Exakt användning av begrepp är viktigt för att eleverna ska kunna ta till sig saker. Genom att använda korrekta begrepp på ett exakt sätt kan man uttrycka saker på ett entydigt sätt, öka förståelsen och förhindra felaktiga tolkningar. Utbildningsstyrelsens stödmaterial förklarar målen i omgivningsläran och erbjuder konkreta tillvägagångssätt för att lära sig olika innehåll.

M2 Eleven ställer upp mål för sina studier och arbetar långsiktigt för att uppnå dem samt analyserar sina kunskaper i omgivningslära. 

Föremål för bedömningen: Målmedvetet arbete och att lära sig att lära

Det centrala i målet är att stödja elevernas färdigheter i att lära sig att lära. Utgångspunkten är

  • uppställande av mål
  • uppföljning av framstegen i lärandet
  • utveckling av det egna lärandet
  • bedömning av uppnåendet av målen.

Uppnåendet av målen bedöms som en del av lärandet, kompetensen och bedömningen i anknytning till övriga mål för lärandet.

I början av en studieperiod kan man definiera små helheter, saker att studera, så att eleven kan ställa upp mål för dem och bedöma hur målen uppnåtts i slutet av perioden.

Eleven bör kunna ställa upp sådana mål att hen själv kan bedöma hur de har uppnåtts i slutet av perioden. Elevens egna mål kan dokumenteras exempelvis genom att anteckna i ett häfte, med en tankekarta, med en uppgiftsblankett etc. beroende på vad man studerar och vilken arbetsmetod man valt.

Exempel på uppställda mål:

  • Under den här perioden lär jag mig att göra ett herbarium och känna igen minst 10 växtarter som är nya för mig (M15).
  • Jag observerar sätt att främja min egen hälsa (M19).
  • Jag rör på mig minst en halv timme om dagen under perioden.
  • Jag lär mig att ta mig fram med hjälp av en karta (M16).
  • Under den här perioden lär jag mig hur man producerar elektricitet (M17).
  • Under den här perioden övar jag på att arbeta i grupp.

M3 Eleven utvecklar sin miljömedvetenhet samt agerar och påverkar i sin miljö och sina gemenskaper för att främja hållbar utveckling. Hen förstår betydelsen av hållbar utveckling för hen själv och världen.

Föremål för bedömningen: Kunskaper och färdigheter för hållbar utveckling

I målet syns utveckling av miljömedvetenhet exempelvis genom beskrivning av miljöns tillstånd, agerande och påverkan.

Beskrivning av miljöns tillstånd (hur människan har orsakat förändringar i miljön) kan omfatta beskrivningar av exempelvis föroreningar, klimatuppvärmningen eller förändringar i närmiljön. Eleven kan ange exempelvis överkonsumtion eller nedskräpning som faktorer som hotar miljön. Metoder som bygger framtiden kan exempelvis vara internationella klimatavtal eller bekämpning av främmande arter lokalt i närmiljön.

Elevernas påverkan bör utgå från elevernas egna exempel och åtgärder som verkligen kan genomföras. De kan exempelvis handla om att ta sig fram med cykel eller till fots, spara el, sortera avfall eller reflektera över sina egna konsumtionsvanor.

M4 Eleven formulerar frågor om olika ämnesområden och använder dem som utgångspunkt för undersökningar och andra aktiviteter.

Föremål för bedömningen: Formulering av frågor

Eleven får olika möjligheter att öva på att formulera frågor ensam, i par, i grupp eller med hela klassen. 

Exempel:

  • Eleven har en sockerbit och vatten. Hen kan öva på att formulera olika frågor med hjälp av dem (Vad påverkar hur en sockerbit löses upp?).
  • Om man har grönväxter och växtlampor i klassen eller skolan kan man fundera på vilka frågor/forskningsfrågor kan man ställa med hjälp av dem (Vad händer om en växt inte får ljus? När är lampan tänd?).
  • När man tittar på kartor kan man också öva på att formulera frågor (På hurdana platser finns storstäder?).
  • Man kan öva på/bedöma frågor även när man fyller i en undersökningsblankett.

M5 Eleven planerar och genomför små undersökningar samt gör observationer och mätningar i mångsidiga lärmiljöer med hjälp av olika sinnen samt undersöknings- och mätredskap. 

Föremål för bedömningen: Undersökningsfärdigheter: planering, observationer och mätningar

I målet förenas många mål som anknyter till undersökande arbete, såsom M4 och M6. I undervisning i enlighet med målet och sedan i bedömningen kan man använda lärandeuppgifterna i stödmaterialet för omgivningslära.

Mätverktyg som kan användas i grundskolans lägre årskurser är exempelvis linjal, andra längdmått, volymmått (dl, l), vågar (g, kg), termometrar samt skalan på kartor. Som verktyg för observationer kan man också använda olika sinnen (syn, hörsel, lukt, smak, känsel) och förstorande verktyg såsom lupp och kikare.

Dokumentationsmetoder kan vara olika diagram och tabeller, elektroniska tabeller samt fotografering och videofilmning i samband med rapportering i form av text.

M6 Eleven ser samband mellan orsak och verkan, drar slutsatser utgående från resultat samt presenterar sina resultat och undersökningar på olika sätt. 

Föremål för bedömningen: Undersökningsfärdigheter: att dra slutsatser och presentera resultat

Att sluta sig till förhållandet mellan orsak och verkan räcker som slutsats.

Exempel:

  • Observation/resultat: Om en växt är länge i mörker blir den ljusare och mindre än den växt man jämför med. Slutsats: En växt behöver alltså ljus för att må bra.
  • Observation/resultat: När man tittar på kartor kan man se att de flesta miljonstäder finns vid kuster. Slutsats: Sjöfart kan ha haft en viktig betydelse för städernas utveckling.
  • Observation/resultat: När jag cyklat till skolan i två veckor blev jag inte längre lika andfådd. Slutsats: Av detta kan jag dra slutsatsen att min kondition har blivit bättre.
  • Observation/resultat: Färgen på en lösning som framställts av rödkål förändras när man lägger till ämnen med olika surhetsgrad (citronsaft, bikarbonat löst i vatten). Slutsats: Rödkålsvatten kan användas för att visa om en lösning är sur.

M7 Eleven förstår betydelsen av vardagliga tekniska tillämpningar och hur de fungerar och används samt prövar, upptäcker och skapar nytt tillsammans.

Föremål för bedömningen: Teknisk kunskap och samarbete i teknisk problemlösning 

Tekniska tillämpningar i vardagen kan vara exempelvis febertermometer, sax, mikrovågsugn och hårspänne. Man kan hitta på idéer för enkla tekniska lösningar av exempelvis papper eller gem.

M8 eleven främjar välbefinnande och säkerhet i sina aktiviteter och i sin närmiljö och handlar på ett säkert, ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt som även skyddar hen själv.

Föremål för bedömningen: Främjande av säkerheten och säkerhetsfärdigheter

I den summativa bedömningen av målet måste man tänka på att bedömningen av eleverna gäller främjandet av säkerheten och säkerhetsfärdigheterna, inte elevens personlighet.

I bedömningen kan man bland annat fästa uppmärksamhet vid hur eleven i sitt arbete främjar säkerheten exempelvis genom att använda nödvändig skyddsutrustning, arbeta systematiskt på det sätt som situationen kräver eller beakta andra och förstå betydelsen av informationssäkerhet.

M9 Eleven undersöker, agerar, rör sig och gör utflykter i  naturen och den byggda miljön. 

Föremål för bedömningen: Agera och undersöka i miljön

Det centrala i målet är att röra sig och verka utomhus, och samtidigt stärka känsligheten för miljön.

 Läs mer om centrala teman för omgivningsläran (på finska) 

Arbete enligt anvisningarna och säkerhetsfärdigheter (M8) är centrala för att man ska kunna arbeta utanför klassrummet. Utforskande och agerande i anknytning till målet kan anknyta till andra mål för undervisningen, såsom observation av miljön och ekosystem, insamling av en organismsamling eller identifiering av olika organismer i naturen (M5, M15, M16).

Lärande utomhus – oavsett om det handlar om närliggande natur eller en byggd miljö – kan alltså ske med olika metoder och kombineras med andra mål för undervisningen.

Olika metoder för lärande utomhus är exempelvis

  • att göra observationer med olika sinnen
  • att använda nödvändiga undersökningsredskap
  • att göra undersökningar
  • att stilla sig i naturen
  • att respektera naturen (inte skräpa ner eller bryta kvistar)
  • att hjälpa andra
  • att använda eventuell utrustning för utfärder.

M10 Eleven arbetar i grupp i olika roller och sociala situationer, uttrycker sig och lyssnar på andra. Hen identifierar, uttrycker och reglerar sina känslor.  

Föremål för bedömningen: Utveckling av interaktionsfärdigheter samt identifiering och reglering av känslor   

Med hjälp av känslofärdigheter utvecklar man både sina modeller för att uttrycka och reglera känslor och sina sociala färdigheter.

Känslotrappan:

  • att känna igen och namnge känslor
  • att utöka sitt ordförråd gällande känslor
  • att lära sig att observera känslor
  • att öva på att uttrycka sina känslor
  • att observera styrkan hos en känsla
  • att lära sig om förhållanden mellan orsak och verkan i anknytning till känslor
  • att tillåta känslor
  • metoder för att påverka känslor
Jag identifierar och namnger känslor. Jag lär mig att observera känslor. Jag lägger märke till hur stark en känsla är. Jag lär mig sätt att påverka känslor. Jag lär mig om känslornas orsaker och följder. Jag utökar mitt ordförråd gällande känslor. Jag övar på att uttrycka mina känslor. Jag tillåter olika känslor, både mina egna och andras.

Som metoder för att reglera känslor kan man använda debatt, diskussion, åsiktslinje, känslornas skattkista-uppgifter, ansvarstrappor, att rita känslor, drama, mindfulness, känslorobotar för att mäta styrkan hos känslor, fördelning av olika roller i grupparbeten (ordförande, sekreterare, kritisk vän etc.) samt exempelvis Mieli rf:s material (Känslornas pariserhjul, Känslornas bergochdalbana).

M11 Eleven använder informations- och kommunikationsteknik för att söka, bearbeta och presentera information och för att kommunicera på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt 

Föremål för bedömningen: Användning av informations- och kommunikationsteknik

Till den utrustning och de metoder som kan användas för att hämta information hör exempelvis

  • mobiltelefoner, även endast kamera (observationer av naturen)
  • olika mätare (t.ex. termometer)
  • GPS-baserade applikationer (geodata)
  • Simuleringar (t.ex. PhET).

Prova PhET-simuleringen på webbplatsen för universitetet i Colorado

Programvara för behandling av information kan exempelvis användas för att köra tabeller över enkla mätresultat i ett kalkylprogram, såsom Excel (medeltal, minsta, största).

Information kan presenteras med hjälp av informations- och kommunikationsteknik exempelvis

  • genom att göra en grafisk representant av mätresultat i ett kalkylprogram (t.ex. Excel)
  • genom att presentera undersökningsprocesser och -resultat med olika presentationer, såsom affischer eller presentationsapplikationer (t.ex. Powerpoint).

Informations- och kommunikationsteknik fungerar som ett verktyg för interaktion när

  • man kontaktar någon utanför det område där man bor (jfr brevvänner)
  • presenterar det man åstadkommit exempelvis på skolans webbplats.

I undervisningen kan man gärna tänka på möjligheterna och utmaningarna med artificiell intelligens.

M12 Eleven observerar omgivningen, mänskliga aktiviteter och fenomen i anknytning till dem med hjälp av begrepp inom omgivningsläran. Hen utvecklar sina begreppskonstruktioner från att bestå  av olika förhandsuppfattningar så att de bättre motsvarar den exakta användningen av begreppen 

Föremål för bedömningen: Användning av begrepp

Exakt användning av begrepp är viktig i interaktion mellan människor. Genom att använda korrekta begrepp på rätt sätt kan man uttrycka sig entydigt, öka förståelsen och förhindra felaktiga tolkningar.

Genom utveckling av begreppsstrukturer kopplar eleven ihop begrepp samt kan presentera samband och hierarkier mellan begrepp.

Metoder som man kan använda för att utveckla begreppsstrukturer mot en exakt användning av begrepp är exempelvis

  • förklaring av ord skriftligt och muntligt
  • uppgifter med luckor
  • att kombinera begrepp med deras definitioner
  • jämförelse av den vardagliga betydelsen av begrepp med ”exakt användning”
  • användning av begrepps-/tankekartor

M13 Eleven förstår, använder och skapar olika modeller med vars hjälp man kan tolka och förklara människan, miljön och fenomen hos dem

Föremål för bedömningen: användning av modeller

En modell är en förenkling, en reduktion eller ett ideal, och dess mål är att göra det lättare att förstå det som den föreställer. En modell beskriver eller presenterar alltså inte sitt objekt fullt ut, utan fokuserar på någon eller några egenskaper. Grovt indelat kan en modell beskriva eller presentera en struktur (t.ex. miniatyrmodell, molekylmodell, blodomloppet) eller en process (t.ex. förhållandet mellan orsak och verkan i ett fenomen, som ofta är känt som en naturlag, funktionsprincipen för en apparat, ett kretslopp, en kemisk reaktion).

I omgivningsläran finns det naturligt många olika slags modeller. Det viktiga är att läraren förklarar begreppen i modellen och eleverna förstår vad som avses med modellen. Att skapa en modell kan exempelvis innebära att rita en teckning över en växts struktur eller en karta över gården. Att skapa en modell kan innebära att formulera ett förhållande mellan orsak och verkan (utifrån undersökningsresultat) eller att bygga en konkret modell (vattnets kretslopp med hjälp av förändringar i vattnets aggregationstillstånd).

Det finns många sätt att presentera modeller:

  • visuella: teckning, bild, schematisk bild, schema, diagram, processchema, animation
  • konkreta: tredimensionella modeller, diorama, miniatyrmodell
  • övriga: matematiska modeller, symboliska modeller, simuleringar, drama.

Målet kan bedömas som en del av bedömningen av övriga mål för undervisningen exempelvis som en del av traditionella prov eller olika projekt, såsom tolkning och/eller utarbetande av kartor, scheman, bilder och diagram.

Modeller i omgivningslära kan exempelvis vara

  • bilder av växters struktur (rot, stam, blad etc.)
  • bild av vattnets kretslopp
  • näringskedjor exempelvis som bilder, animationer eller dramatiseringar
  • molekylmodeller som man kan bygga
  • kemiska formler (H2O, CO2)
  • formler för kemiska reaktioner (t.ex. assimilation)
  • modeller av solsystemet i form av en bild eller exempelvis en tredimensionell modell som man byggt själv
  • jordglob, karta
  • växlingar mellan tider på dygnet eller årstider, sol- och månförmörkelser exempelvis som video eller förevisade med hjälp av jordglob och lampa
  • tallriksmodellen exempelvis som bild.