Småbarnspedagogiken firar 10 år vid Utbildningsstyrelsen - bloggtexter

Jubileumsveckan till ära har Utbildningsstyrelsen publicerat en blogg om småbarnspedagogiken! 

Den nationella utvecklingen och styrningen av småbarnspedagogiken överfördes till Utbildningsstyrelsen år 2015. Det har varit glädjande att märka att småbarnspedagogiken under de senaste tio åren har funnit sin plats i det finländska utbildningssystemet. Samtidigt har småbarnspedagogiken fått erkännande som en viktig del av barnets utveckling och lärande, skriver Lucina Hänninen, enhetschef, Kurt Torsell, direktör och Jarkko Niiranen, direktör i Utbildningsstyrelsens blogg 

Den finländska småbarnspedagogiken har varit föremål för omfattande utvecklingsåtgärder under de senaste åren. Reformerna av lagstiftningen, småbarnspedagogikens stärkta ställning som en del av utbildningssystemet samt den ökande förståelsen för vikten av småbarnspedagogik av hög kvalitet har lagt grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Varje barn har rätt till tillgänglig och inkluderande småbarnspedagogik – denna rätt syns allt starkare även i strukturerna för utvärdering och utveckling.

Utvärderingen har under de senaste åren utökats på såväl nationell och lokal nivå som på daghemsnivå. Utvärdering är inte bara en skyldighet, utan ett praktiskt verktyg som kan stödja en gemensam förståelse av målen för verksamheten och stärka diskussionen mellan yrkesverksamma. Utvärdering ger personalen möjlighet att stanna upp och granska sitt eget arbete, synliggöra styrkorna i vardagen och identifiera utvecklingsbehov. När utvärdering används som ett verktyg för utveckling och ledarskap kan den hjälpa till att rikta resurser och uppmärksamhet dit de behövs som mest för barnens bästa.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) är en oberoende sakkunnigorganisation för utvärdering av småbarnspedagogiken. NCU och Utbildningsstyrelsen har under de senaste åren haft ett nära samarbete för att säkerställa att den nationella utvärderingen och utvecklingen stöder varandra. Ett viktigt samarbetsområde har varit kvalitetsutvärderingssystemet för småbarnspedagogiken Valssi som upprätthålls och utvecklas av NCU. Systemet utnyttjar de uppgifter som förts in i informationsresursen inom småbarnspedagogik Varda. Med hjälp av Valssi är det möjligt att inom småbarnspedagogiken utvärdera såväl kärnprocesserna inom småbarnspedagogiken som de strukturer som stöder dem samt producera utvärderingsinformation till stöd för utvecklingsarbetet (se NCU 2025).

Grunderna för planen för småbarnspedagogik anger riktlinjerna för verksamheten

Grunderna för planen för småbarnspedagogik styr ordnandet, genomförandet och utvecklingen av småbarnspedagogiken. Grunderna fastställer småbarnspedagogikens centrala mål och innehåll och utgör grunden för den finländska helheten när det gäller planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik har i NCU:s utvärderingar bedömts vara en i huvudsak fungerande helhet som stöder anordnandet av småbarnspedagogik och förtydligar målen för småbarnspedagogiken. Till exempel ansåg 91 procent av daghemsföreståndarna och 79 procent av de yrkesverksamma som deltog i utvärderingen att grunderna tydligt förklarar principerna och målen för arbetet mot mobbning (Harkoma m.fl. 2024)

Den finländska helheten när det gäller planen för småbarnspedagogik har utgjorts av tre delar: grunderna för planen för småbarnspedagogik, de lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik. Syftet med de olika dokumenten har varit att de ska stödja varandra: de lokala planerna och barnens planer för småbarnspedagogik har utarbetats utgående från grunderna för planen för småbarnspedagogik. Även om de lokala planerna för småbarnspedagogik tidvis har upprepat innehållet i grunderna, utgör den lokala planen i bästa fall ett viktigt stöd vid fastställandet av lokala mål och särdrag. I NCU:s utvärderingar har kommunala och privata aktörer bedömt att grunderna stöder den lokala processen för utarbetandet av planen för småbarnspedagogik väl eller mycket väl, även om det kan vara en krävande process att uppdatera den lokala planen (Repo m.fl. 2018; Kannel m.fl. 2023).

I fortsättningen är anordnarna dock inte längre skyldiga att göra upp lokala planer för småbarnspedagogik. Flera kommuner har dock meddelat att de kommer att fortsätta utarbeta planen, som de upplever som nyttig. Slopandet av skyldigheten är en betydande förändring, vars konsekvenser det är viktigt att följa upp och bedöma både på nationell och lokal nivå. När vi gav vårt utlåtande om ändringen lyfte vi fram att skyldigheten att utarbeta en lokal plan för småbarnspedagogik har varit en struktur som har säkerställt kvaliteten och utgjort ett stöd för jämlikt genomförande av verksamheten. I fortsättningen måste både styrsystemet och anordnarna av småbarnspedagogik hitta nya strukturer och processer för att stödja uppnåendet av målen för småbarnspedagogiken på lokal nivå och i vardagen inom småbarnspedagogiken.

Även om skyldigheten att utarbeta en lokal plan har slopats, ska småbarnspedagogiken fortsättningsvis vara systematisk och målinriktad. Med hjälp av gemensam planering och mål som fastställts för verksamheten säkerställer man att vardagen bygger på en högklassig pedagogik, där varje barns behov beaktas på bästa möjliga sätt. Systematiskt arbete och konkreta mål bidrar också till att strukturera en hektisk vardag, ger upplevelser av framgång och kontroll och bidrar till att synliggöra kompetensen inom hela arbetsgemenskapen. Vi vill därför uppmuntra alla yrkesverksamma inom småbarnspedagogiken att reflektera över strukturerna för planering och fastställande av mål inom den egna arbetsgemenskapen. Vad fungerar bra och vad kunde man ännu sträva efter att utveckla tillsammans?

Skriven av: Tuomas Sarkkinen, utvärderingsexpert och Janniina Vlasov, utvärderingsråd vid Nationella centret för utbildningsutvärdering

Småbarnspedagogiken ska vägleda barnet till att leva etiskt och hållbart, respektera mänskliga rättigheter och människovärde samt till att agera för naturens och miljöns bästa. Verksamheten ska möjliggöra barns delaktighet och påverkan och erbjuda dem möjligheter att öva demokratiska färdigheter. Personalen inom småbarnspedagogiken har en central roll i att befrämja värden, attityder, kunskaper och färdigheter som stärker det gemensamma goda. 

Personalen har ansvar för att barnet får uppleva att det kan påverka ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska dimensioner av hållbarhet, utan att bära ett överdrivet ansvar för världens tillstånd eller skapandet av en hållbar livsstil. Verksamheten ska också skapa hopp och tilltro till framtiden. Kartläggningsblanketten för hållbar livsstil strävar efter att stärka personalens förståelse av hur hållbarhetsfostran kan förverkligas och utvärderas inom småbarnspedagogiken.

Om kartläggningsblanketten

Kartläggningsblanketten för hållbar livsstil inom småbarnspedagogiken baseras på den internationella småbarnspedagogiska organisationen OMEP:s (Organisation Mondiale l'Education Prescolaire) långvariga arbete för att befrämja hållbar livsstil. Blanketten har utvecklats för att svara mot den finländska småbarnspedagogiken i linje med läroplansgrunderna och finns tillgänglig på svenska och finska. Den har tre delar som motsvarar hållbarhetens olika dimensioner; den ekologiska, den sociala/kulturella och den ekonomiska. Varje del innehåller fem perspektiv som bidrar till att kartlägga hur hållbar livsstil förverkligas inom småbarnspedagogiken. De här perspektiven konkretiseras genom beskrivningar av hur pedagogisk verksamhet kan förverkligas och ger idéer för planering av framtida verksamhet. I slutet av varje del antecknas gemensamma tankar om hur verksamheten kan utvecklas. Kartläggningsblanketten fungerar både som självutvärderingsverktyg för team och som underlag för utveckling av enhetens eller kommunens hållbarhetsfostran. Viktigt är att personalen avsätter tid för gemensamma diskussioner och hittar sätt att målmedvetet och långsiktigt förverkliga hållbarhetsfostran på sätt som är ändamålsenligt för varje barngrupp.

En lärande gemenskap

För att förverkliga barns rätt till liv i ekologisk, social/kulturell och ekonomisk hållbarhet behövs en verksamhetskultur där barn och personal i en lärande gemenskap lär sig av och med varandra. När personalen genom reflektion och diskussion tillsammans utvecklar ett kollegialt arbete för hållbarhet läggs också grunden för ett engagemang i samverkan med barnen och deras vårdnadshavare. Inför hållbarhetsutmaningarna står vi alla tillsammans – vår förhoppning är att arbetet med kartläggningsblanketten stärker både barns och vuxnas hopp och handlingskraft och därmed bidrar till en hållbar framtid!

Skriven av: Satu Valkonen (Helsingin Yliopisto) & Ann-Christin Furu (Åbo Akademi)

Den första länken går till kartläggningsblanketten. Du hittar här nedan också andra populärvetenskapliga texter om kartläggningsblanketten samt länkar till vetenskapliga artiklar.

• Furu, A-C. (2024). PROSUS-työkalu tukemaan kestävää varhaiskasvatusta. In M. Parikka-Nihti & T. Ek (Eds.) Onni olla ulkona. Luonto- ja kestävyyskasvatus varhaislapsuudessa. Santalahti.