I takt med att coronaläget förbättras kan vi småningom höja blicken och reflektera över vad pandemitiden har lärt oss. Läroanstaltens verksamhet och undervisning kan med fördel utvecklas utifrån dessa erfarenheter. Det finns skäl att stanna upp och reflektera över vilka goda lärdomar och metoder som är bra att upprätthålla. Å andra sidan är det också viktigt att identifiera sådana förfaringssätt från pandemitiden som det finns skäl att avstå från. Både organisationer och enskilda individer har lärt sig något nytt.
Enligt utredningar har pandemitiden lyft fram betydelsen av goda kunskaper inom digitala system och pedagogik.
Det har särskilt framgått att beredskapsplaner, framförhållning och utveckling av verksamhetskulturen är av stor betydelse. Man har insett att kriser kan inträffa och att man bör förbereda sig på överraskande situationer, både genom konkreta handlingar och planer och genom att systematiskt bygga upp en sådan verksamhetskultur inom läroanstalten som stöder personalens och studerandenas möjligheter att klara sig i olika situationer och verksamhetsmiljöer.
Det vore också bra att utvärdera hur kommunikationen fungerade under pandemin. Inför nästa verksamhetsår skulle det således vara en god idé att fundera över vad som krävs för att den interna och externa kommunikationen ska fungera bra, samt hur man ser till att kommunikationen är så exakt och aktuell som möjligt.
Läroanstaltens huvudman ansvarar för att undervisningen ordnas i enlighet med den lagstiftning som styr verksamheten samt andra bestämmelser och anvisningar. Under pandemin har undervisningsarrangemangen varierat mellan olika läroanstalter och olika utbildnings- eller ämnesområden, och konsekvenserna av arrangemangen kan variera märkbart. Omfattningen av nödvändiga åtgärder bör bedömas skilt för varje läroanstalt.
När man återgår till normal verksamhet kan det vara bra att först kartlägga effekterna av pandemin vid läroanstalten. Det här kan göras med hjälp av nedanstående lista med frågor, som kan anpassas efter egna behov:
- Hur har coronapandemin påverkat deltagandet i undervisningen och lärandet?
- Hurdant stöd behöver de studerande för att fortsätta sina studier och hur eller av vilken aktör vid läroanstalten kan stödet ges?
- Hurdana brister har det uppstått i kunnandet och hur kan de åtgärdas?
- Hurdant stöd behöver olika specialgrupper som studerar vid läroanstalten (t.ex. invandrare, studerande med funktionsnedsättning)?
- På vilka sätt kan man motivera studerandena att fortsätta sina studier och att återgå till sina studier samt förebygga ensamhet och utslagning?
- Hur tryggar man de studerandes delaktighet?
- Hur involveras vårdnadshavarna till minderåriga barn och unga och hur kommunicerar man med dem vid behov?
- Vilka nya pedagogiska arrangemang är det ändamålsenligt att genomföra?
- Hurdant stöd behöver personalen i övergångsskedet, inkl. pedagogiskt stöd?
- Hur sörjer man för de studerandes och personalens välbefinnande?
- Hur kommunicerar man tillräckligt internt och externt och hur främjar man interaktionen?
- Hur kan man samarbeta med andra läroanstalter?
- Vad har man lärt sig av den exceptionella situationen och hur bör verksamheten utvecklas utifrån det?
Stöd för planeringen och genomförandet av verksamheten kan fås bland annat av det lokala planeringsarbetet, andra läroanstalter och centralorganisationer inom det fria bildningsarbetet.