Det är allas sak att förebygga våldsbejakande extremism i ett tidigt skede

I debatterna om vaccinationer sprids såväl hatretorik som falska nyheter och konspirationsteorier. De tar lätt mycket utrymme i diskussionerna och skapar motsättningar.

Ytterligheterna av polariseringen i samhället är extrema fenomen som våldsbejakande extremism och terrorism. Var och en av oss kan påverka vilket utrymme sådana här företeelser och extrema rörelser får i Finland.

Utbildningens uppgift är att skapa enighet och bidra till ett samhälle som värdesätter mångfald. Utbildningen främjar på många sätt resiliens, det vill säga förmågan att klara av, behandla och motarbeta hatretorik, falska nyheter, konspirationsteorier, polarisering och radikalisering.

En skola och läroanstalt som inkluderar alla förebygger och rättar till negativa utvecklingsförlopp i barnets eller den ungas liv. Att behandla fenomen som hör ihop med polarisering och att i ett tidigt skede förebygga våldsbejakande extremism (Preventing Violent Extremism) är en del av att främja resiliens i undervisningen.

Var med och bygg upp resiliens

Som våldsbejakande extremism räknas bruk av våld, hot med våld, rättfärdigande av våld och uppmuntran till våld som motiveras med en ideologi. En omgivning som präglas av rädsla, osäkerhet, samhällelig oordning, svag brottsbekämpning och segregation mellan folkgrupper skapar lämpliga förhållanden för radikalisering. I en sådan omgivning finns det utrymme för misstro och alternativa moraluppfattningar.

Faktorer som påverkar radikalisering beskrivs ofta med tre engelska ord, needs, narratives, networks, som på svenska lyder ungefär: behov, berättelser och samhörighet. Extremistiska rörelser kan erbjuda trygghet och verksamhet som känns meningsfull, samt förklaringar till händelser och orättvisa i världen. Man hittar ofta till de extremistiska rörelserna via en kamratkrets.

Delat ansvar

I Finland strävar man på många olika sätt efter att ingripa i extremism. Myndigheter, organisationer och samfund har förbundit sig till det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism 2019–2023, där undervisningsväsendets ansvar är kopplat till det tidiga förebyggandet.

Lärarna och personalen inom småbarnspedagogiken ansvarar i första hand för de uppgifter som beskrivs i läroplanen. Till exempel förpliktar läroplanen för den grundläggande utbildningen till att lära eleverna demokratiska färdigheter och färdigheter att lösa konflikter på fredligt sätt, samt att stödja elevernas utveckling till aktiva medborgare.

Det lönar sig för läraren att utveckla sitt eget kunnande om ämnet och även reflektera över sina egna antaganden, innan man diskuterar frågorna med barnen och de unga. Det är möjligt att med undervisningen motverka en extremistisk världsbild. Resiliens främjas till exempel genom att man övar på färdigheterna att hantera information och på multilitteracitet och kritiskt tänkande.

Även de allra minsta får höra om terrordåd och andra skrämmande händelser via medierna och de vuxnas samtal. Falska nyheter och konspirationsteorier sprids också i barnens diskussioner. Det är viktigt att i skolan kunna prata om frågor som väcker oro eller som känns svåra och motstridiga.

Om en lärare blir orolig för ett barns eller en ung persons våldsbejakande inställning, får läraren hjälp av elev- och studerandevården, vars tjänster barnet eller den unga kan hänvisas till. Elev- och studerandevården hänvisar vid behov barnet eller den unga till ändamålsenliga stödtjänster, till exempel till den lokala mångprofessionella ankarverksamheten.

Våldsbejakande radikalisering tar sig sällan uttryck som ett säkerhetshot i skolorna och läroanstalterna. I sådana fall är det alltid ett ärende för polisen.

Stöd av internationellt samarbete

Arbetet för att förebygga våldsbejakande extremism koordineras på EU-nivå. Utbildningsstyrelsen deltar i verksamheten inom den nationella samarbetsgruppen och samarbetar även i expertgrupper och nätverk både nationellt och internationellt.

Det kunnande som finns internationellt har även utnyttjats i Utbildningsstyrelsens fortbildningar och material. Det senaste materialet som Utbildningsstyrelsen har publicerat är en handbok om hur man kan behandla antisemitism i undervisningen. Handboken, som riktar sig till lärare i grundskolans högre årskurser och på andra stadiet, är en översättning till finska av publikationen som UNESCO och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (Odihr) gav ut 2020.

Därtill har Utbildningsstyrelsen gett ut två handböcker om förebyggande av våldsbejakande extremism som riktar sig till småbarnspedagogiken, den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen. Allt material finns på sidan om demokrati, mänskliga rättigheter och delaktighet på vår webbplats.