande utbildningen inleds tidigt, först i läroämnen som gymnastik och musik där man inte måste ha omfattande färdigheter i undervisningsspråket för att kunna lära sig. Integrationen utökas när elevens språkfärdigheter förbättras. Målet är att eleven efter ett år har tillräckliga färdigheter för att övergå till helt finsk- eller svenskspråkig undervisning. 

I rapporten tar man även upp gemensamma utmaningar för länderna i Europa vid anordnandet av möjligheter till fortsatt skolgång för barn och unga som flytt från Ukraina med snabb tidtabell. Till exempel har problem relaterade till språk varit vanliga. Det har varit svårt att placera eleverna i rätt årskurs eftersom de saknat skolbetyg och svårt att bedöma elevernas kunnande; det kan även ha varit svårt att bedöma behovet av pedagogiskt stöd. Ett hinder för inledande av skolgången som konstaterades var även att en del ukrainska familjer har varit ovilliga att anmäla sina barn till skolor i de mottagande länderna.

Skolan är viktig på många sätt för barn och unga som flytt krig

Av rapporten framgår att man i många länder har erbjudit stöd för ukrainska elevers deltagande i distansundervisningen som ordnas av undervisnings- och vetenskapsministeriet i Ukraina. Eleverna har till exempel haft möjlighet att använda lokaler och utrustning i skolorna i de mottagande länderna. Även om arrangemang av detta slag kan bidra till att hålla kontakten med det ukrainska skolsystemet, språket och kulturen, anser även ukrainska sakkunniga inom utbildningssektorn att det är viktigt att eleverna går i skola i det mottagande landet. Då kan man bland annat försäkra sig om att eleverna har tillgång till språkundervisning och psykosocialt stöd. 

Enligt rapporten kan skolan vara en plats där elever med flyktingbakgrund kan känna sig trygga och där det känns tryggt att fortsätta studierna. I skolan är det även möjligt att tillägna sig sociala och emotionella färdigheter och få nya vänskapsrelationer. I bästa fall kan dessa hjälpa eleverna med även jobbiga erfarenheter och upplevelser. 

Lärarna har utöver undervisningen en central roll även för främjandet av elevernas sociala, emotionella och psykiska välbefinnande. I nästan alla europeiska skolsystem har man utöver undervisning även erbjudit eleverna psykosocialt stöd och tjänster. Att bedöma behovet av dessa för barn och unga som flytt krig och eventuellt är traumatiserade är en av utmaningarna som identifieras i rapporten.  

Utbildningsstyrelsen erbjuder ett mångsidigt stödmaterial för aktörer inom småbarnspedagogiken och utbildningen om Rysslands attack och situationen för personer som flytt till Finland från Ukraina. Materialen finns samlade på adressen https://www.oph.fi/sv/utveckling-och-internationalisering/undervisnings…

Teman är bland annat stöd för lärande för barn, unga och vuxna som flytt från Ukraina inom den finländska småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Här finns även beskrivningar av systemen för småbarnspedagogik och utbildning i Ukraina samt olika undervisningsmaterial.

Dessutom finns här anvisningar för hur man kan behandla Rysslands attack inom småbarnspedagogiken och utbildningen samt information om effekterna av situationen för internationella projekt och utbytesprogram. På webbsidorna finns även nyheter och meddelanden samt svar på vanliga frågor som anknyter till ämnet.

Utbildningsstyrelsen följer regelbundet antalet ukrainska barn, unga och vuxna inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna med hjälp av sina informationsresurser Varda och Koski samt med enkäter som skickas till anordnarna. Även material i anslutning till uppföljningen finns på webbsidorna. 

Eurydice är Europeiska kommissionens nätverk för utbyte av information som berör utbildning. Nätverket framställer utredningar och rapporter om utbildningsrelaterade teman. Utbildningsstyrelsen ansvarar för nätverkets verksamhet som berör Finland.

Eurydice-nätverket har 37 medlemsländer: Utöver medlemsländerna i EU ingår även Albanien, Bosnien-Hercegovina, Island, Liechtenstein, Montenegro, Norge, Nordmakedonien, Serbien, Schweiz och Turkiet.

Ytterligare information: 

  • Eurydice-rapporten: specialsakkunnig  Hanna Laakso, tfn 029 533 1117, hanna.laakso [at] oph.fi 
  • Småbarnspedagogik och utbildning i Finland för personer som flytt från Ukraina: undervisningsrådet  Katri Kuukka, katri.kuukka [at] oph.fi, tfn 029 533 1445
  • Statistik: specialsakkunnig Irma Garam, irma.garam [at] oph.fi, tfn 029 533 8549