I översikten presenteras situationen i fråga om gymnasieutbildningens struktur och organisation samt om de studerande och studiernas genomförande, som ämnesval, hälsa och välbefinnande. Särdrag för den svenskspråkiga gymnasieutbildningen är bland annat de geografiskt stora avstånden i kombination med den begränsade volymen samt språkprogrammet i de svenska skolorna, med början i den grundläggande utbildningen och genom hela skolstigen.

I de fall det finns ett mervärde i att betrakta den fortsatta utbildningen efter den svenskspråkiga grundläggande utbildningen som en helhet, det vill säga andra stadiets utbildningar, så finns informationen under rubriken Årsklasserna och utbildningsstigen på svenska. Det här gäller exempelvis årsklassen, skol- och studiestigen, tillgängligheten till utbildning på andra stadiet och gemensam ansökan.

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar och stiftelser tillstånd att ordna gymnasieutbildning och dessutom kan gymnasieutbildning ordnas i statliga läroanstalter. Enligt gymnasielagen får gymnasieutbildning inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Läroanstaltens undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och därtill kan det enligt gällande tillstånd vara till exempel samiska, romani eller teckenspråk. En del av undervisningen kan också ges på något annat språk, om den studerande klarar av att följa med i undervisningen. (Gymnasielag, 714/2018)

År 2024 fanns det allt som allt 379 läroanstalter som erbjöd gymnasieutbildning med omkring 112 750 studerande i hela landet. Samma år fanns det 36 gymnasier som erbjöd svenskspråkig gymnasieutbildning med 7 526 studerande (inkl. Åland). De kommunala gymnasierna var 29 till antalet. Dessutom erbjöds svenskspråkig gymnasieutbildning av fem privata läroanstalter, en statlig läroanstalt och en läroanstalt på Åland (Ålands landskapsregering). Inom den svenskspråkiga utbildningen var 30 av läroanstalterna gymnasier, medan 6 läroanstalter omfattade både grundskole- och gymnasienivå. Över 40 procent av gymnasierna fanns i Nyland och en tredjedel i Österbotten. 

Statistiken i kapitlet om nätverket av anordnare är hämtad från Statistikcentralens officiella statistik och en kvalitetsgranskning har därmed gjorts. Statistikcentralens statistik utgår ifrån situationen 20.9 ifrågavarande år.   

Tabell: Antal gymnasier med svenskspråkig gymnasieutbildning och antal studerande enligt region och gymnasium åren 2023–2024. 

År 2024 fanns det 36 gymnasier som erbjöd svenskspråkig gymnasieutbildning med 7 526 studerande (inkl. Åland). Över 40 procent av gymnasierna fanns i Nyland och en tredjedel i Österbotten. Informationen framgår av texten före tabellen.

De senaste 15–20 åren har antalet gymnasier minskat ganska kraftigt i hela landet och samtidigt har också antalet gymnasister i medeltal per gymnasium ökat en aning. I praktiken har förändringen huvudsakligen skett genom sammanslagningar av läroanstalter. Som exempel kan nämnas att det år 2010 fanns 432 gymnasier i hela landet och i medeltal 257 studerande per läroanstalt, medan det i jämförelse år 2024 fanns 370 gymnasier med i medeltal 302 studerande per läroanstalt (gymnasiernas antal har minskat med 14 %).

Antalet svenskspråkiga gymnasier har inte minskat i samma omfattning, men situationen är också en annan i fråga om tillgängligheten. Det finns ett relativt litet antal svenskspråkiga gymnasier spridda över ett stort geografiskt område. År 2010 var antalet gymnasier med svenskspråkig utbildning 37 med i medeltal 194 studerande per gymnasium, medan det år 2024 fanns 36 gymnasier med i medeltal 209 studerande per gymnasium (gymnasiernas antal har minskat med 3 %). 

I Regionförvaltningens utvärdering av tillgängligheten på svenskspråkig utbildning år 2015 beaktades 34 gymnasier (exkl. Vasa svenska aftonläroverk och Ålands Lyceum). Enligt utvärderingen hade 74 procent av de svenskspråkiga 16-åringarna ett svenskspråkigt gymnasium inom 10 kilometer från sitt hem (i hela landet 85 % av 16-åringarna). Tillgängligheten till en gymnasieutbildning var i medeltal sämre för de 16-åringar som har svenska som modersmål. Det finns stora regionala skillnader i tillgänglighet speciellt gällande den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet. 

Kartan visar att största delen av de svenskspråkiga gymnasierna finns längs med kusten, främst i Nyland och Österbotten. Men det finns svenskspråkig befolkning över hela landet och därför också svenskspråkiga gymnasier i helt finskspråkiga kommuner i andra delar av landet. Exempel på orter där den svenska minoriteten är relativt stor och där det också finns svenskspråkiga gymnasier i helt finskspråkiga kommuner är Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg, som också ofta kallas för språköar.

Karta: De svenskspråkiga gymnasierna enligt kommun år 2024. 

De svenska gymnasiernas geografiska placering i de olika regionerna och kommunerna i Finland, främst i Österbotten och Nyland, men också i Egentliga Finland och på språköarna. Informationen framgår av texten före kartan.

Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

Vipunen - PowerBI. Gymnasierna på karta.

De flesta svenskspråkiga gymnasierna är medelstora gymnasier med 100–299 studerande. År 2024 hade 28 procent (10 gymnasier) färre än 100 studerande, 47 procent (17 gymnasier) av gymnasierna 100–299 studerande och 25 procent (9 gymnasier) hade minst 300 studerande. Det största gymnasiet hade över 700 studerande. De svenska gymnasierna är i medeltal mindre än gymnasierna i hela landet och en mindre andel av gymnasierna är stora läroanstalter med minst 300 studerande. År 2024 hade till och med 132 gymnasier (36 %) i hela landet flera än 300 studerande och av dessa hade 44 gymnasier (12 %) över 700 studerande.

Tabell: Antal gymnasier som erbjuder svenskspråkig gymnasieutbildning enligt gymnasiets storlek och antalet studerande åren 2022–2024. 

År 2024 hade 28 procent av de svenska gymnasierna färre än 100 studerande, 47 procent av gymnasierna 100–299 studerande och 25 procent hade minst 300 studerande. Informationen framgår av texten före tabellen.

I fyra av de svenskspråkiga gymnasierna var antalet studerande färre än 50 år 2024 nämligen i Kotka svenska samskola, Kristinestads gymnasium, Hangö gymnasium och Björneborgs svenska samskola. Det största svenskspråkiga gymnasiet och det enda gymnasiet med över 700 studerande år 2024 var enligt statistiken Mattlidens gymnasium i Esbo – de stora gymnasierna har blivit allt större för varje år.

Inom den svenskspråkiga utbildningen var det år 2024 lika vanligt att studera i ett gymnasium med 100–299 som i ett med 300–499 studerande, med 38 procent av de studerande i vardera storleksklassen. Totalt 75 procent av gymnasisterna studerade i något av de medelstora gymnasierna med mellan 100–499 studerande. I de allra minsta gymnasierna med under 50 studerande studerade endast 2 procent av alla gymnasister, medan till och med 10 procent av gymnasisterna studerade i Mattlidens gymnasium år 2024. I hela landet var det vanligast att studera i ett gymnasium med över 700 studerande och 37 procent av gymnasisterna studerade i ett sådant gymnasium.           

Tillbaka upp

Årsklassen med 16-åringar inom den svenskspråkiga utbildningen var över 4 000 mellan åren 2005 och 2010, men minskade från och med år 2010 fram till år 2017 när en vändning igen skedde. Årsklassen med 16-åringar var knappt 3 500 år 2017 och åter omkring 4 000 år 2025. Från och med 2025 och framåt minskar årsklassen med 16-åringar enligt en prognos som görs med utgångspunkt i antalet elever i svenskspråkig grundläggande utbildning. Årsklassen för svenskspråkig utbildning är inte den samma som årsklassen med barn och unga som har svenska som modersmål, utan för utbildningen på andra stadiet utgår den ifrån antalet barn i svensk grundskola (årskurserna 1–9) och den svenskspråkiga skol- och studiestigen.

Enligt den procentuella fördelningen i gemensam ansökan från de svenskspråkiga grundskolorna söker omkring 63 procent av alla sökande i första hand till gymnasieutbildning och 37 procent till yrkesutbildning – gymnasiebenägenheten är överlag hög i Svenskfinland. Det finns stora procentuella skillnader i hur eleverna söker sig till gymnasieutbildning respektive yrkesutbildning efter grundskolan i de svensk- och tvåspråkiga regionerna – en större andel av de unga i södra Finland söker sig till en gymnasieutbildning i jämförelse med i Österbotten. Medan omkring 75 procent av alla sökande i gemensam ansökan i första hand söker till en gymnasieutbildning i Nyland, så är andelen bara omkring 48 procent av alla sökande i Österbotten.

Statistiken om antal studerande är hämtad från Statistikcentralens officiella statistik och en kvalitetsgranskning har därmed gjorts. Statistiken utgår ifrån situationen 20.9 ifrågavarande år.   

Antal nya studerande

Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen inledde totalt omkring 2 580 nya studerande sina gymnasiestudier år 2024 och andelen kvinnor var 56 procent. Årligen inleder endast 2–4 procent sina studier enligt läroplanen för vuxna, vilket är en betydligt mindre andel än i hela landet. I antal handlar det vanligtvis om mellan 60 och 90 studerande och år 2024 inledde 84 studerande enligt läroplanen för vuxna (3 %). De inledde sina studier så som tidigare vid Vasa svenska aftonläroverk (51 nya studerande) och vid Tölö gymnasium (33 nya studerande). 

Antalet nya studerande inom gymnasieutbildningen i hela landet var 37 905 år 2024 och 58 procent av dem var kvinnor. Totalt studerade 93 procent enligt läroplanen för unga och 7 procent enligt läroplanen för vuxna.

Tabell: Antal nya studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt läroplan och kön åren 2010–2024.

I de svenska gymnasierna inledde totalt 2 580 nya studerande sina gymnasiestudier år 2024. Andelen kvinnor var 56 procent. Årligen inleder endast 2–4 procent sina studier enligt en läroplan för vuxna och år 2024 inledde 84 studerande enligt läroplanen för vuxna. Informationen framgår av texten före tabellen.

Antal studerande

År 2024 fanns det allt som allt 112 820 gymnasiestuderande i hela landet: 94 procent studerade enligt läroplanen för unga och 6 procent enligt läroplanen för vuxna. Samma år fanns det 7 526 studerande i de svenska gymnasierna. Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen studerade 97 procent enligt läroplanen för unga, medan endast omkring 3 procent studerade enligt läroplanen för vuxna. 

En orsak till att andelen studerande enligt läroplanen för vuxna är mindre inom den svenskspråkiga utbildningen än i hela landet kan vara geografisk och bero på de längre avstånden till lämpliga utbildningar. Andra orsaker kan vara att en förhållandevis liten andel av de studerande har ett annat modersmål än svenska eller finska samt att det är vanligare att vuxna som är tvåspråkiga väljer att studera på finska. De flesta av de totalt 210 vuxenstuderandena studerar vid Vasa svenska aftonläroverk (135 studerande år 2024) och i Tölö gymnasium (72 studerande år 2024).

Tabell: Antal studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt läroplan och kön åren 2010–2024. 

År 2024 fanns det 7 526 studerande i de svenska gymnasierna. Inom den svenska gymnasieutbildningen studerade 97 procent enligt läroplanen för unga, medan endast omkring 3 procent studerade enligt läroplanen för vuxna. Informationen framgår av texten före tabellen.

Mer än hälften av alla gymnasister inom den svenskspråkiga utbildningen finns i Nyland, medan knappt 30 procent finns i Österbotten. Det här återspeglar också de stora skillnaderna i gymnasiebenägenhet i de svensk- och tvåspråkiga regionerna. Speciellt i Nyland har antalet gymnasister ökat i jämförelsen med för fem år sedan och det här är samtidigt den region som sedan tidigare har det största antalet gymnasister. I Egentliga Finland har antalet gymnasister inte ökat i motsvarande grad, men ökningen är däremot stor procentuellt. Totalt sett har antalet gymnasister ökat med över 9 procent de senaste fem åren i de svenska gymnasierna, vilket motsvarar 632 studerande.  

Tabell: Antal studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region hösten 2019 och 2024. 

Speciellt i Nyland har antalet gymnasister ökat i jämförelsen med för fem år sedan och det här är samtidigt den region som sedan tidigare har det största antalet gymnasister. Informationen framgår av texten före tabellen.
Tillbaka upp

Inom den svenska gymnasieutbildningen studerade 6 312 med svenska som modersmål (84 %) år 2024, medan drygt 810 studerande hade finska som modersmål (11 %). Andelen studerande med finska som modersmål har varit 11–13 procent med små variationer under en längre tid. Utöver studerande med svenska eller finska som modersmål fanns det knappt 400 studerande med ett annat modersmål år 2024 (5 %). Det totala antalet studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var 7 526.

Det är något vanligare att vuxna med svenska som modersmål studerar på finska än att unga gör det.  År 2024 var antalet studerande med svenska som modersmål och som studerade enligt en läroplan för vuxna 225; av dem studerade 180 inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen (80 %) medan resten, eller 45 personer (20 %), studerade på finska. Endast 7 procent av studerande med svenska som modersmål valde att studera enligt läroplanen för unga inom den finskspråkiga utbildningen år 2024, medan 93 procent studerade enligt läroplanen för unga på svenska. 

Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var de studerandes fördelning enligt modersmål ungefär den samma både enligt läroplanen för unga och enligt läroplanen för vuxna år 2024: omkring 84 procent svenskspråkiga, 11 procent finskspråkiga och 5 procent med annat modersmål än svenska eller finska. Inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen var skillnaderna större i fråga om de studerades fördelning enligt modersmål beroende på vilka läroplansgrunder som följdes.   

Tabell: Antal och andel studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt modersmål och läroplan år 2024. 

I de svenska gymnasierna studerade 6 312 med svenska som modersmål år 2024, medan drygt 810 studerande hade finska som modersmål. Därtill fanns det knappt 400 studerande med ett annat modersmål. Informationen framgår av texten före tabellen.

Drygt 104 120 studerade inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen år 2024. Av dessa hade 0,5 procent svenska som modersmål och 10 procent hade ett annat modersmål än finska eller svenska. Resten eller 90 procent hade finska som modersmål. Bland dem som studerade enligt läroplanen för vuxna inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen var andelen med finska som modersmål endast 82 procent av alla studerande. I stället var andelen studerande med ett annat modersmål än finska och svenska relativt stor (18 %). Det här är en stor andel i jämförelse med andelen med ett annat modersmål än finska och svenska som studerade enligt läroplanen för unga (9 %).

Tabell: Antal och andel studerande inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen enligt modersmål och läroplan år 2024.

Drygt 104 120 studerade inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen år 2024. Av dessa hade 0,5 procent svenska som modersmål, 10 procent hade ett annat modersmål än finska eller svenska och 90 procent hade finska som modersmål. Informationen framgår av texten före tabellen.

I en jämförelse mellan den svenskspråkiga och den finskspråkiga gymnasieutbildningen finns det skillnader när det gäller andelen studerande med andra modersmål än svenska och finska (ca 4 procentenheter). Men en ännu större skillnad ligger i att det är en betydligt mindre andel inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen som har svenska som modersmål, än den motsvarande andelen inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen som har finska som modersmål (en skillnad på ca 10 procentenheter). Det här betyder samtidigt att det inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen är en större andel av de studerande som också har undervisningsspråket som modersmål (90 %) än inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen (84 %).

Diagram: Andelen studerande inom gymnasieutbildningen enligt undervisningsspråk och studerandes modersmål år 2024. 

Andel studerande som har svenska som modersmål inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen är betydligt mindre än den motsvarande andelen studerande som har finska som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

I Nyland hade 84 procent av alla studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen (3 312 av totalt 3 933) svenska som modersmål år 2024 och i Österbotten var den motsvarande andelen 83 procent (1 797 av totalt 2 160). I Nyland hade en så stor andel som 12 procent av de studerande finska som modersmål. Andra regionerna med en stor andel studerande med finska som modersmål är Norra Österbotten, Satakunta, Kymmenedalen och Birkaland som är språköar med ett svenskt gymnasium i en finsk kommun och region. Också i Mellersta Österbotten finns bara ett svenskt gymnasium i hela landskapet nämligen Karleby svenska gymnasium. Den minsta andelen studerande med finska som modersmål fanns år 2024 förutom på Åland, i Egentliga Finland och Österbotten.

Tabell: Antal studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt modersmål och region år 2024.

I Nyland hade 84 procent av alla studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen svenska som modersmål år 2024 och i Österbotten var den motsvarande andelen 83 procent. Informationen framgår av texten före tabellen.

Största delen av alla gymnasiestuderande med ett annat modersmål än svenska, finska och samiska studerar inom den finskspråkiga utbildningen (92 %) och majoriteten av dem vid ett gymnasium i Nyland (5 571 studerande av 10 074 år 2024). 

Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen studerade 398 studerande med ett annat modersmål än svenska, finska och samiska år 2024 och 45 procent av dem i Österbotten. Till och med 8 procent av de studerande i Österbotten hade ett annat modersmål än svenska eller finska. Andelen studerande med ett annat modersmål har ökat långsamt men stabilt de senaste tio åren både inom den svenskspråkiga (+ 3 procentenheter sedan 2014) och den finskspråkiga gymnasieutbildningen (+ 5 procentenheter). 

Diagram: Andelen studerande med ett annat modersmål än svenska eller finska inom gymnasieutbildningen enligt undervisningsspråk åren 2011–2024. 

Andelen studerande med ett annat modersmål har ökat långsamt men stabilt de senaste tio åren både inom den svenskspråkiga (+ 3 procentenheter) och den finskspråkiga gymnasieutbildningen (+ 5 procentenheter). Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: Statistikcentralen. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.

Tillbaka upp

Gymnasieutbildningen ordnas separat för unga och vuxna enligt olika läroplansgrunder: lärokursen för unga omfattar 150 studiepoäng (heltidsstudier) och lärokursen för vuxna omfattar 88 studiepoäng (deltidsstudier). Den målsatta tiden för gymnasieutbildningen är tre år. De studerande kan själva bestämma innehållet i sitt studieprogram och planera studietiden, men innehållet är naturligtvis beroende av det egna gymnasiets studieutbud. Ett brett studieutbud är speciellt utmanande för små gymnasier och kan vara beroende av samarbete med andra gymnasier och/eller nätbaserade studier. Utbudet säger ingenting om vad som i praktiken har kunnat förverkligas, samtidigt som det i praktiken sätter gränserna för vilka språkstudier som de studerande kan välja. 

Gymnasiernas utbud av studier i språk påverkas av många olika faktorer som till exempel kommunens storlek och ekonomi, språkförhållandena i kommunen, tillgången på lämpliga lärare, näringslivets behov och beslutsfattarnas värderingar och prioriteringar. Vilka språk som väljs av de studerande är i sin tur beroende inte bara av de studerandes egna prioriteringar utan också exempelvis av vårdnadshavarnas, kompisarnas och syskonens synpunkter, trender och media. Därtill påverkar bland annat utbildningens kvalitet, eventuellt stöd och uppmuntran, vilka lärare som undervisar, utbudet av språk och lärokurser, omgivningens attityder till olika språk, andra erfarenheter i skolan och resultat i andra läroämnen samt till exempel erfarenheter av språkanvändning i praktiken eller uppenbara och tydliga behov av att kunna språket. En faktor som också inverkar är om det finns tillräckligt med intresserade studerande för att nå upp till det minimiantal som anordnaren kräver för en undervisningsgrupp i ett språk. 

Statistiken om språkstudier är hämtad från informationstjänsten KOSKI och uppdateras regelbundet till Vipunen. Informationen baserar sig på vad utbildningsanordnarna själva har uppgett och kan ännu korrigeras och kompletteras. Statistiken gäller uttryckligen studerandes totalt avlagda språkstudier i det skedet då de avlagt ett gymnasiums hela lärokurs. I statistiken från KOSKI ingår inte Ålands lyceum som totalt har omkring 430–470 gymnasiestuderande årligen.

Under 2000-talet har språkstudierna blivit allt mera koncentrerade till de två nationalspråken och engelska och det har blivit allt vanligare att de studerande bara läser minimiantalet språk, det vill säga två språk utöver undervisningsspråket (modersmål och litteratur). I de finskspråkiga gymnasierna var andelen studerande med två språk utöver undervisningsspråket den största gruppen läsåret 2024/2025 (62 %). Den här gruppen har blivit större och större för varje år och till exempel läsåret 2018/2019 läste 54 procent av de studerande endast två språk. Andelen studerande som läser tre språk har däremot minskat i de finskspråkiga gymnasierna från 36 procent läsåret 2018/2019 till 30 procent läsåret 2024/2025. Också andelen med fyra språk utöver undervisningsspråket har minskat under samma period med 3 procentenheter. 

I de svenskspråkiga gymnasierna är situationen delvis en annan och andelen som endast läser minimiantalet språk, det vill säga två språk utöver undervisningsspråket, är betydligt mindre (47 %). I stället är andelen som läser tre språk betydligt större i de svenskspråkiga gymnasierna (44 %) än i de finskspråkiga gymnasierna (30 %) – en skillnad på 14 procentenheter beroende på undervisningsspråk. De studerande i de svenskspråkiga gymnasierna läser i medeltal flera språk och de inleder också sina språkstudier tidigare (se Lägesöversikt över den svenskspråkiga utbildningen - Den grundläggande utbildningen).

Diagram: Antal språk som de studerande, som har avlagt ett gymnasiums lärokurs, har läst utöver undervisningsspråket läsåret 2024/2025. 

I de svenska gymnasierna är andelen som läser två språk utöver undervisningsspråket betydligt mindre än i de finska gymnasierna. I stället är andelen som läser tre språk betydligt större i de svenska gymnasierna än i de finska gymnasierna. Informationen framgår av texten före grafen.

I statistiken ingår inte de studerande i Ålands lyceum.                                                                                                           

Källa: Informationsresursen KOSKI. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Mars 2026.                                              

Studierna i de språk som har inletts i årskurserna 1–9 som A1-, A2-, B1- och B2-språk fortsätter i gymnasiet. Dessutom kan de studerande välja ett nytt valfritt B3-språk i gymnasiet. I gymnasieutbildning för unga ska utbildningsanordnaren enligt statsrådets förordning erbjuda den studerande B2- eller B3-språk som valfria studier i minst två olika språk och i gymnasieutbildning för vuxna i minst ett språk (810/2018).

Det finns stora skillnader i språkstudierna beroende på undervisningsspråk. I de svenskspråkiga gymnasierna är det vanligt med två A-språk (engelska och finska), men också B2- och B3- språk är populärare i de svenska (omkring 19 % av de studerande vardera) än i de finska gymnasierna (2 % och 17 % av de studerande). Däremot studerar en större andel av de studerande ett B1-språk (svenska) i de finska gymnasierna, medan det här är mindre vanligt förekommande i de svenska gymnasierna. I de finska gymnasierna är språkutbudet och språkvalen mångsidigare, vilket till en del säkert beror på större gymnasier. I de svenska gymnasierna finns det också andra behov än i de finska gymnasierna, vilket innebär stora utmaningar med tanke på de begränsade resurserna – det finns till exempel ofta ett behov av både A-finska och modersmålsinriktad finska (mofi) samt därtill B1-finska, medan det i de finska gymnasierna ofta finns behov av bara B1-svenska. 

Tabell: Antal studerande som valt A-, B1-, B2- och B3-språk enligt antal studiepoäng (sp) av dem som avlagt ett gymnasiums lärokurs enligt undervisningsspråk läsåret 2024/2025.  

I de svenskspråkiga gymnasierna är det vanligast med studier i två A-språk men också B2- och B3- språk är populärare i de svenska än i de finska gymnasierna. En stor andel studerar ett B1-språk i de finska gymnasierna, medan det här är mindre vanligt i de svenska gymnasierna. Informationen framgår av texten före tabellen.

A-språk

I de svenska gymnasierna studerar en stor del både finska och engelska som A-språk (två långa språk), eftersom också A2-språket läses som ett gemensamt ämne. Inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen är det vanligast att läsa endast ett A-språk och det är oftast engelska. I en stor del av kommunerna erbjuds inte överhuvudtaget A-svenska i de finskspråkiga skolorna, vilket leder till att eleverna inte ens kan börja studera svenska lika tidigt som finskan inleds i de svenskspråkiga skolorna. Språkvalen i skolorna på Åland skiljer sig från de språkval som görs i de andra svenskspråkiga skolorna och engelskan är på Åland ett obligatoriskt A-språk (ingår inte i statistiken).

Det är i princip endast finska och engelska som läses som A–språk i de svenska gymnasierna, medan alla andra språk läses som B2- och B3-språk. Eftersom det är vanligare att läsa två A-språk inom den svenskspråkiga utbildningen så är andelen studerande som valde A-språk (A1- och /eller A2-språk) av det totala antalet studerande som avlagt gymnasiets hela lärokurs betydligt större inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen (186 %) än inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen (110 %). 

Den lärokurs i finska som de flesta studerande i de svenska gymnasierna läser är A-lärokursen i finska. A-lärokursen omfattar både den vanliga nybörjarfinskan och den modersmålsinriktade finskan (mofi). Undervisningen i finska har förändrats väsentligt i gymnasierna under 2000-talet efter att mofi-lärokursen infördes, först med tanke på de tvåspråkiga eleverna inom den grundläggande utbildningen med början på 1980-talet och senare på 1990-talet också inom gymnasieutbildningen. Bland annat i Nationalspråksstrategin (87/2021) lyfts betydelsen av att erbjuda undervisning i modersmålsinriktad finska, men också modersmålsinriktad svenska i de finskspråkiga skolorna fram som en viktig målsättning. 

I synnerhet i regioner med stor andel två- och flerspråkiga studerande erbjuder den svenskspråkiga lärstigen en lärokurs i modersmålsinriktad finska, som riktar sig till dem som lever i en tvåspråkig hemmiljö och som i tidig ålder kommit i kontakt med den finska kulturen. Anordnarna är ändå inte förpliktigade att ordna mofi, utan vilka lärokurser som ordnas grundar sig bland annat på studerandeunderlag och resurser. I kommuner där finskan har en stark position och antalet tvåspråkiga studerande är stort, finns det vanligtvis både naturliga förutsättningar för och ett uttalat behov av att ordna undervisning i mofi. Situationen är en helt annan till exempel i mer svenskspråkiga kommuner och i gymnasier med ett mindre antal studerande och endast enstaka studerande som är tvåspråkiga (finska och svenska). En tydlig trend är att en allt större andel av de studerande med A-finska läser enligt lärokursen i mofi allt eftersom andelen två- och flerspråkiga studerande ökar.

A-lärokursen är den absolut vanligaste lärokursen för det andra inhemska språket finska inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Läsåret 2024/2025 läste 85 procent av alla unga gymnasiestuderande, som hade avlagt alla lärokurser inom en svenskspråkig gymnasieutbildning, finska som A-språk – 37 procent läste mofi-lärokursen och 48 procent den vanliga A-finskan. Resten eller 15 procent läste B-finska. För fördelningen inom A-finska innebär det här att en majoritet på 56 procent av de studerande med A-finska läser enligt den vanliga A-lärokursen, medan 44 procent läser enligt mofi-lärokursen.

De regionala skillnaderna är påtagliga och medan exempelvis 62 procent av alla studerande i Esbo läste enligt mofi-lärokursen, så var andelen 52 procent i Borgå och 10 procent i Jakobstad läsåret 2024/2025. Enligt statistiken är det är absolut vanligast med mofi i språkögymnasierna (ca 95 % av alla studerande), men också att det är betydligt vanligare med mofi i gymnasierna i Egentliga Finland (ca 37 %) och Nyland (ca 48 %) än i Österbotten (20 %). 

Andelen studerande som läser finska enligt A-lärokursen som en del av sina gymnasiestudier har minskat de senaste åren. Trenden bekräftas också av att andelen studerande som studerar finska enligt B1-lärokursen har ökat i motsvarande grad. Andelen med A-finska har minskat med omkring 8 procentenheter på elva år enligt statistiken: läsåret 2013/2014 studerade 93 procent av de studerande A-finska i de svenska gymnasierna, medan andelen var 85 procent läsåret 2024/2025.

Så gott som alla studerande läser engelska som A-språk i de svenska gymnasierna. De senaste åren har det ändå blivit vanligare inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen, speciellt i en del regioner och kommuner, att läsa A1-engelska och B1-finska. Andelen studerande som läser A-finska har fortsatt att minska under en längre tid speciellt i Österbotten och mellan läsåren 2019/2020 och 2024/2025 minskade andelen med 16 procentenheter – från 81 procent till 65 procent. Det här stämmer överens med en motsvarande ökning som skett i andelen studerande i Österbotten som läser B1-finska. I regionen finns ändå stora skillnader mellan kommunerna enligt statistiken – i kommuner som Jakobstad och Pedersöre studerade färre än hälften av de studerande A-finska läsåret 2024/2025, medan mellan 60 och 70 procent av de studerande läste A-finska i Malax, Korsholm och Närpes.

I Nyland och Egentliga Finland studerade fortsättningsvis drygt 90 procent av de studerande A-finska läsåret 2024/2025. I gruppen med övriga gymnasier ingår några mindre gymnasier i finskspråkiga kommuner och med endast omkring 100 studerande sammanlagt, vilket innebär att andelen varierar mycket från år till år.

Diagram: Andelen studerande som läste finska som A-språk av dem som avlade en svenskspråkig gymnasieutbildning i regionen läsåren 2023/2024 och 2024/2025. 

Andelen studerande som läser A- finska som en del av gymnasiestudierna har minskat de senaste åren. Speciellt andelen studerande som läser A-finska i Österbotten har minskat under en längre tid och läsåret 2024–2025 var den 65 procent. I Nyland och Egentliga Finland studerade fortsättningsvis drygt 90 procent av de studerande A-finska. Informationen framgår av texten före tabellen.

I statistiken ingår inte de studerande i Ålands lyceum, som har 430–470 studerande årligen.                                             

Källa: Informationsresursen KOSKI. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Mars 2026.                                              

B1-språk

Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen har andelen studerande som läser ett B1-språk, och då uttryckligen finska, ökat de senaste åren. Trenden stämmer överens med en motsvarande minskning i andelen studerande som studerar finska enligt A-lärokursen. Att det blir vanligare att studera A-engelska och B1-finska betyder att de svenskspråkiga gymnasierna närmar sig den modell som sedan tidigare förekommit i de flesta finskspråkiga gymnasierna: en lång (A-engelska) och en medellång (B1-svenska) lärokurs i språk. 

Andelen studerande med B1-finska har ökat med över 11 procentenheter på elva år enligt statistiken: läsåret 2013/2014 studerade 3 procent B1-finska, medan andelen var 15 procent läsåret 2024/2025 i de svenska gymnasierna. Det här är en betydligt större andel än inom den grundläggande utbildningen där andelen elever med B1-finska har varit på en stabil nivå på 1–2 procent av eleverna under en lång tid. 

Totalt 297 studerande läste ett B1-språk läsåret 2024/2025 och endast finska registrerades som B1-språk i KOSKI. De flesta eller 285 läste minst 10 studiepoäng och endast 12 läste mindre än 10 studiepoäng. Mellan läsåren 2018/2019 och 2024/2025 ökade andelen studerande med B1-finska med 7 procentenheter i de svenska gymnasierna. 

Det blir allt vanligare med val av B1-finska i gymnasiet och ökningen har varit störst i Österbotten. Läsåret 2024/2025 läste 35 procent av gymnasiestuderande som avlade gymnasiets hela lärokurs i Österbotten (216 av totalt 615 studerande) finska som B1-språk. Gymnasiestuderande med B1-finska studerade bland annat i Gymnasiet i Petalax (44 % av de studerande i gymnasiet), Kronoby gymnasium (70 %), Pedersöre gymnasium (71 %) och Jakobstads gymnasium (55 %). I Egentliga Finland är det egentligen bara de senaste åren som en större andel på strax under 10 procent av de studerande har studerat B1-finska (Kimitoöns gymnasium 50 %). B1-finska läses också till stor del av de studerande på Åland, men det här ingår inte i statistiken i KOSKI. 

Diagram: Andelen studerande med finska som B1-språk av dem som avlade ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs i regionen läsåren 2018/2019–2024/2025. 

Mellan läsåren 2018–2019 och 2024–2025 ökade andelen studerande med B1-finska med 7 procentenheter i de svenska gymnasierna. Det blir allt vanligare med val av B1-finska i gymnasiet och ökningen har varit störst i Österbotten. Informationen framgår av texten före grafen.

I statistiken ingår inte de studerande i Ålands lyceum, som har 430–470 studerande årligen. Omfattar alla studier i B1-finska.

Källa: Informationsresursen KOSKI. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Mars 2026.

Inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen är det mycket vanligare att läsa ett B1-språk och 25 600 studerande läste svenska som B1-språk läsåret 2024/2025, vilket motsvarar 92 procent av alla som avlade gymnasiets lärokurs på finska.

 

B2-språk

Det är vanligare att välja ett B2-spåk i de svenskspråkiga gymnasierna än i de finskspråkiga gymnasierna. Läsåret 2024/2025 valde 19 procent av de studerande att läsa minst 6 studiepoäng i ett B2-språk i de svenskspråkiga gymnasierna (387 av 2 031), medan endast omkring 2 procent valde ett B2-språk i de finskspråkiga gymnasierna (678 av 27 801). När det gäller vilka språk som är mest populära så liknar valen av B2-språk däremot varandra i de svensk- och finskspråkiga gymnasierna – som B2-språk läses framför allt tyska och franska och i någon mån även spanska. I de finska gymnasierna finns därtill några grupper med undervisning i ryska.

Läsåret 2024/2025 studerade 123 gymnasister, vilket motsvarar 6 procent av de studerande, ett B2-språk med mindre än 6 studiepoäng i de svenska gymnasierna. I de finskspråkiga gymnasierna läste endast 1 procent av de studerande (375 studerande) ett B2-språk med mindre än 6 studiepoäng. De språk som lästes var de samma oberoende av om det var i större eller mindre omfattning. Mindre än 6 studiepoäng i ett B2-språk läste de studerande i de svenska gymnasierna i tyska (57 studerande), spanska (36 studerande) och franska (30 studerande).

Inom den svenskspråkiga utbildningen finns regionala skillnader i hur de unga läser frivilliga språk, vilket tydligt framkommer både inom den grundläggande utbildningen och inom gymnasieutbildningen. Det är till exempel vanligare att de studerande i årskurserna 7–9 läser B2-språk i Nyland än i Österbotten vilket också avspeglar sig inom gymnasieutbildningen. Läsåret 2024/2025 läste totalt 25 procent av de studerande (oberoende av antal studiepoäng) i de svenska gymnasierna med stora regionala variationer: 38 procent av de studerande i Egentliga Finland läste ett B2-språk, medan andelen var 32 procent i Nyland och endast 7 procent i Österbotten.

 

B3-språk

Läsåret 2024/2025 valde totalt 399 studerande att läsa minst 6 studiepoäng i ett B3-språk i de svenskspråkiga gymnasierna, vilket motsvarar 20 procent av dem som slutförde gymnasiestudierna. I de finskspråkiga gymnasierna valde 4 620 studerande ett B3-språk med samma omfattning, vilket motsvarar 17 procent av dem som slutförde sina gymnasiestudier. De populäraste språken var tyska, spanska och franska. I de svenska gymnasierna var tyskan populärast som B3-språk (41 % av alla som läste ett B3-språk läste tyska) och i de finskspråkiga gymnasierna var spanska det mest lästa B3-språket (38 % av alla som läste ett B3-språk läste spanska). 

I de finskspråkiga gymnasierna läste 17 procent av de studerande som hade avlagt gymnasiets hela lärokurs B3-språk med mindre än 6 studiepoäng läsåret 2024/2025. Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var andelen nästan lika stor på 15 procent. De populäraste B3-språken var de samma oberoende av hur många studiepoäng som de studerande läste och oberoende av undervisningsspråk: tyska, spanska och franska. 

De språkval som görs visar på en bredare palett av språk i de finskspråkiga gymnasierna – medan de studerande i de svenskspråkiga gymnasierna fördelas mellan 5–6 olika språk är antalet mer än det dubbla i de finskspråkiga gymnasierna och läsåret 2024/2025 lästes 16 olika språk som B3-språk i de finskspråkiga gymnasierna. Språkutbudet som finns att tillgå och välja mellan är betydligt större i gymnasierna med finska som undervisningsspråk, vilket till stor del beror på att de finska gymnasierna är större och i många fall också på ett naturligt samarbete i och med att de är närmare varandra geografiskt.

Tabell: Antal och andel studerande som valt B3-språk av dem som avlagt ett gymnasiums lärokurs enligt undervisningsspråk läsåret 2024/2025. Statistiken gäller val av B3-språk med färre än sex studiepoäng (sp).

I de finskspråkiga gymnasierna läste 17 procent av de studerande som hade avlagt gymnasiets hela lärokurs B3-språk med mindre än 6 studiepoäng läsåret 2024/2025. Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var andelen 15 procent. Informationen framgår av texten före tabellen.

Utmaningen för språkundervisningen i de svenska gymnasierna är, förutom en smalare språkrepertoar, också att intresset för att läsa språk utöver de obligatoriska språkstudierna har minskat över tid. Andelen studerande med ett B3-språk (minst 6 sp) var till och med 23 procent läsåret 2018/2019, men minskade de påföljande åren så att andelen var 16 procent läsåret 2022/2023. Läsåren 2023/2024 och 2024/2025 har andelen igen varit större. Det är för tidigt att se om den positiva utvecklingen håller i sig, men trenden med ett större intresse för språkstudier bekräftas av att också andelen som läser B2-språk och B3-språk med mindre än 6 sp visar på en liknande positiv utveckling läsåret 2024/2025.

Diagram: Andelen studerande som avlagt B2- och B3-språk enligt antal studiepoäng (sp) av dem som avlagt ett svenskt gymnasiums lärokurs läsåren 2018/2019–2024/2025.

Andelen studerande med ett B3-språk (minst 6 sp) var till och med 23 procent läsåret 2018/2019 i de svenska gymnasierna och minskade de följande åren så att andelen var 16 procent läsåret 2022/2023. Informationen framgår av texten före tabellen.

I statistiken ingår inte de studerande i Ålands lyceum, som har 430–470 studerande årligen.     Källa: Informationsresursen KOSKI. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Maj 2026.

Den största skillnaden mellan de svenska och de finska gymnasierna över tid är intresset för B2-språk som är betydligt större i de svenska gymnasierna. En annan skillnad är att den positiva utveckling för andelen studerande med B-språk som märks i de svenska gymnasierna det senaste läsåret inte syns på samma sätt i de finska gymnasierna. 

Diagram: Andelen studerande som avlagt B2- och B3-språk enligt antal studiepoäng (sp) av dem som avlagt ett finskspråkigt gymnasiums lärokurs läsåren 2018/2019–2024/2025.

Andelen studerande med ett B-språk i de finska gymnasierna. Den största skillnaden mellan de svenska och de finska gymnasierna över tid är att intresset för B2-språk är betydligt mindre i de finska gymnasierna än i de svenska gymnasierna. Informationen framgår av texten före tabellen.

Källa: Informationsresursen KOSKI. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Maj 2026.

Tillbaka upp

Det har traditionellt varit vanligare att välja lång matematik inom den finskspråkiga gymnasieutbildningen än inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och så är det också fortfarande. Medan det i de finska gymnasierna är ganska jämnt fördelat mellan studerande som läser kort matematik (53 %) och lång matematik (47 %), så är det i de svenska gymnasierna fortfarande en stor majoritet som läser kort matematik (59 %) och en mindre andel som läser lång matematik (41 %). 

Läsåret 2024/2025 valde 46 procent av alla studerande i gymnasiet i hela landet lång matematik och 54 procent valde kort matematik. Fördelningen var en annan omkring tio år tidigare år 2013 då en betydligt mindre andel, eller 40 procent av de studerande som avlade hela gymnasiets lärokurs, läste lång matematik och 60 procent läste kort matematik. I de svenskspråkiga gymnasierna valde 36 procent av alla studerande lång matematik år 2013 och läsåret 2024/2025 var andelen 41 procent (837 studerande av 2 031). 

Den reform inom högskoleantagningen som trädde i kraft våren 2020 ökade andelen antagna på basis av betygen och den innebar en märkbar betoning på studier i lång matematik i förhållande till studier i kort matematik – lång matematik innehåller flest kurser som avläggs, vilket också gav mera poäng vid antagningen på basis av betyg. En utvärdering av reformen har lett till att nya urvalsprov och kriterier ska tas i bruk.

I hela landet, både inom den svenskspråkig och den finskspråkiga gymnasieutbildningen, ökade studier i lång matematik stadigt i popularitet på bekostnad av kort matematik från och med år 2013 och framåt. Efter stora förändringar under några år, i samband med reformen som genomfördes 2020, kan man de senaste åren igen se en viss återgång till den fördelning mellan kort och lång matematik som gällde strax före reformen – fördelningen mellan lång och kort matematik läsåret 2024/2025 påminner igen om situationen läsåret 2018/2019. 

Uppgifterna är hämtade från informationstjänsten KOSKI och baserar sig på vad utbildningsanordnarna själva har uppgett. Informationen uppdateras regelbundet till statistiktjänsten Vipunen. I diagrammet ingår de som avlagt de nationella och obligatoriska studierna som ingår enligt lärokursen för unga och enligt lärokursen för vuxna (810/2018).

Diagram: Andel studerande som läste lång respektive kort matematik av dem som avlagt ett gymnasiums lärokurs enligt undervisningsspråk läsåren 2011/2012–2024/2025. 

I gymnasierna i hela landet läser 54 procent av de studerande kort matematik och 46 procent lång matematik. I de svenska gymnasierna läser 59 procent kort matematik och 41 procent lång matematik. Informationen framgår av texten före grafen.

Uppgifterna samlades in vartannat år åren 2011–2017. Åland ingår inte i statistiken.

Källa: Statistikcentralen (2011–2017). Informationsresursen KOSKI (2018–2024). Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Maj 2026.       

Tillbaka upp

Hälsa i skolan

Med hjälp av enkäten Hälsa i skolan produceras vartannat år aktuell information om de ungas upplevda hälsa, välbefinnande, skolgång och studier samt levnadsvanor. Enkäten genomförs som en helhetsundersökning i mars–maj vartannat år. Resultaten kan granskas separat för svenskspråkiga läroanstalter åren 2019–2025 och det här ger en helhetsbild av välbefinnandet bland unga vid de svenskspråkiga gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Det är också möjligt att granska skillnaderna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga läroanstalter samt jämföra svenskspråkiga läroanstalters resultat enligt region.

Resultattjänsten för enkäten Hälsa i skolan 

Helhetsbilden av välbefinnandet bland studeranden vid svenskspråkiga läroanstalter har sammanställts i publikationen Resultat från enkäten Hälsa i skolan enligt undervisningsspråk vid de svenskspråkiga och finskspråkiga gymnasierna och yrkesläroanstalterna. I publikationen presenteras resultaten från enkäten Hälsa i skolan under åren 2019–2025.

Resultat från enkäten Hälsa i skolan enligt undervisningsspråk vid de svenskspråkiga och finskspråkiga gymnasierna och yrkesläroanstalterna.     

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Diskussionsunderlag 20/2026.

 

Främjandet av välbefinnande och hälsa 

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenterade våren 2025 resultaten från den gemensamma datainsamlingen som riktades till läroanstalterna på andra stadiet hösten 2024. Samarbetet för att utveckla en regelbunden datainsamling på andra stadiet inleddes år 2006 och situationen i läroanstalterna kartläggs numera vartannat år. I enkäten kartläggs hälsan och välbefinnandet ur många olika synvinklar och i fokus är till exempel ledningen, uppföljningsarbetet, resurserna, gemensamma praxisen och delaktigheten. Med hjälp av datainsamlingen kartläggs bland annat hur lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) verkställs.

Lag om elev- och studerandevård (1287/2013)   

Utgångspunkten är att statistiken gäller läsåret 2024–2025 om inget annat nämns. Sammanlagt 345 gymnasier svarade på enkäten, vilket ger en svarsprocent på 97 procent av alla gymnasier. Frågorna skickades till 33 svenskspråkiga gymnasier, som alla svarade på enkäten. 

Av svaren framkommer att det i de finskspråkiga gymnasierna var 14,9 studerande/lärare i medeltal år 2024, medan det i de svenskspråkiga gymnasierna i medeltal var 13,4 studerande/lärare. Andelen studerande som hade invandrarbakgrund var i medeltal 5,6 procent i de finskspråkiga gymnasierna och 2,5 procent i de svenskspråkiga gymnasierna år 2024.

Gemensam praxis

Det finns stora skillnader mellan olika gymnasier i huruvida man har gemensamt överenskomna rutiner och verksamhetsmodeller till stöd för välbefinnande och hälsa eller inte. Nationellt har gemensam praxis och skriftliga anvisningar för att främja välbefinnande och hälsa blivit något vanligare i gymnasierna i jämförelse med tidigare insamlingar och en positiv utveckling har skett som helhet åtminstone under de senaste tio åren.  

Under läsåret 2024–2025 följde man med studerandes frånvaro i alla de svenskspråkiga gymnasierna och i 97 procent av gymnasierna har man också en gemensam överenskommen och skriftlig praxis för hur och i vilket skede man tar tag i eventuell frånvaro (32 av 33 gymnasier). I hela landet hade 93 procent av gymnasierna en gemensamt överenskommen och skriftlig praxis i frågor om hur och i vilket skede man tar tag i eventuell frånvaro. 

Under läsåret 2023–2024 följde man med studerandes frånvaro i alla de svenskspråkiga gymnasierna och frånvaron registrerades i antal timmar i 88 procent av gymnasierna. I hela landet registrerades antal timmar i 78 procent av gymnasierna. Utvecklingen har varit positiv i de svenskspråkiga gymnasierna och läsåret 2021–2022 registrerades frånvaron i antal timmar i 80 procent av gymnasierna. I nästan alla svenska gymnasier (omkring 90 % och 70 % i hela landet) följde man också med och registrerade om det fanns en orsak till frånvaron och antecknade antalet frånvarotimmar utgående ifrån om det handlade om lovlig eller olovlig frånvaro. 

Läsåret 2024–2025 var det i hela landet relativt vanligt med en gemensam skriftlig praxis för att ingripa vid frånvaro (93 %) och för att förebygga och ingripa vid mobbning (90 %). Det här är också områden som har varit på en hög nivå på över 90 procent i tidigare insamlingar. Samma läsår hade 83 procent av gymnasierna gemensamt överenskomna rutiner och skriftlig praxis för att förebygga och ingripa mot sexuella trakasserier, vilket är en positiv utveckling från tidigare insamlingar – andelen var endast 72 procent år 2016.

Gemensamt överenskomna rutiner och skriftlig praxis för att förebygga missbruk av rusmedel, som alkohol och droger, hade 72 procent av gymnasierna. Ännu ovanligare var det med en gemensam skriftlig praxis för att minska ensamhet (27 %) samt för att minska sittandet och öka den fysiska aktiviteten bland studerande (14 %), vilket ger stort utrymme för förbättringar. I datainsamlingen framkom att gymnasierna därtill i viss mån samarbetar med studerandehälsovården för att främja studerandenas rörlighet (46 %) och att man i undervisningen strävar efter att utnyttja rörelse och funktionellt lärande (77 %). 

I en jämförelse enligt undervisningsspråk kan man konstatera att det till en del verkar vara vanligare med skriftliga rutiner och överenskommelser i de svenska gymnasierna. En gemensam, skriftlig verksamhetsmodell för hur man ska förebygga användningen av rusmedel fanns i 85 procent av de svenskspråkiga gymnasierna (jfr. 72 % av alla gymnasier) och en verksamhetsmodell för att känna igen och ingripa i sexuella trakasserier har gjorts upp vid 94 procent av de svenskspråkiga gymnasierna (jfr. 83 % av alla gymnasier). När det gäller mobbning var skillnaden inte lika stor, men till och med 94 procent av de svenska gymnasierna har skriftliga anvisningar för hur man förebygger och ingriper vid mobbning (jfr. 90 % av alla gymnasier). 

Gemensam skriftlig praxis för att minska ensamhet, för att minska sittandet och öka den fysiska aktiviteten bland studerande, var lika ovanligt i de svenska gymnasierna som i gymnasierna i hela landet. I datainsamlingen framkom att andelen svenska gymnasier som samarbetar med studerandehälsovården för att främja studerandenas rörlighet var betydligt mindre (38 %) och att man i mindre utsträckning strävar efter att utnyttja rörelse och funktionellt lärande i undervisningen (58 %) än i gymnasierna i hela landet.

Delaktighet

De studerandes delaktighet i planeringen, utvecklingen och utvärderingen av verksamheten har utvecklats positivt som helhet i gymnasierna. Av insamlingen för läsåret 2023–2024 framkom bland annat att de studerande deltagit i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av arrangemangen kring skollunchen i 75 procent av alla gymnasier (78 % av de svenska gymnasierna). Allra vanligast var det att de studerande deltog i att planera och utveckla verksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i skolan – 95 procent av gymnasierna uppgav att så är fallet (91 % av de svenska gymnasierna). 

I 87 procent av alla gymnasier (82 % av de svenska gymnasierna) deltog de studerande i utvärderingen av gymnasiets verksamhet, i 46 procent av gymnasierna (44 %) deltog de studerande i arbetet mot rökning och användningen av droger och i 54 procent (55 %) i arbetet med att förebygga och motarbeta mobbning, våld och trakasserier. I 62 procent av gymnasierna (70 %) deltog de studerande i arbetet med att utforma och uppdatera ordningsregler och planer för disciplinära åtgärder. Inom en del områden var de studerande med andra ord relativt aktiva och delaktiga, medan det inom andra områden finns stora möjligheter till förbättring. Skillnaderna enligt undervisningsspråk finns till en del, men som helhet är de inte särskilt stora (1–5 procentenheter). Som störst är skillnaden (8 procentenheter) exempelvis i fråga om andelen studerande som deltar i arbetet med att utforma och uppdatera ordningsregler och planer för disciplinära åtgärder.

Stora möjligheter till förbättringar som främjar de studerandes delaktighet finns, som att bygga upp strukturer med tutorverksamhet och studeranderepresentanter i olika arbetsgrupper och organ. I 80 procent av gymnasierna (85 % av de svenska gymnasierna) förekom regelbunden tutorverksamhet eller annan motsvarande verksamhet för att stödja de studerandes delaktighet. Diskussionstillfällen som är öppna för alla ordnades regelbundet i endast 33 procent av gymnasierna (38 %) och endast 66 procent av gymnasierna (42 %) erbjöd plats för studeranderepresentanter i arbetsgrupper och beslutande organ läsåret 2024–2025.

Resurser och tillgång på tjänster

Läsåret 2023–2024 hade alla gymnasier tillgång till hälsovårds- och kuratorstjänster, medan läkartjänster erbjöds vid 79 procent av gymnasierna och psykologtjänster vid 85 procent av gymnasierna i hela landet. Det här betyder också att tillgången till läkar- och psykologtjänster i gymnasierna har försämrats enligt resultaten för läsåret 2023–2024, eftersom 82 procent av gymnasierna uppgav att de hade tillgång till läkare och 88 procent att de hade tillgång till psykolog läsåret 2021–2022. Studerandevårdens resurser för hälsovårds- och kuratorstjänster är fortsatt stora, medan resurserna för läkar- och psykologtjänster har försämrats.

Tillgången till studerandevårdstjänster är nu liksom tidigare bättre inom gymnasieutbildningen än inom yrkesutbildningen. Tillgången till studerandevårdstjänster och -personal ökade inom gymnasieutbildningen i hela landet i över tio års tid fram till och med läsåret 2019–2020. Tillgången på tjänster av hälsovårdare har varit nästan 100 procent i gymnasierna vid varje insamling sedan 2007–2008, det vill säga i nästan 20 år. Också för kuratorer har tillgången varit nästan 100 procentig sedan insamlingen 2017–2018. För läkartjänsternas del har tillgången växlat från 76 procent av gymnasierna läsåret 2007–2008, 86–88 procent mellan åren 2015–2020 och så i de senaste insamlingarna en minskning från 82 till 79 procent av gymnasierna. Psykologtjänster var tillgängliga i endast 62 procent av gymnasierna läsåret 2007–2008, medan de var tillgängliga i 91–92 procent av gymnasierna åren 2017–2020. I de senaste två insamlingarna har andelen minskat och den var 88 procent av gymnasierna läsåret 2021–2022 och 85 procent läsåret 2023–2024. I en jämförelse enligt undervisningsspråk framgår att det i den senaste insamlingen inte längre finns lika stora skillnader enligt undervisningsspråk som i tidigare insamlingar.

Diagram: Andel av gymnasierna som hade tillgång till hälsovårdare, läkare, psykolog och kurator läsåret 2023–2024, enligt undervisningsspråk.

Tillgången på tjänster av hälsovårdare var 100 procent i gymnasierna läsåret 2023–2024, liksom tillgången på kuratorer. 79 procent av gymnasierna hade tillgång till läkartjänster och 85 procent av gymnasierna hade tillgång till psykologtjänster. I en jämförelse enligt undervisningsspråk framgår att det inte längre finns lika stora skillnader enligt undervisningsspråk. Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Skillnaderna enligt undervisningsspråk är inte längre lika stora och en tydlig förändring har skett i resultatet om tillgången till läkartjänster. Läsåret 2023–2024 uppgav 79 procent av gymnasierna i landet att de har tillgång till läkartjänster och andelen var nästan den samma i de svenska gymnasierna (80 %). I resultaten från insamlingen för läsåret 2021–2022 hade de svenska gymnasierna en betydligt sämre situation i fråga om tillgången till läkartjänster och endast 64 procent av de svenska gymnasierna uppgav då att de hade tillgång till läkare. Läsåret 2021–2022 uppgav en betydande andel, 30 procent, av de svenska gymnasierna att uppgifterna saknades och att de varken kunde svara ja eller nej på frågan om de hade tillgång till läkartjänster. Det är i och för sig en bra sak att situationen nu har klarnat, men vid analysen är det skäl att notera att det som ser ut som en förbättring i tillgång kanske inte egentligen är det utan att det eventuellt handlar om förtydligade strukturer och förbättrad information.

Liksom i tidigare insamlingar är det tillgången till psykolog- och läkartjänster som är speciellt utmanande och tjänsterna är inte tillgängliga i alla gymnasier. Ingen egentlig långsiktig och bestående förbättring har skett nationellt och det är fortfarande endast 80 procent av gymnasierna i hela landet som har tillgång till läkartjänster för sina studerande. Läkarresurserna i gymnasierna har till och med minskat, och under läsåret 2023–2024 saknades tjänsterna helt eller det fanns ingen information om deras organisering i 21 procent av gymnasierna. I 16 procent av gymnasierna saknades psykologtjänsterna helt eller så fanns det ingen information om hur de ordnades. Personalresurserna inom studerandevårdstjänsterna varierar mellan gymnasierna, och skillnaderna mellan de olika gymnasierna har ökat.

Endast 10 procent av de svenskspråkiga gymnasierna – vilket motsvarar 3 gymnasier – uppgav att de inte alls hade tillgång till läkartjänster, medan uppgifterna saknades för 10 procent av de svenskspråkiga gymnasierna. På samma sätt uppgav 10 procent av de svenskspråkiga gymnasierna att de helt saknade psykologtjänster, medan uppgifterna saknades för ett svenskt gymnasium (3 %). 

Diagram: Hade gymnasiet tillgång till läkartjänster läsåret 2023–2024?   

Tillgång till läkartjänster hade 80 procent av de svenska gymnasierna läsåret 2023–2024, medan 10 procent inte hade tillgång till läkartjänster. Resten kunde inte uppge om det finns läkartjänster att få eller inte. Det finns ingen skillnad enligt undervisningsspråk. Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

För hälsovårdare gäller en rekommendation om dimensioneringen av tjänster (social- och hälsovårdsministeriet, 2021) med en målnivå på högst 570 studerande/hälsovårdare på andra stadiet samt för läkare 1 800 studerande/läkare. Enligt lagstiftningen och dess personaldimensionering (1287/2013, § 9a), får det vara högst 670 studerande/kurator och högst 780 studerande/psykolog. Tillgången till psykolog- och läkartjänster varierar mellan olika gymnasier och samtidigt finns det en viss osäkerhet i om tjänsterna finns att tillgå eller inte. Det här inverkar också naturligtvis på arbetsbördan för de anställda psykologerna och läkarna, med större variationer från ett gymnasium till ett annat.

Antalet studerande i medeltal per heltidsanställd hälsovårdare, psykolog och kurator var mindre enligt insamlingen för läsåret 2023–2024 än för den föregående insamlingen läsåret 2021–2022. Läsåret 2023–2024 var antalet studerande i medeltal 496 studerande/hälsovårdare (535 studerande/hälsovårdare läsåret 2021–2022), 855 studerande/psykolog (915 läsåret 2021–2022) och 574 studerande/kurator (647 läsåret 2021–2022). Även om utvecklingen för de här tjänsterna är positiv så överskrider ännu antalet studerande per heltidsanställd psykolog de ställda dimensioneringsmålen. Inte heller för läkare är dimensioneringen inom gällande gränsvärden, eftersom antalet studerande i medeltal var 4 380 studerande/läkare (3 848 läsåret 2021–2022). Antalet studerande i medeltal per heltidsanställd läkare är långt ifrån det uppställda målet och utvecklingen går dessutom i fel riktning, eftersom antalet studerande per läkare har ökat sedan insamlingen för läsåret 2021–2022.

Utmaningen med tillgången på studerandevårdstjänster visar sig i att dimensioneringen inte är inom gällande gränsvärden för antalet studerande per heltidsanställd inom studerandevården, varken för läkartjänsterna eller för psykologtjänsterna. Ett annat sätt att se på arbetsbördan för de anställda inom studerandevården är medianen av antalet timmar i veckan/100 studerande för en heltidsanställd psykolog, kurator, hälsovårdare eller läkare (medianen är mittobservationen, det vill säga det mittersta värdet av alla svaren i storleksordning). Läkarna har den minsta tiden räknat i antal timmar i veckan per studerande (0,8 timmar) och samtidigt visar resultaten inte på någon positiv utveckling för läkarnas del. Psykologerna, kuratorerna och hälsovårdarna har däremot alla mera tid för de studerande i den senaste insamlingen än de närmast föregående insamlingarna. Mest tid i veckan per studerande har hälsovårdarna med 7,1 timmar i veckan per 100 studerande, med stora skillnader mellan de olika gymnasierna (nedre kvartil 5,4 och övre kvartil 11,1).

Diagram: Arbetsinsatsen för heltidsanställda psykologer, kuratorer, hälsovårdare och läkare i antal timmar (median) i veckan/100 studerande åren 2011–2024.

Läkarna har den minsta tiden räknat i antal timmar i veckan per studerande och samtidigt visar resultaten inte på någon positiv utveckling för läkarnas del. Psykologerna, kuratorerna och hälsovårdarna har däremot alla mera tid för de studerande i den senaste insamlingen än de närmast föregående insamlingarna. Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.

Enligt insamlingen för läsåret 2023–2024 finns det inga större skillnader enligt undervisningsspråk i den arbetsinsats som krävs av personalen inom studerandevården. Psykologerna verkar ha en aning större arbetsbelastning inom de svenskspråkiga gymnasierna räknat i antal timmar i veckan per 100 studerande; medianen är 3,6 timmar i veckan/100 studerande (nedre kvartil 1,9 och övre kvartil 4,8), men för de andra tjänsterna är skillnaderna mycket små. Också i de svenska gymnasierna är det hälsovårdarna som har mest tid i veckan per studerande med 7,0 timmar i veckan per 100 studerande, med stora skillnader mellan de olika gymnasierna (nedre kvartil 5,1 och övre kvartil 10,4).

Diagram: Arbetsinsatsen för heltidsanställda psykologer, kuratorer, hälsovårdare och läkare i antal timmar (median) i veckan/100 studerande läsåret 2023–2024 enligt undervisningsspråk.

Det finns inga större skillnader enligt undervisningsspråk i den arbetsinsats som krävs av personalen inom studerandevården. Psykologerna har en aning större arbetsbelastning inom de svenskspråkiga gymnasierna med 3,6 timmar i veckan/100 studerande. I övrigt är skillnaderna mycket små. Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: THL och Utbildningsstyrelsen.        

Till studerandehälsovården hör att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och att främja välbefinnandet bland de studerande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 17 §) bör studiemiljön och välbefinnandet följas upp regelbundet med tre års mellanrum och 82 procent av gymnasierna (jfr. 73 % i föregående insamling) uppgav att en kontroll har gjorts enligt det som lagen förutsätter någon gång åren 2021–2024, medan 8 procent uppgav att det hade gått längre tid sedan den senaste kontrollen. Av de svenskspråkiga gymnasierna hade 90 procent gjort en kontroll åren 2021–2024 och 3 procent uppgav att kontrollen gjorts år 2020 eller tidigare.

Hälso- och sjukvårdslag (1326/2010)       

Med hjälp av verktyget TEAviisari kan man följa upp, planera, utveckla, jämföra och utvärdera verksamheten vid den egna läroanstalten och i den egna kommunen. Uppföljningssystemet TEAviisari innehåller den riksomfattande informationen, men också de läroanstaltsspecifika resultaten för de läroanstalter som gett sitt tillstånd.

Tillbaka upp

Gymnasiets lärokurs är treårig, men studietiden kan vid behov förkortas eller förlängas. Hösten 2024 hade 80 procent av de som inledde gymnasiestudierna enligt lärokursen för unga under höstterminen 2021 och som studerade på svenska med målsättningen att avlägga studentexamen, avlagt alla sina studier (1 704 studerande). Det här betyder att de hade avlagt gymnasiets lärokurs inom tre år från när de inledde studierna, men också att en stor del av de studerande behöver 3,5–4 år för att avlägga studierna. De som studerar på svenska avlägger vanligtvis gymnasiestudierna snabbare än de som studerar på finska (omkring 65 % på tre år) och de som studerar på andra språk (61 % på tre år). 

Inom den svenskspråkiga utbildningen inledde 2 124 studerande gymnasieutbildningen enligt läroplanen för unga under höstterminen 2021. Hösten 2025 efter fyra år av studier hade 91 procent avlagt studentexamen och 3 procent hade i stället avlagt en examen inom yrkesutbildningen, medan 2 procent hade avbrutit sina studier på andra stadiet. Resten fortsatte ännu sina gymnasiestudier eller studier inom yrkesutbildningen.

Diagram: Andel studerande som avlagt sina gymnasiestudier 2,5–4 år efter att studierna inleddes med sikte på studentexamen hösten 2021 enligt undervisningsspråk.

Efter 3 år av studier hade 80 procent av de som inledde gymnasiestudierna på svenska enligt lärokursen för unga hösten år 2021 avlagt sina studier. De som studerar på svenska avlägger vanligtvis gymnasiestudierna snabbare än de som studerar på finska och de som studerar på andra språk. Informationen framgår av texten före grafen.

Källa: Informationsresursen KOSKI. Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Maj 2026.   

År 2024 avlade 2 121 studerande (97 %) studentexamen inom den svenskspråkiga utbildningen, medan 57 studerande avlade IB-examina (3 %). Det totala antalet avlagda examina var 2 178 inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och 31 386 i hela landet år 2024, vilket betyder att 7 procent av alla examina avlades inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. IB-examen (International Baccalaureate) kan inom den svenskspråkiga utbildningen avläggas i Esbo (Mattlidens gymnasium) och Vasa (Åbo Akademi). Majoriteten av alla examina inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen avläggs av kvinnor (55 % år 2024). Andelen examina avlagda av kvinnor var 58 procent i hela landet. Över hälften av alla avlagda examina på svenska avlades i Nyland och bara i Helsingfors avlades nästan var femte examina. I Österbotten avlades 29 procent av alla examina. 

Tabell: Antal och andel avlagda examina vid de svenskspråkiga gymnasierna enligt region och utbildningsanordnare åren 2022–2024. 

Det totala antalet avlagda examina var 2 178 inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen år 2024. Av dessa var 97 procent studentexamen, medan 3 procent var IB-examina. Informationen framgår av texten före grafen.

Antalet studerande med ett främmande språk som modersmål (ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska) som avlade examen på ett svenskspråkigt gymnasium var 126 år 2024. Av dessa avlade 104 studentexamina (83 %) och 22 avlade IB-examina (17 %). Andelen IB-examina var större bland studerande med ett främmande språk som modersmål än det är som helhet inom den svenskspråkiga utbildningen. 

Tillbaka upp